Kommunals utredare

Tid är pengar: vad är värdet av en arbetstidsförkortning?

Vilka blir egentligen de ekonomiska konsekvenserna av en arbetstidsförkortning, och för vem lönar det sig mest? Utredningsenhetens Ludvig Lundstedt reder ut.

Arbetstidens längd är en fråga som diskuteras flitigt inom Kommunal. Många medlemmar skulle gärna se att veckoarbetstiden förkortades. Att sänka heltidsmåttet – med bibehållen månadslön – är dock inte gratis utan innebär en kostnad för arbetsgivaren. Anledningen är att den anställdes timlön måste stiga för att kompensera för de färre arbetade timmarna, något som medför en ökad kostnad för arbetsgivaren per arbetad timme. Ska samma mängd arbetade timmar utföras på arbetsplatsen också efter arbetstidsförkortningen kommer dessutom den totala lönekostnaden för arbetsgivaren att öka.

Denna blogg är ett försök att tydligt beskriva effekten av en arbetstidsförkortning, både utifrån ett arbetstagar- och arbetsgivarperspektiv. För att tydliggöra kommer jag utgå från den sänkning av nattarbetstiden som förhandlades fram mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i den senaste avtalsrörelsen. Förhandlingsresultatet innebär att veckoarbetstiden sänks från 36 timmar och 20 minuter till 34 timmar och 20 minuter för dem som arbetar natt.

 

Att sänka arbetstiden för en heltidsanställd

Det kan vid en första anblick framstå som kontraintuitivt att en sänkning av arbetstiden innebär en kostnad för arbetsgivaren när månadslönen inte ökar. Att så är fallet blir dock tydligt om vi istället tittar på hur timlönen förändras när arbetstiden sänks och månadslönen hålls konstant.

För att illustrera detta måste vi först ställa oss frågan hur vi räknar om en månadslön till en timlön. Eftersom antalet veckor per månad skiljer sig åt beroende på antalet dagar i månaden måste vi utgå från ett genomsnittligt antal veckor per månad. I avtalet med SKR har parterna kommit överens om att det genomsnittliga antalet veckor per månad ska beräknas till 4,313 (se fotnot 1). Om vi multiplicerar genomsnittligt antal veckor per månad med veckoarbetstiden får vi antalet timmar per månad som en anställd i genomsnitt arbetar.

Om vi utgår från det heltidsmått som gällde innan nattarbetstiden sänktes blir den genomsnittliga arbetstiden per månad:

 

 

En person som arbetar natt jobbar alltså i genomsnitt cirka 156,7 timmar per månad.

Nästa steg är att räkna ut timlönen för den anställde. I det här exemplet utgår vi från en lön på 25 000 kronor i månaden, den procentuella ökningen av timlönen är emellertid densamma oavsett vilken månadslön den anställde har. Timlönen får vi genom att dividera månadslönen med det genomsnittliga antalet arbetade timmar per månad. Det vill säga:

 

 

 

Innan arbetstidsförkortningen genomförts hade den anställde i det här exemplet alltså en lön på cirka 159 kronor och 60 öre i timmen. Vi kan nu göra precis samma sak fast efter arbetstidsförkortningen. Den anställde arbetar då i genomsnitt 4,313 * 34,33 = 148,1 timmar i månaden. Vilket medför att den nya timlönen är 25 000 / 148,1 = 168,8 kronor i timmen. Den anställde har alltså höjt sin timlön från 159 kronor och 60 öre till 168 kronor och 80 öre, vilket innebär en löneökning per arbetade timme med:

 

 

 

Timlönen har ökat med 5,8 % genom att arbetstiden sänks från 36 timmar och 20 minuter till 34 timmar och 20 minuter. Arbetsgivaren betalar inte ut mer i lön efter arbetstidsförkortning utan har samma lönekostnad för färre arbetade timmar. Ett annat sätt att uttrycka detta på är att kostnaden, för arbetsgivaren, per arbetad timme har ökat med 5,8 %.

 

Att sänka arbetstiden för en deltidsanställd

Vad blir effekten av att sänka veckoarbetstiden för en arbetstagare som arbetar deltid? Svaret är att det beror på. Lite förenklat kan man säga att det finns två olika sätt hantera deltidsanställda när veckoarbetstiden sänks. Det första sättet är att deltidsanställda behåller samma sysselsättningsgrad efter arbetstidsförkortningen som de hade före arbetstidsförkortningen. Till exempel, en anställd som arbetar har en sysselsättningsgrad på 50 % innan arbetstidsförkortningen arbetar 18 timmar och 10 minuter, efter arbetstidsförkortningen behåller den anställde en sysselsättningsgrad på 50 % och arbetar då 17 timmar och 10 minuter per vecka. I det fallet kommer den anställde att behålla samma månadslön men höja sin timlön med 5,8 % enligt samma princip som för en heltidsanställd.

Det andra sättet är att deltidsanställda arbetar samma antal timmar både före och efter arbetstidsförkortningen, vilket får till följd att de höjer sin sysselsättningsgrad och därmed också både sin timlön och månadslön. Antag till exempel att en person arbetade 20 timmar i veckan innan arbetstidsförkortningen. Det medför en sysselsättningsgrad på 20 / 36,33 = 55%. Vi utgår från att heltidslönen för den anställde är 25 000 kronor i månaden, vilket motsvarar en faktisk lön på cirka 55% * 25 000 = 13 763 i månaden. Timlönen innan arbetstidsförkortningen för den anställde i det här exemplet är:

 

 

 

Det vill säga, precis samma timlön som för den heltidsanställde i det förra avsnittet. Eftersom den anställde i det här exemplet arbetar samma antal timmar också efter arbetstidsförkortningen stiger sysselsättningsgraden från 55 % till cirka 20 / 34,33 = 58,5%. Den nya månadslönen blir därför 58,5% * 25 000 = 14 565 kronor i månaden. Månadslönen för den deltidsanställde har alltså ökat. Den procentuella ökningen av månadslönen är också identisk med den procentuella ökningen av timlönen för en heltidsanställd:

 

 

 

 

Den nya timlönen för den deltidsanställde är också precis samma timlön som för den heltidsanställde med 25 000 kronor i månaden:

 

 

 

 

Anställda som arbetar deltid och fortsätter arbeta samma antal timmar efter en arbetstidsförkortning som innan arbetstidsförkortningen får alltså ut en högre lön varje månad eftersom deras sysselsättningsgrad ökar i förhållande till det nya heltidsmåttet. I det här fallet ökar arbetsgivarens totala lönekostnader med 5,8 % samtidigt som antalet arbetade timmar inte förändras före och efter arbetstidsförkortningen.

 

1) Det genomsnittliga antalet veckor per månad kan skilja sig något mellan kollektivavtal. Vissa har till exempel satt de genomsnittliga antalet veckor till 4,35. Det gör dock bara marginell skillnad för de beräkningar som görs i denna blogg.

2) Observera att arbetstidsmåttet 36 timmar och 20 minuter här skrivs i decimaler vilket ger 36,33.