Att återinvestera vinsten i skolan är bra men inte tillräckligt

Det är mycket positivt att skolfrågan prioriteras högt i samhällsdebatten just nu. Frågan fick en central roll i diskussionerna på Centerpartiets stämma tidigare i höst och förmodas också bli högt prioriterat på Socialdemokraternas kongress som inleds i dag. Skolan, förskolan och fritidshemmet där cirka en femtedel av medlemmarna i Kommunal arbetar, är oerhört viktiga samhällsinstitutioner med en avgörande roll både för skolans kunskapsuppdrag och fostransuppdrag (det demokratiska uppdraget). Tyvärr har likvärdigheten i skolan minskat de senaste decennierna som bland annat Björn Åstrands gedigna utredning, SOU 2020:28, visar. Därför är det viktigt och bra att flera av förslagen till Socialdemokraternas kongress bygger på resonemangen som framförs i utredningen.

Ett av förslagen som fått mycket uppmärksamhet är att det inte ska finnas vinstuttag ur skolan utan att skattemedel som gemensamt investeras i skolan faktiskt ska gå till skolan. Detta ligger i linje med Kommunals politik, att all eventuell vinst bör återinvesteras i verksamheten och resultera i exempelvis mindre barngrupper och bättre bemanning. Men för att det verkligen ska resultera i dessa förbättringar är det viktigt att kongressen tänker längre än själva vinstfrågan, för annars finns risken att kraven stannar där och att andra välbehövliga reformer inte drivs på. Ett ensidigt fokus på vinster är heller inte en enkel lösning. Flera debattörer har till exempel påpekat att stora koncerner istället kan flytta vinstmarginalerna till andra verksamheter de äger, till exempel företaget som levererar skolmåltiden, och plocka ut vinsten där istället för direkt från själva skolan. Oavsett om förbud av vinstuttag blir verklighet eller inte (i nuläget saknas det riksdagsmajoritet för det) så behöver regleringen på området bli tydligare. Exempelvis bör Skolverkets riktmärken för storlek på barngrupperna i förskolan (6-12 barn i åldersgruppen 1-3 år och 9-15 barn i åldersgruppen 4-5 år) bli lag.

Liknande riktmärken borde också införas för fritidshemmen. För att ge ett exempel på underbemanningen i fritidshemmen i dag är det värt att nämna att personalen på fritidshemmen i dag har hand om nästan tre gånger så många barn per vuxen jämfört med på 1980-talet. Samtidigt har ambitionerna för verksamheten på fritidshemmen höjts med styrdokument som ställer höga pedagogiska krav, vilket givetvis är positivt, men dessa behöver matchas med rätt bemanning. Förutom att nya bemanningsriktlinjer behöver genomföras är det viktigt att driva krav på ändamålsenliga lokaler och utemiljöer för förskola, skola och fritids. Dessutom behöver det satsas på kompetensutveckling för alla yrkesgrupper i verksamheterna som barnskötare, fritidsledare, elevassistenter och lärarassistenter.

Förslaget om att alla skattemedel som avsätts till skolan faktiskt ska stanna och återinvesteras i verksamheten är ett bra första steg och bör gälla för verksamheterna förskola, skola och fritidshem. Men för att få verklig effekt för likvärdigheten i verksamheterna och barnens trygghet och kunskapsutveckling, behöver personalens villkor säkras genom tydligare reglering kring exempelvis bemanning, utbildning och storlek på barngrupper.

onsdag 3 november 2021

Av Sepideh Westerberg

KATEGORIER: Förskola, Fritidshem, Skola, Vinster i välfärden

Kommunals utredare