Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Den samhällsviktiga strejken
Hur driver Kommunal på för bättre villkor inom vård- och omsorg samtidigt som de tar ansvar för en samhällsviktig sektor? Kommunals jurist och utredare, Tobias Sjöqvist, förklarar hur förbundet knäckt nöten.
Kommunals uppgift är att se till att medlemmar som verkar inom samma bransch och yrke ska ha likvärdiga arbetsvillkor. Det ska inte avgöras av om du har en kommun, region, ett ideellt företag eller ett börsnoterat företag som arbetsgivare. Därför strandade förhandlingarna den 5 januari 2021 mellan Almega Vårdföretagarna och Kommunal, som sedan varslade om strejk. Vårdföretagarna vägrade att gå med på Kommunals krav att höja lönen för den yrkesutbildade omsorgspersonalen utan andra villkorsförsämringar. Våra krav är på inga sätt hutlösa.
Sveriges Kommuner och Regioner, som står för den vård och omsorg som utförs i offentlig regi, har efter tuffa förhandlingar nått samsyn med Kommunal i frågan och gått med på våra krav. Vårdföretagarna vill alltså inte gå med på samma villkor och hänvisar löst på sin hemsida till den svenska modellen som skäl till att motsätta sig kraven, men faktum är att de tjänar bra med pengar på att dumpa villkoren i branschen. Som Torbjörn Dalin visar i sin blogg från den 7 januari har Vårdföretagarna mer än råd – de gör gigantiska vinstutdelningar och betalar ut drömlöner till höjdarna i företagen.
Att det är personalens kompetens och villkor som avgör kvalitén i verksamheterna har vi vetat länge på Kommunal, men, tragiskt nog, är det först nu som det börjar gå upp för resten av samhället. Senast i raden av aktörer som ger Kommunal rätt i vår analys var Coronakommissionen, som den 15 december lämnade över sin delrapport om äldreomsorgen till regeringen.
Kommissionen slår bland annat fast att arbetsgivarna i äldreomsorgen måste förbättra anställningstryggheten och personalkontinuiten samt kraftigt minska andelen personal med timanställning. Detta för att kunna höja ambitionsnivån och höja statusen på och attraktionskraften i omsorgsyrkena. Uttryckt på det här viset är Kommunal, och vår avtalsrörelse, kanske ett av de viktigaste instrumenten som står till buds för att komma tillrätta med de problem som finns inom äldreomsorgen.
För den som kan se avtalsrörelsen i detta ljus, så är det tydligt att Kommunal har ett ansvar att förbättra villkoren mot omsorgsarbetarna, brukarna och samhället i övrigt. Vårt krav om att rikta särskilda satsningar på de yrkesutbildade är därför en tydlig signal om att det ska löna sig att höja sin kompetens och därmed som arbetstagare bidra till att utveckla och förbättra verksamheten. Samtidigt behöver knappast någon påminnas om vilket pressat läge som råder i verksamheterna. Inte minst nu, mitt i en pandemi.
Här finns det andra stora ansvaret som vilar på Kommunals axlar i detta läge. Vi måste samtidigt driva våra krav mot Vårdföretagarna och se till att våra stridsåtgärder inte går ut över verksamheten och brukarna. Därför har vi konstruerat våra varsel om stridsåtgärder på ett sätt som ger huvudmännen, det vill säga kommuner och regioner, möjlighet att ta över och själva bedriva verksamheten medan vi strejkar.
För att förstå hur allt hänger ihop och hur det är tänkt kan det vara på sin plats med lite juridisk bakgrundsinformation.
Särskilt boende för äldre är en behovsprövad boendeform enligt Socialtjänstlagen. Kommunerna är enligt 5 kapitlet 5 § i Socialtjänstlagen (SoL) skyldiga att tillhandahålla särskilda boendeformer där så kallade äldreboenden ingår. Enligt samma paragraf ska kommunen dessutom tillhandahålla hemtjänst. Eftersom en kommun är tvungen att tillhandahålla dessa tjänster enligt lag, har de ytterst ansvaret för verksamheten. Detta kallas för huvudmannaskap.
Enligt 2 kap. 5 § SoL får kommunen med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Många kommuner har valt att göra just detta, och genom upphandlingar eller valfrihetssystem lagt över verksamheten på privata utförare. Dessa utförare är i egenskap av arbetsgivare medlemmar i Almega Vårdföretagarna.
Hur avtalen mellan kommunerna och utförarna ser ut är lite olika. Inför varslet begärde vi ut samtliga och gick igenom dem för att bilda oss en uppfattning om hur läget var. Vi drog följande slutsatser. Alla avtal innehåller en så kallad force majeure-bestämmelse (uttalas FÅRS MACHÖR), vilken aktiveras om en avtalspart inte kan fullfölja avtalet på grund av omständigheter som denne inte kunnat råda över. Där är strejk en sådan omständighet. Innebörden av klausulen är att parterna befrias från avtalets verkan vid en strejk, och verksamheten kan därmed tas över av kommunen, som har huvudmannaskapet.
Enligt tradition på svensk arbetsmarknad så innebär en strejk en blockad mot att arbetet ifråga utförs, och om någon försöker kringgå strejkens verkan genom att bedriva verksamheten ändå så skulle det vara ett klassiskt fall av strejkbryteri. Men, med tanke på hur samhällsviktig vård- och omsorgsverksamheten är så har Kommunal utformat strejkvarslen så att huvudmannen, det vill säga kommunen eller regionen, har möjlighet att ta tillbaka verksamheten och personalen tillfälligt under strejkens varaktighet, utan att vi anser att detta utgör strejkbryteri. Tvärtom uppmanar vi huvudmännen att göra detta.
På så vis löser vi på Kommunal båda våra uppgifter; vi ser till att ställa krav på arbetsgivarna så att våra medlemmar får högre lön samtidigt som vi garanterar att ingen brukare drabbas. Nu ligger bollen hos Vårdföretagarna. Ska de prioritera miljardutdelningar i vinst, eller att förbättra verksamheten?
måndag 11 januari 2021
Av Tobias Sjöqvist
Utredningsenheten
