Kommunals utredare

Fast omsorgskontakt i hemtjänsten föreslås bli obligatoriskt

Idag (27/11) överlämnar Barbro Westerholm sin utredning om en fast omsorgskontakt i hemtjänsten till socialminister Lena Hallengren. Utredningen föreslår att alla äldre personer som har beviljats hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt och att endast personal med yrkestiteln undersköterska ska få vara fast omsorgskontakt. De nya reglerna ska skrivas in i socialtjänstlagen, om det blir som utredningen vill. Det bästa är att utredningen förstår och beskriver hur arbetsvillkor och omsorgskvalitet hänger ihop.

Fortsätt läsa

Regeringen och utredningen anser att det är angeläget att reglera rollen som fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Förslaget fanns även med i januariöverenskommelsen. Bakgrunden är att allt fler äldre bor hemma längre, med komplexa vård- och omsorgsbehov. Samtidigt skrivs sjuka omsorgstagare snabbare ut från sjukhuset. Omsorgstagare med komplexa behov har särskilt stort behov av kontinuitet, samordning och hjälp med att strukturera vardagen.

Åtta av tio kommuner har redan någon form av kontaktmannaskap inom hemtjänsten. Däremot varierar vad rollen innebär i praktiken. Utredningens kartläggning visar att arbetet med den fasta omsorgskontakten fungerar väldigt olika – utformningen, arbetssättet och kompetenskraven skiljer sig åt mellan olika arbetsgivare. Hos flera utförare finns rollen mest på pappret, utan att fyllas med innehåll.

Förhoppningen med regleringen är bland annat att den fasta omsorgskontakten ska bidra till bättre kontinuitet och samordning inom hemtjänsten. Syftet med rollen föreslås också stå med i socialtjänstlagen; att tillgodose omsorgstagarens behov av trygghet, kontinuitet, individanpassad omsorg och samordning. Det är bra om syftet med rollen skrivs in i socialtjänstlagen, då minskar risken att det blir en pappersprodukt.

Goda nyheter för medlemmarna

Jag har medverkat i utredningens referensgrupp, i egenskap av utredare med fokus på äldreomsorgsfrågor. Överlag är den här utredningen goda nyheter för Kommunals medlemmar i äldreomsorgen. Betänkandet präglas av ett ideal om en personcentrerad vård, vilket är bra. Men det bästa är att utredningen förstår och beskriver hur arbetsvillkor och omsorgskvalitet hänger ihop. Det är tyvärr ovanligt. För Kommunals medlemmar och förtroendevalda är det solklart att personalens förutsättningar och arbetets organisering påverkar personalkontinuiteten, omsorgskvaliteten och tryggheten för äldre med hemtjänst.

Förutom krav på rätt yrkeskompetens ställer utredningen krav på att medarbetarna ska få ökat inflytande över sin arbetstid, vilket är en viktig fråga för arbetsmiljön i hemtjänsten. Det handlar delvis om att arbetet behöver organiseras om, så att omsorgskontakten ska ha ansvar för färre omsorgstagare, och fördela sin tid så att hen går oftare till ”sina” omsorgstagare. Vinsten för omsorgskvaliteten blir bättre personkontinuitet, personkännedom och en tillitsfull relation. En viktig effekt för patientsäkerheten är att omsorgskontakten får en helhetsbild av omsorgstagarens situation och kan notera förändringar i hälso- och funktionstillstånd. För personalen ska det förändrade arbetssättet leda till mindre detaljstyrning och mer flexibilitet. Utredningen skriver: ”Den fasta omsorgskontakten behöver […] ges tid, flexibilitet och handlingsutrymme i arbetet för att kunna justera schemat utifrån omsorgstagarens skiftande behov.”

Lyfter upp viktiga arbetsmiljöfrågor

I utredningens sammanfattning, under rubriken ”Viktiga förutsättningar för omsorgskontaktens arbete”, lyfts frågor kopplade till personalens arbetsvillkor. Det är frågor Kommunal har lyft i decennier, till exempel vikten av relevant utbildning, att den fasta omsorgskontakten behöver flexibilitet och handlingsutrymme i sitt yrkesutövande, stöd från närmaste chef, tid för reflektion och tvärprofessionella möten, samt möjlighet till yrkesutveckling. De här frågorna har stor betydelse för arbetsmiljön och påverkar hur personalen i äldreomsorgen trivs med sitt jobb.

För att minska risken för sjuknärvaro och att ansvaret ska kännas för betungande föreslår utredningen att det ska utses en vice omsorgskontakt, eller motsvarande, som kan ersätta ordinarie när hen är borta. Utredningen lyfter även upp andra arbetsmiljöfrågor, under avsnittet ”Brister i arbetsförhållanden behöver åtgärdas”. Utredningen har haft ett visst mandat att kunna påverka arbetsvillkoren och arbetsmiljön inom hemtjänsten, genom att föreslå hur arbetet ska organiseras. Däremot har de inte haft ett bredare mandat att göra något åt äldreomsorgens generella underbemanning och underfinansiering.

Balans mellan krav och resurser

För att få bukt med de höga sjuktalen inom äldreomsorgen behövs garantier på nationell nivå – om en långsiktigt hållbar finansiering och en långsiktigt hållbar bemanning. Sedan har arbetsgivaren och ansvariga politiker i kommunerna givetvis det yttersta arbetsmiljöansvaret. De behöver fortsätta att jobba systematiskt och förebyggande för en bättre arbetsmiljö. Arbetsgivaren behöver säkerställa att varje medarbetare har en rimlig balans mellan krav och resurser. Där ingår bland annat att se till att personalen har rätt yrkesutbildning, för att klara det komplexa vård- och omsorgsarbete som äldreomsorgen innebär.

Lagförslaget att fast omsorgskontakt ska erbjudas alla äldre med hemtjänst – ”om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt för den personen” – föreslås träda i kraft redan 1 januari 2022. Förslaget om att endast undersköterskor ska vara fast omsorgskontakt föreslås träda i kraft först 1 januari 2030. Det senare datumet har valts med hänsyn till regleringen av yrket undersköterska, samt att verksamheterna behöver tid för omställning. Omställningen handlar om att rekrytera nya medarbetare och vid behov fortbilda personalen.

Här kan du läsa mer och hämta utredningen (pdf).