Kommunals utredare

Pension för mödan

Nyligen släppte Kommunal rapporten Pension för mödan och presenterade våra lösningar på DN-debatt.

Hur roliga och meningsfulla våra jobb än må vara är det få som skulle välja att lönearbeta i den utsträckning som de gör idag om de inte fick någon lön för mödan. Pensionen ska spegla den insatsen. Vi arbetar idag för att leva och bo och ha ett berikande fritids- och familjeliv. Men också för att kunna få en bättre framtida pension och ett gott liv som pensionär. En pension som gör mödan värd.

Problemet är att arbete inte alltid räcker till för att göra någon skillnad på pensionen. Låga löner i kombination med låga avgifter och en ökad medellivslängd gör att vårt nuvarande pensionssystem levererar för låga pensioner och att cirka var femte kvinna idag är fattigpensionär. Och risken för låga pensioner ökar i takt med att medellivslängden stiger. Den politiska lösningen är att alla i samtliga yrken ska arbeta längre och att åldersgränserna i pensionssystemen ska höjas kraftigt de kommande åren för att därefter följa en riktålder som bygger på medellivslängden. Men att arbeta längre är inte en möjlighet för alla. Kroppen åldras olika beroende hur man levt och vilken arbetsmiljö man har haft och olika yrkens arbetsvillkor och arbetsmiljö är väsensskilda. Trots detta föreslås de nya åldersgränserna gälla alla utan att det införs någon ventil i systemet.

I Kommunals senaste rapport Återgång utan övergång – En rapport om ohälsa, sjukskrivning och risk för utförsäkring bland vårdomsorgsarbetare presenteras den bistra verklighet som många av medlemmarna i Kommunal har att brottas med gällande arbetsmiljö och hälsa och förutsättningarna för att hålla ett helt yrkesliv.

Rapporten ”Återgång utan övergång”

Yrken inom vård och omsorg och skola var tidigare kända som friskyrken, men mot slutet av
90-talet blev arbetsförhållanden inom dessa yrken kraftigt försämrade. Vid observationer
sedan slutet av 1980-talet visar det sig att den sämsta utvecklingen av arbetsmiljö finns inom kvinnodominerade yrken och branscher. Idag är både den psykiska och fysiska belastningen mycket hög inom vård och omsorgsyrken och möjligheten till återhämtning är begränsad. Resurserna i omsorgen matchar inte kraven, och yrkena kännetecknas av hög anspänning, vilket kan orsaka stressrelaterade symptom och på sikt leda till livshotande sjukdomar.

Andelen bland Kommunals största yrkesgrupp, undersköterskor, som upplever att arbetet är fysiskt påfrestande är cirka 60 procent, medan motsvarande andel för genomsnittet på arbetsmarknaden är cirka 28 procent. Samtidigt rapporterar 85 procent att de saknar inflytande över tiden för arbetets utförande, motsvarande för genomsnittet på arbetsmarknaden är cirka 42 procent.

Så, hur fungerar pensionen då? Enkelt sammanfattat består pensionen av tre olika delar, allmän pension, tjänstepension och för vissa även ett privat pensionssparande. Den allmänna delen består både av inkomstpension, premiepension och ett grundskydd för de som saknar eller haft låg inkomst under arbetslivet. Grundskyddet utgörs av garantipensionen och bostadstillägg och för dem som inte bott tillräckligt länge i Sverige kan det vara möjligt att söka äldreförsörjningsstöd. För att höja inkomstpensionen och premiepensionen vill politikerna lösa detta med att vi alla ska arbeta längre. Åldersgränserna för när man får ta ut sin pension föreslås höjas de kommande åren.

När uttag av grundskydd först blir möjlig att ta del av vid allt högre ålder innebär det att människor får vänta allt längre med att ha möjlighet att ta ut den delen av sin pension. Medlemmarna i Kommunal kommer därför i många fall tvingas arbeta allt högre upp i åldrarna när åldersgränserna för grundskyddet höjs, eller få en mycket låg pension.

Höjd pensionsålder motiveras av att befolkningen lever längre och längre. Men sanningen är att det inte gäller alla. Det finns en skillnad i återstående medellivslängd och skillnaden ökar. I Sverige har medellivslängden under de senaste 20 åren ökat för hela befolkningen, med undantag för den tiondel av kvinnorna som tjänar minst och för kvinnor som har förgymnasial utbildning. Skillnaderna i återstående medellivslängd vid 30 års ålder för personer som är födda i Sverige är i dag cirka sex år. Antal levnadsår med aktivitetsnedsättning varierar också mellan olika utbildningsgrupper. Spridningen i hälsa mellan olika utbildningsgrupper är alltså stor och de försvårar en generell förlängning av arbetslivet för alla grupper. Det gör att de höjda åldersgränserna är problematiska för Kommunals yrkesgrupper som trots ett helt arbetsliv får en mycket låg pension.

Rapporten Pension för mödan som Kommunal har tagit fram innehåller egna beräkningar på typiska löner för Kommunals medlemmar. 25 000 kr är en genomsnittlig heltidslön för Kommunals yrkesgrupper. Då deltidsarbete är vanligt finns det även pensionsberäkningar för en individ som arbetat 75 procent med i rapporten. Dessa jämförs sedan med en person som inte arbetat alls och med dem som tjänat 40 000 kronor i månaden. Beräkningarna är gjorda i Pensionsmyndighetens typfallsmodell. Genom dessa beräkningar får vi fram vad pensionen kan komma att bli för medlemmarna i Kommunal. Pensionens storlek för olika generationer undersöks, från dem med födelseår 1960 till 2000. Även tjänstepensionens och heltidsarbetets betydelse för pensionen behandlas. Det görs också jämförelser med en individ som inte arbetat alls. Avslutningsvis görs en särskild beräkning på hur en kraftigt höjd pensionsavgift skulle kunna slå.

Beräkningarna i rapporten visar att pensionerna sjunker kraftigt för yngre generationer och att de behöver arbeta längre för att få samma andel av slutlönen. Men den visar också ett en höjd pensionsålder inte alltid ökar den disponibla inkomsten för Kommunals yrkesgrupper. Inte heller en höjd pensionsavgift är en universallösning. Detta beror på att pensionen ofta ändå blir så pass låg att individen blir berättigad till grundskyddet i form av garantipension och bostadstillägg. När den inkomstrelaterade pensionen ökar trappas garantipensionen ner successivt. Den högre pensionen kan även resultera i att eventuellt bostadstillägg minskar. Detta innebär att en höjd pensionsavgift ger störst effekt på pensionen för dem som haft höga arbetsinkomster medan de som haft lägre inkomster får se garantipension och bostadstillägg minska när inkomstpensionen ökar.

Diagram 1. Född år 2000. Pension vid 69 år arbetat heltid. Månadslön 25 000 kronor.

Diagram 2, Född 2000, pension vid 69 år, arbetat 75 procent, månadslön 18 750 kronor.

Diagram 3, född 2000, pension vid 69 år, månadslön 40 000 kronor.

Kommunals förslag

1. En friskare arbetsmiljö

Människor måste ges möjligheten att orka jobba så länge som krävs för att få en pension som är anständig. För att detta ska vara möjligt krävs en god arbetsmiljö med bättre balans mellan krav och kontroll i arbetet. Exempelvis mer inflytande, rimligare arbetsbelastning, scheman som ger en bättre möjlighet till återhämtning och mindre tidspress. Antalet medarbetare per chef måste också minska och chefernas förutsättningar i arbetsmiljöarbetet måste stärkas. Ett viktigt stöd i arbetsmiljöarbetet är en god tillgång till multidisciplinär och kvalitetssäkrad företagshälsovård med branschkunskap.

2. Regelverket i sjukförsäkringen måste lättas upp och åldersgränserna måste höjas

Rätten till sjukersättning, sjukpenning och A-kassa ska självklart följa med pensionsålder uppåt och hänsyn till bland annat ålder måste tas i sjukförsäkringen. Höjda åldersgränser möjliggör att personer som uppbär dessa ersättningar kan vänta med att ta ut pension och därmed få en högre pension

3. Ett långt arbetsliv ska ha betydelse för pensionens storlek

Det ska alltid löna sig att ha arbetat, även för de med relativt sett lägre inkomster. Förtjänsten på pensionen av att ha jobbat heltid ett helt yrkesliv måste bli större och respektavståndet måste öka. Det ska inte ske genom att de fattigaste pensionärerna får mindre – de behöver varje krona. Högre pensionsavgift i kombination med att man får behålla grundskydd vid högre inkomstgrundad pension skulle kunna vara en möjlig lösning.

4. Ökade möjligheter att skjuta upp uttag av ålderspension

För pensionens storlek spelar de sista åren i arbetslivet större roll än de första. Att ta ut ålderspension tidigare sänker pensionens storlek livslångt. Den möjligheten behöver även personer som arbetar i fysiskt ansträngande arbeten ha. Kommunals medlemmar börjar ofta arbeta tidigt och arbetar i fysiskt ansträngande arbeten där möjligheten att arbete högre upp i åldrarna är mindre. En lösning där vissa yrkesgrupper med fysiskt ansträngande arbeten får gå tidigare skulle möjliggöra högre pensioner för denna grupp.

5. Heltidsarbete som norm

Heltidsarbete ger mer pengar i plånboken i nuet, men höjer även den inkomstgrundade pensionen. Heltidsarbete som norm är en förutsättning för att tjäna ihop till en bra pension.

Här hittar du rapporten: Pension för mödan