Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
En extra satsning på yrkesutbildade
För att LO ska nå sitt långsiktiga mål om att halvera löneskillnaden mellan arbetarkvinnor och arbetarmän krävs det att arbetarkvinnornas löner ökar snabbar relativ arbetarmännens. Kommunal – vars medlemmar till 80 % är kvinnor – kräver därför i stundande avtalsrörelse en extrasatsning på yrkesutbildade inom vård, skola och omsorg som ett led i att sluta lönegapet mellan arbetarmän och arbetarkvinnor.
Lönen för arbetarkvinnor är i genomsnitt 12 procent lägre än för arbetarmän. Det beror till stor del på att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och att kvinnodominerade yrken tenderar att ha en lägre medellön än mansdominerade yrken. Eftersom lön är priset på arbete så betyder det att kvinnors yrkesval värderas lägre än mäns.
Löneskillnaden mellan bilmekaniker och undersköterskor utgör ett illustrativt exempel eftersom de har liknande utbildningskrav men samtidigt utgör varandras motsatser med hänsyn till andelen kvinnor som arbetar inom yrket. Cirka 90 procent av bilmekanikerna är män medan 90 procent av undersköterskorna är kvinnor. År 2018, det senaste året för vilket SCB tillhandahåller statistik, var den genomsnittliga månadslönen för undersköterskor 3 400 kronor lägre än för bilmekaniker, vilket motsvarar drygt 40 000 kronor om året.
Givet den löneskillnad som finns mellan kvinnligt och manligt dominerade arbetaryrken så blir frågan om relativlöneförändringar extra viktig för Kommunal med cirka 80 procent kvinnor. Att Kommunal – när förbundet lämnade över sina avtalsyrkanden till Sveriges Kommuner och Regioner i mitten av december förra året – krävde ett extra löneutrymme om 0,5 procent som ska fördelas till yrkesutbildade grupper inom vård, skola och omsorg var därför logiskt.
Men att värdediskriminering är ett problem och att relativlöneförändringar därför måste till är en åsikt som också delas av de andra förbunden inom LO. År 2016 antog LO sitt jämställdhetsmål: ”Senast år 2028 ska värdediskrimineringen bland arbetare ha minskat på sådant sätt att löneskillnaderna mellan kvinnor och män reduceras med 6 procentenheter.”
Vad som kommer krävas, i termer av löneökningar, för att nå LO:s mål är inte helt lätt att uttala sig om eftersom det är beroende av löneökningstakten för både kvinnor och män. En sak är dock klar, det går för långsamt! Mellan 2015 och 2018 steg arbetarkvinnors löner med 9 procent, det vill säga cirka 2,2 procent per år. Motsvarande siffra för arbetarmän var 8,5 procent över en fyraårsperiod, det vill säga i genomsnitt cirka 2,1 procent per år.
Skulle den löneökningstakten hålla i sig också i framtiden skulle LO inte nå målet om en halvering om löneskillnaden förrän 2079. Det vill säga drygt 50 år efter LO:s uttalade målsättning. För att nå LO:s jämställdhetspolitiska mål skulle kvinnors löneökningstakt behöva stiga till lite drygt 2,8 procent per år samtidigt som löneökningstakten för män ligger kvar på 2,1 procent.
För att klara LO:s mål om minskade löneskillnader måste arbetarkvinnors löneutveckling förbättras. För Kommunal är satsningen på yrkesutbildade inom vård, skola och omsorg ett steg i den riktningen, den är också viktig eftersom denna grupp är värdediskriminerad i förhållande till andra jämförbara yrkesgrupper på svensk arbetsmarknad.
Utredningsenheten
