Kommunals utredare

Arbetsmiljöbarometer – om skyddsombudets och arbetsplatsens förutsättningar

Trots arbetsmiljölagens tydliga avsikter förekommer det ändå dödsolyckor och arbetsskador som leder till arbetssjukdomar med allvarliga konsekvenser både för individer och för samhället. Förklaringen kan vara försummelse av lagens krav på ett systematiskt arbetsmiljöarbete eller brister i det. Men Kommunal anser att med goda förutsättningar kan skyddsombud i Kommunal, tillsammans med sina arbetskamrater och med hela Kommunal bakom sig ändra på detta.

Hur kunde 50 officerare begå självmord under ett enda år? Jag upprepade denna fråga för mig själv, efter att ha läst i internationell media, bl.a. New York Times om självmordsvågen som hittills i år krävt 50 liv hos den hårt pressade franska polisen.  Bakom tragedin ligger en pressad arbetsmiljö under en längre period. Terrorattackerna i Paris och den senaste konfrontationen med Gula väströrelsen nämns som två svåra situationer som lett till enorma psykiska påfrestningar, men också krävt liv och orsakat olika fysiska skador.

Hur kunde det gå så långt? Fanns ingen som såg och reagerade när självmorden började öka? Kan sådant inträffa i Sverige också?

Huruvida något sådant kan inträffa i Sverige eller inte, är en fråga om huruvida arbetsmiljöansvariga bedriver ett organiserat arbete för att identifiera risker i arbetsmiljön, förebygga olyckor och fysiska eller psykiska skador samt åtgärda brister som uppdagats, med andra ord bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta är reglerat av arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Lagstiftningen är tydlig om ansvar, skyldighet och rättighet, men den ger också tillräckligt detaljerade vägledningar för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas.

Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) anger de förutsättningar som måste skapas på varje arbetsplats för att i tid identifiera risker och förebygga olyckor och skador som kräver människoliv eller leder till ohälsa. På arbetsplatsen ska det finnas en arbetsmiljöpolicy som, utifrån verksamhetens natur, beskriver hur arbetsförhållandena ska vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det ska också finnas tydliga rutiner för hur man undersöker och bedömer risker, och hur man åtgärdar och följer upp fel och brister i den fysiska, psykiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Genom att följa rutinerna ökar chansen att i god tid identifiera brister och åtgärda dem, innan skador sker och ohälsa utvecklas. För fel och brister som inte kan åtgärdas omedelbart ska det finnas en handlingsplan.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara en självklar del av den dagliga verksamheten, vilket bl.a. kräver att alla anställda i verksamheten har en tillräcklig kunskap för att aktivt medverkar i det. Vidare kräver lagstiftningen en samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, som representeras av skyddsombudet. Arbetsplatser som saknar skyddsombud representeras av ett regionalt skyddsombud. Ett regionalskyddsombud har samma befogenheter som det lokala skyddsombudet. Syftet med samverkan är att säkerställa det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Skyddsombudet har lagstadgade befogenheter till olika åtgärder. T.ex. om skyddsombudet anser att det finns brister i arbetsmiljön, kan hen begära att arbetsgivaren sätter in åtgärder. Om arbetsgivaren inte åtgärdar bristerna inom rimlig tid och inte heller ger skyddsombudet något annat tillfredsställande besked, kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket och begära ett föreläggande eller ett förbud. Skyddsombudet kan även avbryta ett arbete, om hen anser att arbetet sätter en anställds liv eller hälsa i fara.

Skyddsombudets och arbetsplatsens förutsättningar

Trots arbetsmiljölagens tydliga avsikter förekommer det ändå dödsolyckor och arbetsskador som leder till arbetssjukdomar med allvarliga konsekvenser både för individer och för samhället. Förklaringen kan vara försummelse av lagens krav på ett systematiskt arbetsmiljöarbete eller brister i det.

Men Kommunal anser att med goda förutsättningar kan skyddsombud i Kommunal, tillsammans med sina arbetskamrater och med hela Kommunal bakom sig ändra på detta. Med denna insikt som utgångspunkt vill Kommunal undersöka vilka förutsättningar skyddsombuden och arbetsplatserna har. Därför har Kommunal den 9:e oktober skickat ut arbetsmiljöbarometern/en webenkät till skyddsombud i alla branscher. Redan samma dag har flera hundra skyddsombud skickat sina svar.

Förtydligande av undersökningens syfte och mål

Ett syfte med undersökningen är att få ökade insikter om vilka utmaningar och förutsättningar skyddsombudet har i sin roll som arbetsplatsens representant i arbetsmiljöfrågor. Ett annat syfte är att få skyddsombudets bedömning av arbetsplatsens arbetsmiljö.

Ett delmål är att stärka stödet till Kommunals skyddsombud, så att det blir möjligt för dem att leva upp till rollen som arbetsplatsens representant i arbetsmiljöfrågor, medan slutmålet är en friskare arbetsmiljö och ett jämlikare arbetsliv.

torsdag 10 oktober 2019

Av Yeshiwork Wondmeneh

KATEGORIER: Arbetsmiljö

TAGGAR: arbetsmiljölagen, New York Times, Skyddsombud, Systematiskt arbetsmiljöarbete