Kommunals utredare

Mer tid kan lindra äldres ensamhet

Ensamhet är ett stort besvär för många äldre. Det visar den nya nationella undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2019 från Socialstyrelsen. 6 av 10 äldre upplever att de har besvär av ensamhet. Men genom mer tid till omsorg och bättre arbetsvillkor för medlemmarna i Kommunal kan äldres ensamhet lindras.

Ensamhet är en svår livssituation som hos äldre ligger bakom en rad olika sjukdomar som depression, högt blodtryck, sömnbesvär, nedsatt immunsystem och på sikt även nedsatt kognitiv förmåga. Det leder till lidande och försämringar i äldres livskvalitet, samtidigt som det ställer mycket högre krav på vården och omsorgen. Utmaningen växer med den ändrade demografin och en allt större andel äldre i befolkningen.

Medlemmarna i Kommunal känner till de äldres ensamhet mer än någon annan. De vill stanna hos ”Astrid” en stund till och prata och skratta med henne, men de måste rusa iväg till ”Bengt” som väntar. När de lämnar henne känner de samvetsstress, som är en negativ hälsofaktor. Samma faktorer som ligger bakom vårdomsorgsarbetares arbetsrelaterade ohälsa kan förklara vårdomsorgstagares – de äldres – ensamhet. I Socialstyrelsens undersökning säger omsorgstagarna att de får den service och hjälp de behöver av personalen, men de upplever ensamhet och isolering.

Socialstyrelsen menar att meningsfulla aktiviteter tillsammans med andra kan hjälpa, men att det både kräver rätt kompetens hos personalen och utökade resurser. (Pressmeddelande Socialstyrelsen)

När regeringen la fram sin höstbudget med prioriterade insatser för äldreomsorgen var problemet med ensamhet ett av fyra områden som föreslås få mer resurser. Att förbättra dagverksamheten för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre var en av de insatser som lyftes (Prop. 2019/20:1, Utgiftsområde 9, s. 154-155). Det är en god tanke och det är möjligt att framtida insatser skulle kunna nå en del äldre, om än en väldigt liten andel. Idag har endast 1,3 procent av de äldre över 80 år dagverksamhet (Socialstyrelsen 2019, Register över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen. Befolkningsregistret, SCB).

Regeringens föreslagna insatser och summorna för satsning på äldreomsorgen är tyvärr långt ifrån en bred kvalitetshöjande satsning. Det är istället en fortsatt svältkur av äldreomsorgen. De sammanlagt 1,4 miljarder som regeringen föreslår som årliga anslag till stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet mellan 2020-2022 motsvarar 1,1 procent av kommunernas totala kostnad för vård och omsorg om äldre (Prop. 2019/20:1 Utgiftsområde 9. s. 125). Och då pratar vi om en redan underbemannad och underfinansierad verksamhet. Kommun efter kommun har valt att spara in på hemtjänst och äldreboenden, vilket har drabbat medlemmarna i Kommunal, omsorgstagare och anhöriga.

Kommunal driver just nu en kampanj om den alltid så aktuella frågan om mer tid (https://www.kommunal.se/om-mer-tid). Att det ska finnas tid för planering, återhämtning, omsorg och utveckling. De flesta har inte utrymme i sitt schema för att sitta ner i fem minuter och höra efter hur den äldre personen mår. När arbetsvillkoren är pressade blir det mindre tid till relationsbyggande och omsorgskvalitet.

Kampanjen ”Mer tid är möjligt” handlar om just det – att äldre inte ska känna sig ensamma och att medlemmarna i Kommunal ska kunna bidra till det utan att behöva känna sig otillräckliga.

Kollegor och tid är en bristvara och resurserna räcker långt ifrån till för att lösa både denna brist och följaktligen att lindra de äldres ensamhet. Sedan 1990 har de som har tillgång till hemtjänst minskat från 270 000 till 165 000 i dag. Samtidigt har befolkningen över 65 år ökat med över en halv miljon. Mellan år 2010 och 2018 har andelen insatser inom äldreomsorgen minskat för samtliga socialtjänstinsatser i Sverige; hemtjänst, särskilt boende, korttidsboende, samt dagverksamhet.

Förutom resurser lyfte Socialstyrelsen rätt kompetens hos personalen som en del av lösningen för att kunna aktivera de äldre och minska besvär med ensamhet. Ett jobb inom äldreomsorgen innebär idag att man möter allt fler äldre med mer komplexa behov av vård och omsorg. Och för en kvalitetssäker äldreomsorg behöver både undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen ha vård- och omsorgsutbildning. Tyvärr minskar antalet sökande till vård och omsorgsutbildningen på gymnasiet. Och trots att ungas drivkrafter vid val av yrke handlar mycket om att de vill jobba med människor, hjälpa andra och bidra till samhällsnytta är det bara 30% av tjejerna och 14% av killarna som kan tänka sig ett framtida jobb inom äldreomsorgen (SKL).

Tidtagaruret måste försvinna som arbetsredskap. Olika tidsstyrningssystem finns hos de flesta som utför äldreomsorg, framförallt inom hemtjänsten. Det tar bort möjligheten till inflytande att utföra arbetsuppgifter utifrån den äldres behov.

Under perioden 1997-2003 ökade både sjuknärvaron och sjukfrånvaron i vård och omsorg i högre utsträckning än i övriga samhället. Personalen i äldreomsorgen upplever att kraven är höga i förhållande till resurserna. Det kan vi inte minst se i resultaten av Arbetsmiljöverkets inspektioner av äldreomsorgen.

Var tredje vårdomsorgsarbetare inom äldreomsorgen har idag tidsbegränsade anställningar. Frågan om otrygga anställningar kan vara en bidragande faktor till de äldres känsla av isolering och ensamhet. Att ständigt möta nya ansikten inom hemtjänsten leder inte till en fördjupad relation mellan omsorgstagare och personal. Under en 14-dagars period år 2017 mötte en äldre person med hemtjänst 15 olika personal. Motsvarande siffra för 2007 var 12 personal (Vård och omsorg om äldre – Lägesrapport 2018, Socialstyrelsen, s. 77).

Ny teknik och digitala lösningar är en möjlighet för att ge mer tid till mötet mellan människor – mellan medlemmarna i Kommunal och de äldre. För att lösningarna ska bli bra krävs att medarbetarna har inflytande både över innovationerna som sådana samt på implementeringen av dem. Teknikutvecklingen ska göra yrken inom vård och omsorg mer attraktiva genom att göra dem mindre fysiskt tunga och ge medarbetarna utrymme till att ta hand om människor snarare än människornas hem.

Införandet av tekniska lösningar kommer säkerligen få stor betydelse för arbetets innehåll, där arbetsgivarna har högt ställda förväntningar på teknikens möjligheter att ersätta arbetsmoment. Det viktiga här är att bevaka att det just handlar om arbetsmoment och inte att ersätta människor. Tekniken behövs som komplement för att skapa förutsättningar för en bättre arbetsmiljö, ökad trygghet och mer utveckling i arbetet som leder till vinna-vinna lösningar för både medborgare och medarbetare. På så vis kan tekniken vara en lösning som leder till mer tid till medarbetarna och mindre ensamma äldre.

Så – mer tid är möjligt och Kommunal har lösningar. Riksdagens alla partier, kommunpolitiker och arbetsgivare måste öppna ögonen för vad som behöver göras inom äldreomsorgen och sätta in kraftfulla insatser. Skapa bättre förutsättningar för omsorgsarbetarna att göra det de är proffs på. Genom en bättre arbetsmiljö, trygga anställningar, rätt utbildning, utan tidtagarur och med teknik man har inflytande över och som hjälper till. Satsa på dagverksamhet för all del men satsa också på arbetsvillkoren för medlemmarna i Kommunal – så får de äldre mer mänsklig kontakt och förhoppningsvis känner de sig mindre ensamma.