Kommunals utredare

Om Ramazzini och arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken

Vid jämförelse mellan kvinnodominerade omsorgsyrken och mansdominerade yrken inom byggverksamhet och tillverkning visas det skillnader både beträffande fysiska och psykiska villkor och riskfaktorer i arbetsmiljön. Exponeringen för olika risker i arbetet är relativt högre i omsorgen samtidigt som företagshälsovårdsinsatser är mycket mindre både i jämförelse med mansdominerade yrken och med genomsnittet på arbetsmarknaden. Hög anspänning är mycket vanligare i omsorgsyrken och bekräftar bilden av arbetsrelaterad ohälsa som leder till hög sjukfrånvaro. Skillnader i riskexponering mellan de jämförda grupperna kan kanske förklaras av skillnader i företagshälsovårdsinsatser. Företagshälsovården kan spela en viktig roll både i det riskförebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande arbetet.

Fortsätt läsa

 

”Läkare kan inte ställa rätt diagnos utan kunskap om patientens arbetsplats.” Detta ansåg den berömde 1600-tals läkaren Bernardini Ramazzini, som skrev boken De morbis atificum på latin, som på svenska översatts till Arbetares sjukdomar. Boken var den första av sitt slag och så pass betydelsefull att den senare kom att citeras både av den skotske 1800-tals ekonomen Adam Smith i dennes klassiska bok Nationernas välstånd och senare av Karl Marx i den minst lika klassiska boken Kapitalet, enligt J. S. Felton. I boken skildrar Ramazzini en lång lista av yrken och de sjukdomar som yrkesutövare led av som följd av krav och villkor i respektive yrke. Han drog sina slutsatser genom att själv besöka många arbetsplatser och sätta sig noga i arbetsförhållandena. Utifrån sina iakttagelser kunde han utan omsvep beskriva missförhållandena, men sökte samtidigt efter praktiska förbättringar. För att nämna några exempel, så fastslog han att tunga arbeten tillsammans med felaktiga arbetsställningar och rörelsemönster ledde till belastningsskador. Detta ansåg han skulle i viss mån kunna motverkas med arbetsväxlingar och lämpliga kroppsrörelser. Vidare hade han hypoteser om allvarliga hälsorisker som kunde kopplas till för mycket stillasittande och för mycket stående i arbetet.

Det har gått mer än tre sekel sedan denne ivrigt i forskande läkare drog slutsatsen om att läkare inte kan ställa rätt diagnos utan kunskap om patientens arbetsplats. Men hur ofta besöker behandlande allmän eller specialist läkare sina patienters arbetsplatser idag? Ytterst sällan eller aldrig, skulle jag våga säga.

Den läkarkår som i vår tid har anknytning till arbetsplatsen är företagsläkare. Tillsammans med fler andra experter i arbetslivsfrågor, t.ex. psykologer och beteendevetare, är de verksamma i företagshälsovården. Men frågan är hur väl närvarande på arbetsplatsen företagshälsovården är? Med anledning av de senaste decenniers bilder av ohälsa på kvinnodominerade arbetsplatser, särskilt inom vård, omsorg och skola, är det ytterst legitimt att ställa denna fråga.

 

Figur 1 visar företagshälsovårdsinsatser i omsorgsyrken där kvinnor dominerar respektive inom mansdominerade yrken inom bygg och tillverkning. I figuren visas också insatser i genomsnitt i samtliga yrken på den svenska arbetsmarknaden.

Mindre än en tiondedel, cirka 6 procent, av alla omsorgsarbetare rapporterar besök av företagshälsovården på arbetsplatsen under det senaste året, medan motsvarande för bygg och tillverkning är nästan tre gånger så hög andel. Figuren visar också att företagshälsovården gör individuella bedömningar av arbetssituationen mer sällan i omsorgsyrken, cirka 16 procent, jämfört med bygg- och tillverkningsyrkena, 33 procent. Skillnaderna är lika stora även när det gäller anställdas besök hos företagshälsovården det senaste året; cirka 10 procent bland omsorgsarbetare och tre gånger så stor andel bland bygg- och tillverkningsarbetare har rapporterat det.

Företagshälsovården har en viktig roll både i det riskförebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande arbetet på arbetsplatsen. I figur 2 nedan identifieras några riskfaktorer, som främst är kopplade till fysisk belastning.

 

Figuren visar att daglig exponering för tunga lyft, minst 15 kg flera gånger om dagen, är lika vanligt förekommande i omsorgsyrkena som i bygg- och tillverkning. Undersköterskor, nästan lika ofta som anställda inom bygg- och tillverkning, arbetar rent kroppsligt samt i vriden arbetsställning minst en fjärdedel av tiden. Däremot rapporterar högre andel bland undersköterskor, cirka 76 procent, jämfört med cirka 59 procent av bygg- och tillverkningsarbetare att de sitter och arbetar högst en tiondedel av tiden. Motsvarande för genomsnittet på arbetsmarknaden är cirka 33 procent.

Däremot rapporterar högre andel bland undersköterskor, cirka 76 procent, jämfört med cirka 59 procent av bygg- och tillverkningsarbetare att de sitter och arbetar högst en tiondedel av tiden. Motsvarande för genomsnittet på arbetsmarknaden är cirka 33 procent. Fler riskbilder visas i figur 3.

Figur 3 visar att cirka 37 procent av alla omsorgsarbetare och cirka 50 procent av undersköterskorna upplever att arbetet är psykiskt ansträngande. Motsvarande för de mansdominerade yrkena och för genomsnittet på arbetsmarknaden är cirka 12 respektive 23 procent. Över 70 procent inom omsorgen rapporterar att de som mest halva arbetstiden kan själv bestämma arbetstakten, mer än 80 procent kan som mest halva arbetstiden tar korta pauser.  Motsvarande för bygg- och tillverkningsarbetare är 37 respektive 42 procent.

Detta utrymme är begränsat för att presentera alla riskbilder i kvinnodominerade respektive mansdominerade yrken, och uttömmande diskutera om hur hälsan påverkas. I en vidare bearbetning av arbetsmiljöundersökningen har vi bland annat sett att besvär i höfter, ben, knän eller fötter samt i rygg och axlar rapporteras oftare av omsorgsarbetare än jämförelsegrupperna. Dessa verk och besvär, som också betecknas som muskuloskeletala besvär, är mycket vanliga orsaker till långvarig sjukskrivning för vård- och omsorgsarbetare. Men också stressrelaterade besvär har varit allt ökande orsaker till långtidssjukskrivning inom kvinnodominerande yrken. Bakom dem ligger ofta sociala och organisatoriska riskfaktorer. Kommunal har bland annat lyft bristande inflytande och underbemanning som en faktor som leder till jäkt och psykisk press samt till känslan av otillräcklighet. I sin tur kan dessa faktorer samverkande bidra till utmattning, samvetsstress, ångest och liknande symptom.

Bristande förutsättningar/resurser att utföra arbetet i kombination med höga krav antas skapa en obalans och resultera i en så kallad hög anspänning, som är ett begrepp i krav-kontroll-socialstöd modellen. Figur 4 nedan visar hur vanligt höganspänning är inom de kvinnodominerade yrkena jämfört med de mansdominerade.

 

Figuren kan ses som en sammanfattning av arbetssituationen totalt. Den indikerar att resurserna i omsorgen inte matchar kraven, vilket kan orsaka stressrelaterade symptom. Om denna situation är långvarig kan det leda till livshotande sjukdomar.

Kan företagshälsovården förklara skillnaderna?

De relativa skillnader mellan omsorgsyrken och yrken i byggverksamhet och tillverkning, som observeras i figurerna kan kanske förklaras av skillnader i företagshälsovårdssatsning. Aktiva insatser i multidisciplinär företagshälsovård med branschkunskap kan bidra till förbättringar i arbetsmiljön.

Hur skulle gamle Ramazzini ha reagerat?

Den alarmerande höga sjukfrånvaron i kvinnodominerade branscher, som delvis indikerar risker i arbetsmiljön, borde ha lett till en mobilisering av arbetsgivare, vårdgivare och politiker med ansvar för befolkningens hälsa. Dessa borde ha lagt all fokus på att tillsammans med företagshälsovård (och kanske också i samarbete med behandlande läkare) åtgärda bort orsaker/riskfaktorer. Tyvärr har det dominerande varit att Försäkringskassan ensidigt arbetat för att minska antalet sjukfall genom regler med ”avskräckande” effekter. Till sitt stöd i avvisningsbesluten använder denna myndighet ofta försäkringsläkares utlåtande. Hur skulle gamle Ramazzini ha reagerat på detta?

Bevara meningen

Samtliga yrken	Omsorgsyrken	Yrken inom byggverksamhet och tillverkning	Undersköterskor
68 %	78 %	56 %	82 %

En mycket stor andel av omsorgsarbetarna känner mening i arbetet. Detta är ofta drivkraften bakom valet av yrke och troligtvis bidrar det också positivt till hälsan. Men det räcker inte för att klara av ett helt arbetsliv om villkoren inte förbättras.

Kommunal arbetar aktivt både inåt och utåt för bättre villkor och har uppnått resultat i olika former, t.ex. har genom fakta och opinionsbildning troligtvis bidragit till nya arbetsmiljöföreskrifter, utvecklat samverkan med arbetsgivare och tagit fram nya verktyg som används i det systematiska arbetsmiljöarbetet, förhandlar för bättre villkor och inspirerar och följer forskning på området. Kommunal även utforskar tillämpning av välfärdsteknologi för att minska fysisk belastning i arbetet. Kommunal lägger särskilt stor fokus på det riskförebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen och har tagit fram ett nytt strategidokument för att stärka den lokal skyddsorganisationen.