Kommunals utredare

Recept för ett mer jämställt arbetsliv

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Den internationella kvinnodagen, som vi uppmärksammar den 8 mars, är en dag då vi kan vara stolta över vad vi åstadkommit på jämställdhetsområdet i Sverige.  Men det är också en dag för att lyfta det arbete vi fortfarande har kvar att göra för att kvinnor i arbetslivet och i samhället ska kunna verka utifrån samma förutsättningar som män.

Fortsätt läsa

Idag inleder jag utredarbloggens jämställdhetsvecka som avslutas med att ordförande i Kommunal, Tobias Baudin, ger sina tankar och funderingar på vad det viktigaste är för fackföreningen att jobba med för ett mer jämställt arbetsliv. Varje dag fram till den 8 mars kommer ni få läsa fördjupningar inom bland annat arbetsmiljö och lönebildning av Kommunals utredare.

Med jämställdhet menas att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Ur ett internationellt perspektiv har vi, bland annat tack vare en generös föräldraförsäkring och väl utbyggd barnomsorg, ett relativt jämställt arbetsliv.  Men den svenska arbetsmarknaden är fortfarande en av de mest könssegregerade, och kvinnodominerade branscher värderas fortfarande lägre än mansdominerade.

Det finns med andra ord mycket vi måste bli bättre på för att nå ett jämställt samhälle. För inte förens vi bryggar över klyftorna på arbetsmarknaden kommer kvinnor ha möjlighet att forma sina egna liv på samma villkor som män.

Kommunal har över 500 000 medlemmar. Ungefär 400 000 av dessa är kvinnor. Kommunal är den förening som organiserar flest kvinnor i hela landet. I stort sett alla frågor Kommunal driver handlar därför indirekt om jämställdhet. Medlemmarna finns bland annat inom den samhällsbärande vården, äldreomsorgen och barnomsorgen. Branscher som, enligt Kommunals egna beräkningar utifrån SKL:s prognos, behöver anställa 135 000 nya medarbetare under denna mandatperiod. Utmaningarna pekar på att det är absolut avgörande för jämställdheten i Sverige att vi lyckas förbättra villkoren inom välfärden.

Jag skulle vilja påstå att om vi löser en del av de problem vi ser inom välfärdsyrkena så har vi också löst en stor del av den strukturella ojämställdheten på arbetsmarknaden i Sverige.

Receptet för ett jämställt arbetsliv lyder: höj lönerna, förbättra den fysiska arbetsmiljön och anställ fler kollegor.

Resurserna till välfärden behöver öka. Skattesystemet behöver ses över för att säkra den långsiktiga finansieringen av välfärden. Denna fråga kommer vi i Kommunal återkomma till då vi just nu tar fram ett förslag på hur vi tycker att en skattereform ska vara utformad. Läs gärna ”Det svenska skattesystemet behöver reformeras” skrivet av Torbjörn Dalin, chefsekonom och Ludvig Lundstedt, utredare på Kommunal i ”Hur kan skattesystemet reformeras”.

I kombination med ökade resurser till välfärden (för att kunna hantera en växande befolkning med större andel äldre) kan välfärdsteknik och digitalisering göra det omöjliga möjligt. Det behövs inte bara för att det frigör resurser genom ökad produktivitet i välfärden, som kan och bör återinvesteras i personalens lönekuvert, utan för att det också kommer göra arbetsmiljön inom vård och omsorg mindre fysiskt tärande. Kombinationen av att få fokusera på omsorgen av barnet, den äldre eller den sjuke och ett bättre löneläge kommer göra yrkena mer attraktiva och underlätta den långsiktiga kompetensförsörjningsproblematiken. För att få till stånd en digitalisering av välfärden på riktigt behöver medlemmarna i Kommunal få mer inflytande över behovsinventering och implementering av nya tekniska system. I nuläget är detta inflytande begränsat.

Ökade resurser till löneutveckling och mindre fysiskt krävande arbetsmiljö skulle innebära en stor vinst för medlemmarna i Kommunal. Men för att klara av framtidsutmaningarna behöver välfärdsyrkena också erbjuda trygga anställningar med rätt till heltidsarbete för att vara attraktiva. Idag arbetar 43 procent inom Kommunals avtalsområden deltid. På arbetsmarknaden i stort är andelen deltidsanställda 25 procent. (LO, 2017, Anställningsformer och arbetstider). Konsekvenserna av den höga andelen deltidsanställda är lägre löner och sämre pension. Förutom heltidsfrågan är det också nödvändigt att minska andelen visstidsanställda. 35 procent av barnskötarna (SCB 2018) och 25 procent av anställda inom vård och omsorg hade en visstidsanställning under 2017. Med tanke på de rekryteringsbehov som finns vore ett första steg vara att tillsvidareanställa de som redan idag jobbar inom branscherna.

Så – receptet för ett mer jämställt arbetsliv finns redan idag i Kommunals kokbok. Låt oss nu hoppas att vi har duktiga kockar i våra arbetsgivare och politiker så att vi tillsammans ser till att rusta välfärden inför framtiden och samtidigt råda bot på en stor del av den strukturella ojämställdheten på svensk arbetsmarknad.

Fortsätt läsa utredarbloggen under veckan fram till 8 mars så kommer ni bjudas på mer detaljerade och lösningsfokuserade recept för jämställdhet från utredarna på Kommunal.