Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fakta, analyser och kommentarer
Skatter och finansieringen av välfärden är centrala frågor för samtliga medborgare men för Kommunals medlemmar finns ytterligare en dimension – deras löner och arbetsvillkor är direkt beroende av skatteintäkter.
Kommunal har därför sedan snart två år tillbaka genomfört ett antal seminarium där vi samtalat kring skatter, kommunalekonomisk utjämning och välfärdens omfattning. Syftet är att till hösten kunna presentera tankar kring ett skattesystem som ska:
Diskussionerna kring en framtida skattereform har länge pågått lite i skymundan men i och med Januariavtalet har frågan seglat högt upp på den politiska dagordningen. Att frågan är högaktuell bekräftades av att tisdagens (12 februari) seminarium ”Hur kan skattesystemet reformeras?” lockade över 140 personer. Vid seminariet, som arrangerades av Kommunal och Arena Idé, släpptes också antologin med samma titel ”Hur kan skattesystemet reformeras? – Fackliga och politiska inspel”.
Under seminariet samtalade Tobias Baudin (Kommunal), Eva Nordmark (TCO) och Göran Arrius (Saco), som tillsammans företräder cirka 2,7 miljoner löntagare, kring ett framtida skattesystem. I många delar finns en samsyn mellan organisationerna. Det gäller framför allt behovet av en skattereform/skatteöversyn, att den långsiktiga finansieringen av välfärden måste säkras samt att en större andel av skatterna måste tas in via skatter på kapital. De var också överens om att det i alla fall inte är aktuellt att minska skatteintäkterna och att det behövs mer resurser till välfärden.
Det var främst kring marginalskatterna som det gick att skönja olika uppfattningar mellan paneldeltagarna – Baudin pratade om skatt efter förmåga medan Nordmark och Arrius betonade hälften kvar av en löneökning.
Ofta, så även under gårdagens seminarium, nämns att marginalskatten slår hårt mot ”vanliga inkomstgrupper” vilka flitigt exemplifieras med lärare och sjuksköterskor. Med marginalskatten menas i dessa sammanhang oftast den statliga inkomstskatten som innebär att löntagare får betala 20 procent i skatt (utöver kommunalskatt) på löneinkomster som överstiger 42 000 kr/mån. Det får till konsekvens att många som har en lön över 42 000 kronor får betala cirka 520 kronor i skatt av en löneökning på 1 000 kronor.
Den absoluta majoriteten av såväl lärare och sjuksköterskor har en inkomst under 42 000 kr/månaden och betalar således inte statlig inkomstskatt. Sjuksköterskorna används som murbräcka för att sänka skatten för andra grupper med högre löner. Man gör ett löneproblem till ett skatteproblem. Målet borde vara att höja lönerna för sjuksköterskor. Som Tobias Baudin uttryckte det under seminariet ”Jag skulle inte ha något emot om undersköterskorna fick betala statlig skatt. Då skulle de äntligen ha de löner de förtjänar”.
En översyn av dagens skattesystem är nödvändig. Inte minst för att garantera resurser till välfärden. Det är centralt för Kommunals medlemmar, som välfärdsarbetare och som medborgare.