Kommunals utredare

Sjuknärvaro i omsorgsyrken

I yrken där närkontakt mellan människor är en given del av arbetet kan sjuknärvaro innebära stora kostnader för anställda och för samhället både på kort och på längre sikt. Förutom att detta är ett resursslöseri, kan det även ha negativa konsekvenser för personalförsörjningen av verksamheterna i vård och omsorg. Men detta kan undvikas bl.a. genom att se över karensdagen och öka och säkerställa den ständigt diskuterade bemanningen.

Folkhälsomyndigheten informerar på sin webbsida att säsongens influensaepidemi ännu inte har startat, men att antalet fall ökat något den senaste veckan. Men under denna säsong kan det också vara relativt vanligare med förkylningar, som inte anses vara lika allvarliga som influensa och som inte kan förebyggas med antibiotika.

Oavsett vilken sorts virus det är frågan om, påverkas verksamheter, individer och samhället av smitsamma sjukdomar negativt. Givetvis varierar konsekvensen beroende på graden av sjuklighet, som olika infektioner leder till. Influensa och calicivirus kan vara dödliga för vissa grupper i befolkningen, till exempel vissa äldre med svagare immunförsvar. Även för personal som arbetar sjuka kan det på sikt finnas hälsokonsekvenser. Arbetar man fysiskt, samtidigt som man har svår förkylning, kan det leda till att kroppens immunförsvar inte riktigt orkar bekämpa förkylningen. Vårdens rekommendation är att vila en dag vid svårare förkylning. Har man feber ska man stanna hemma tills man är feberfri.

Enligt arbetsmiljöundersökningen 2017 rapporterar cirka 73 procent av sysselsatta totalt i omsorgsyrken att de, under det senaste året arbetat vid sjukdom. Andelen är högre, 78 procent för yrkesgruppen undersköterska.

I arbetsmiljöundersökningen framgår inte vilka sjukdomar detta handlar om.

Däremot har Kommunals studie 2015, Friskt liv i sikte , visat att 70 procent av de som haft sjuknärvaro hade infektion i luftväg som symptom.

Figur 1 visar att omsorgsarbetet kan vara tungt och fysiskt krävande samtidigt som förutsättningarna för att ta det lugnare är begränsade. Dessutom innebär arbetets natur att närkontakt mellan omsorgstagare och anställda är oundvikliga.

Frågan är varför går anställda till jobbet trots att de inte mår bra?

Ovanstående tabell visar att mer än hälften av samtliga omsorgsarbetare arbetar trots ohälsa av oro för att annars belasta kolleger. Detta kan vara en indikation på att bemanningen inte är tillräcklig för att klara av en kortare frånvaro.

Den näst vanligaste faktorn bakom omsorgsarbetares sjuknärvaro är plånboken; cirka 44 procent av samtliga omsorgsanställda anser sig inte ha råd att stanna hemma, när de känner sig sjuka. I motioner till Kommunals kongresser påpekar omsorgsarbetare tydligt att karensdagen slår hårt mot plånboken och tvingar dem att gå sjuka till jobbet. Samtidigt kan de inte värna sig mot risken att smittas i arbetet.

I yrken där arbetet inte alltid är bundet till anställdas fysiska närvaro på arbetsplatsen finns det möjligheter till distansarbete, vilket minskar risken för smittspridning, sjuknärvarorelaterad ohälsa och produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro. Förutom att detta gynnar den enskildes hälsa innebär också vinst eller kostnadsbesparande för individer, verksamheter och samhälle.  I direkt motsats till detta innebär situationen i yrken där närkontakt mellan människor är en given del av arbetet, stora kostnader för alla både på kort och på längre sikt. Förutom att detta är resursslöseri, kan det även ha negativa konsekvenser för personalförsörjningen av verksamheterna i vård och omsorg. Dock kan situationen förbättras bl.a. genom att se över karensdagen och öka och säkerställa den ständigt diskuterade bemanningen.

fredag 14 december 2018

Av Yeshiwork Wondmeneh

KATEGORIER: Äldreomsorg, Arbetsmiljö, arbetsmiljöHälsa, Hälsa, Hälso- och sjukvård, Hemtjänst, Sjukfrånvaro

TAGGAR: calicivirus, Folkhälsomyndigheten, influensa, karensdag, Sjuknärvaro