Kommunals utredare

En gymnasieskola där alla nationella program ger behörighet till högskolan

Under 1900-talet skedde många omvälvande förändringar på arbetsmarknaden. Sverige är en liten öppen ekonomi som inte lever isolerat från omvärlden. Förändringar i vår omvärld har lett till omfattande strukturella förändringar där ibland hela branscher har försvunnit och andra har tillkommit. Samtidigt har arbetets innehåll blivit allt med kvalificerat i kombination med att arbetstagarnas utbildningsnivå och förmåga att lära nytt har ökat.

För att möta förändringar på arbetsmarknaden har Sverige drivit en framgångsrik utbildningspolitik där utbildningsnivån har ökat för varje generation. Under 2016 hade 10 procent av 25-34 åringarna en förgymnasial utbildning, bland deras föräldrar (55-64 åringar) hade 17 procent en förgymnasial utbildning och bland deras mor-och farföräldrar (85–) hade 53 procent en förgymnasial utbildning. När det gäller eftergymnasial utbildning är det omvänd ordning, där 46 procent av barnbarnen har en högskoleutbildning i förhållande till 14 procent bland deras mor- och farföräldrar.

Idag går utvecklingen åt fel håll. Det gäller både bristen på elever på yrkesprogram och elevernas möjligheter att kombinera en yrkesutbildning med högskolestudier. Sverige halkar också efter i förhållande till ett genomsnitt av OECD-länder.

Vi behöver revidera den nya läroplanen för gymnasieskolan (GY11). Alliansen gjorde ett stort misstag när de tog bort den grundläggande behörigheten i flertalet yrkesprogram. Kommunal lyckades efter hårt motstånd behålla den i vård- och omsorgsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet och naturbruksprogrammet. Det nya innehållet har också fått positiv kritik av både branschen och eleverna. Men den tydliga statusförändringen ledde till att antalet elever som valde ett yrkesprogram minskade.

Nu har riksdagen möjlighet att ändra på utvecklingen. Riksdagsledamöterna kan rösta igenom regeringens förslag om att gymnasiala yrkesutbildningar ska ge både generell och yrkesspecifik kunskap. Det innebär att ungdomarna vet att deras yrkesutbildning leder till jobb med intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. De vet också att de har möjlighet att studera vidare på högskolan direkt efter gymnasieexamen.

Riksdagsledamöter, låt inte prestige gå ut över ungdomarnas möjligheter till en utbildning som ger dem bästa möjliga förutsättningar att växa, växla och fördjupa sina kunskaper under ett långt och lyckligt arbetsliv.

måndag 11 juni 2018

Av Anna Spånt Enbuske

KATEGORIER: Utbildningspolitik

TAGGAR: #GY11, #gymnasieutredningen, arbetsmarknad, högskolebehörighet, Kompetensförsörjning, läroplan, Utbildningspolitik