Kommunals utredare

Stress, utmattningssyndrom, karoshi och guolaosi

Psykisk ohälsa relaterat till arbetet är utbredd i världen. Det orsakar lidande och långdragna sjukskrivningar, i tex. utmattningssyndrom, ett tillstånd som skulle kunna förebyggas med ledighet under veckohelger. Men konsekvenserna av arbetsrelaterad ohälsa kan även vara dödliga. Arbetstagare som jobbar långa dagar och helger under långa perioder i arbetslivet, som överanstränger sig eller överarbetar, dör i stroke och hjärtsjukdomar. I boken "att dö för ett lönekuvert" skriver Jeffrey Pfeffer bl.a. om Japans och Kinas erfarenheter. Han ser allvarligt på situationen i arbetslivet och vill se en folkrörelse för en hållbar mänsklighet. ”Den miljö vi arbetar i är lika viktig som den miljö vi lever i”, säger han. Det kanske kan behövas ett globalt uppvaknande, men det mest effektiva sättet att förebygga arbetsrelaterad ohälsa är fortfarande att ha arbetsplatsnära strategier och vidta fungerande åtgärder, vilket förutsätter högre organisationsgrad, starka fackföreningar och smarta arbetsgivare att samarbeta med. Ett hållbart arbetsliv är ekonomiskt lönsamt för samhällen och på sikt också för artbetsgivare.

Minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, orkeslöshet, nedstämdhet är svåra tillstånd, som drabbar allt fler i arbetslivet; tillstånd som kännetecknar diagnosen utmattningssyndrom. Det har varit en vanlig orsak till sjukskrivning under de senaste tre decennierna. Anledningen anses vara en låggradig men långvarig stress som även betecknas som kronisk stress. Det handlar om att ofta jobba långa arbetsdagar och helgscheman i arbetsorganisationer, där krav inte balanseras mot resurser. Anställda inom vård, omsorg och skola har varit särskilt drabbade.

Arbetstagare med fysiskt påfrestande yrken, t.ex. vårdomsorgsarbetare, kan först sjukskrivas för ont i ryggen och senare för sömnstörning, bröstsmärtor och tryck över bröstet, hjärtklappning, magproblem eller yrsel, enligt bl.a. Socialstyrelsens rapport 2003 Utmattningssyndrom, stressrelaterad psykisk ohälsa.

”Mycket talar för att symptomen för utmattningssyndrom är svåra att bli av med”, säger Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, till arbetsmiljötidningen Arbetsliv.  Han stödjer sig på Försäkringskassans rekommendationer om sjukskrivning, där utmattningssyndrom anges som ett av få tillstånd som man kan bli sjukskriven i upp till ett år. Att ständigt jobba utan någon ledig tid resulterar i en ännu svårare situation, om något i privat livet inträffar, t.ex. att en anhörig blir sjuk.

Att arbetet kan leda till livshotande sjukdomar är numera ett faktum som bygger på erfarenheter från olika håll i världen. Det handlar inte enbart om de direkta konsekvenserna av arbetsplatsolyckor utan om stressens långsamma, oftast inte direkt bevisbara effekter. I boken Dying for a paycheck (att dö för ett lönekuvert-min egen översättning) beskriver Jeffrey Pfeffer, författaren, hur människor världen över förstör sin hälsa i arbetet och hur detta orsakar en förtidig död i bl.a. hjärtsjukdomar. ”För att drabbas av en giftig och hälsovådlig arbetsmiljö behöver man inte längre arbeta i kolgruvor, i oljeraffinaderier, i kemikalie- eller byggindustrier”, skriver han i inledningen av boken.

Han refererar till olika undersökningar och intervjuer av enskilda anställda i små och stora företag inom olika branscher och yrken världen över. Med statistik och människomissöden visar han hur pressen i arbetslivet leder till att människor utvecklar livshotande sjukdomar och dör t.ex. av hjärtinfarkt eller stroke.  Japanerna har t.o.m. ord för död som orsakas av för mycket jobb, karoshi, framgår det i boken. Begreppet har tillämpats sedan 1969, då det första dokumenterade arbetsrelaterade dödsfallet i stroke inträffats. Sedan dess är överarbete som dödsorsak formellt erkänd i landet. Familjer till dem som dör p.g.a. arbetet har rätt att kräva ekonomisk kompensation av regeringen, av en särskild myndighet under arbetsmarknadsdepartementet, och under 2012 lyckades 812 familjer bevisa samband mellan överarbete, sjukdom och död av anhöriga och fick ekonomisk ersättning; 93 av dessa fall gällde självmord. Tre år senare, 2015, har de ersättningsberättigade dödsfallen ökat till 2310. Dock kan det faktiska talet, enligt källor i boken, vara så högt som 10 000. Ungefär så många har under samma år omkommit i trafikolyckor.

Också Kina har ord för död av överarbete – guolaosi – och där är dödsfallen ännu högre. Enligt statskontrollerad radiokanal som det refereras till i boken, dör 1600 personer dagligen av för mycket slit i arbetet.

Arbetstagare inom den välbetalda och konkurrensutsatta tjänstesektorn förväntas visa lojalitet och engagemang som krävs för att ”besegra” medkonkurrenter. Detta kan leda till uttalade eller outtalade krav på en extra ansträngning, kanske tillgänglighet dygnet runt. Vidare kan allt mer begränsade möjligheter till avancemang och karriärvägar leda till hård konkurrens mellan arbetstagare på en arbetsplats, vilket kan resultera i att arbetstagare tänjer på sina gränser och gör sig ständigt tillgängliga. Även i länder där arbetstider och ledigheter är reglerade skapas utrymmen för uttänjning av reglerna, resonerar Pfeffer i boken.

Ökad konkurrens om jobben generellt är en förklaring till varför arbetstagare jobbar långa veckodagar och tar helgscheman. Många grupper med otrygg anställningskontakt riskerar att jobba gränslöst, de kan inte säga nej till korta arbetstillfällen som de erbjuds, om alternativet är att inte alls arbeta. Lågavlönade utan fasta kontrakt kan tvingas ta flera jobb och kan tvingas jobba veckans alla dagar.

Simon Kyaga, utifrån det väl avgränsade ämnet som han diskuterat med Arbetsliv, säger att det går att bygga en hälsobuffert och undvika utmattningssyndrom genom att ta ledigt på helgerna. Jeffrey Pfeffer, utifrån det globala tillståndet han avhandlar i sin bok, vill se en folkrörelse för en hållbar mänsklighet. ”Den miljö vi arbetar i är lika viktig som den miljö vi lever i”, säger han.

Det kanske kan behövas ett globalt uppvaknande, men det mest effektiva sättet att förebygga arbetsrelaterad ohälsa är fortfarande att ha arbetsplatsnära strategier och vidta fungerande åtgärder, vilket förutsätter högre organisationsgrad, starka fackföreningar och smarta  arbetsgivare att samarbeta med. Ett hållbart arbetsliv är ekonomiskt lönsamt för samhällen och på sikt också för artbetsgivare.

tisdag 29 maj 2018

Av Yeshiwork Wondmeneh

KATEGORIER: Arbetsmiljö, arbetsmiljöHälsa

TAGGAR: Försäkringskassan, Guolaosi, Karohi, Socialstyrelsen, stress, utmattningssyndrom