Kommunals utredare

Timbro tycker att 57 äventyrsbad hotar välfärden

Igår (9/1) debatterades välfärden och välfärdens långsiktiga finansiering i Sveriges Radios program P1-morgon. På ena sidan fanns Olof Abrahamsson, politisk chefredaktör på Norrländska Socialdemokraten, som menade att det behövs skattehöjningar...

Fortsätt läsa

Igår (9/1) debatterades välfärden och välfärdens långsiktiga finansiering i Sveriges Radios program P1-morgon. På ena sidan fanns Olof Abrahamsson, politisk chefredaktör på Norrländska Socialdemokraten, som menade att det behövs skattehöjningar för att möta det framtida välfärdsbehovet, och på den andra sidan fanns Johan Ingerö, ansvarig för välfärdsfrågor på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, som menade att problemet var att det byggdes för många äventyrsbad. Jag tänker på Goethes ord ”Det finns inget värre än aktiv dumhet”.

Utgångspunkten för debatten mellan Abrahamsson och Ingerö var en intervju med Helena Knutsson från Riksrevisionen där hon bland annat beskrev de (beräknade) kostnadsökningar för välfärden som regeringen redovisar i den senaste budgeten. Enligt Riksrevisionen handlar det om cirka 200 miljarder kronor fram till år 2030 och kan främst förklaras med att andelen äldre ökar i befolkningen.

När Johan Ingerö skulle kommentera detta menade han att problemet var att kommunerna inte har behövt fundera på hur de använder sina pengar. Han utvecklade sitt resonemang med orden ”Jag kan säga att i kommunsverige så finns det ett element av tonårsbeteende. Alltså, en kommun med en stor och tickande pensionsskuld kan mycket väl lägga fantasisummor på en multiarena, på ett äventyrsbad, väl förvissad om att pappa-mamma-staten kommer att skjuta till pengar för att det inte går ihop.”

Olof Abrahamssons synpunkt var att det ”… är ju en tydlig signal om att det inte finns något utrymme för någon lättsinnig skattesänkningspolitik under de kommande åren” och han menade att välfärdens ökade kostnader snarare talade för skattehöjningar.

Ingerö replikerade med att han absolut inte ville se några skattehöjningar utan menade att man istället skulle titta på vilka utgifter som är nödvändiga, för ”… att vad Sverige inte har råd med är fler multiarenor och äventyrsbad”.

Jag vill vara tydlig med att jag inte förordar äventyrsbad i varenda kommun. Det är givetvis nödvändigt att politiker på alla nivåer säkerställer att varje skattekrona används på ett korrekt sätt, eller för att uttrycka det med Gustav Möllers ord ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”. Men att som Ingerö lyfta fram kostnaderna för Sveriges 57 äventyrsbad  som ett hot mot välfärdens framtida finansiering är bara enfaldigt. De flesta förstår givetvis att det är, vilket Olof Abrahamsson mycket riktigt påpekade, ”småpengar” av kommunernas budgetar som går till äventyrsbad och multiarenor.

Avslutningsvis vill jag kommentera ett par saker till. För det första  är rubriken ”Riksrevisionen varnar: Välfärden för dyr” som P1-morgon har på sin hemsida helt fel. Varken i inslaget eller i den rapport som det hänvisas till, ”Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket”, nämner Riksrevisionen något om att välfärden är för dyr. (Uppdatering: P1-morgon har nu ändrat sin rubrik.) För det andra så visar såväl regeringen som Konjunkturinstitutet att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara. Konjunkturinstitutet visar t.ex. i ”Hållbarhetsrapport för de offentliga finanserna” att om vi vill bibehålla välfärden på samma nivå år 2040 som vi har idag, och detta ska finansieras med skatter, så krävs det en höjning av skattekvoten, dvs. skatter och avgifter som andel av BNP, på mellan 0,4-1,4 procentenheter. Det är absolut en hanterbar ökning.