Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Akut brist på yrkesutbildade i förskola, skola och på fritidshem

De senaste veckorna har det kommit flera prognoser över det framtida rekryteringsbehovet inom förskola, skola och fritidshem. Prognoserna pekar på en brist på yrkesutbildade, både med gymnasial och eftergymnasial utbildning.

Förra veckan publicerade SCB sin prognos för rekryteringsbehovet av både yrkesutbildade med barn- och fritidsutbildning samt förskollärarutbildade fram till 2035. De beräknar att efterfrågan på båda utbildningskategorierna kommer att öka med 30 procent under perioden. Utifrån den nuvarande dimensioneringen av utbildningarna kommer fler barn i förskolan, skolan och fritidshemmen att leder till en allt större brist på arbetskraft med barn- och fritidsutbildning på både gymnasial och eftergymnasial nivå.

Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2035.

Källa: SCB (2017), Trender och Prognoser 2017, s. 33.

Men att öka antalet yrkesutbildade går inte över en natt. Det kräver både bättre anställningsvillkor och större kontinuiten som bygger på en förståelse för olika yrkesgruppers roller utifrån barnens och ungdomarnas behov. Tyvärr lägger Skolverket, som många gånger tidigare, allt sitt fokus på högskoleutbildade och missar rekryteringsbehovet av gymnasialt yrkesutbildade, vilket Kommunals utredare Kerstin Mikaelsson poängterar i sin blogg. Att Skolverket bortser från gymnasialt yrkesutbildade begränsar möjligheterna att analysera det totala rekryteringsbehovet, vilket kan leda till en situation där verksamheten inte uppnår läroplanernas högt ställda krav.

Rapporten ”Ditt barns framtid – Akut brist på yrkesutbildade inom förskola, skola och fritidshem” pekar på att barn- och fritidsprogrammet på gymnasial nivå är underdimensionerad. Arbetsgivarnas rekryteringsmönster visar dock att många nyexaminerade har svårt att etablera sig, vilket bidrar till att inom tre år har nära 30 procent av gymnasieeleverna påbörjat studier på högskolan

Det finns mycket att göra. För det första kan antalet elever vid barn- och fritidsprogrammet öka genom att arbetsgivarna blir mer attraktiva. Där ingår att erbjuda bättre anställningsvillkor och möjligheterna till yrkesutveckling.

I en situation där arbetsgivarna misslyckas med att rekrytera både gymnasialt och eftergymnasialt yrkesutbildade ökar antalet medarbetare som saknar formell yrkesutbildning inom barn och fritid. Att stoppa huvudet i sanden är ingen lösning. Fler kommuner behöver erbjuda och rekrytera elever vid barn- och fritidsprogrammet samt de sammanhållna nationella yrkesutbildningarna på Komvux. De behöver också erbjuda sommarjobb under utbildningstiden och möjlighet att kombinera utbildning med arbete. En hög kvalitet kräver yrkesutbildade medarbetare.