Kommunals utredare

Mellan 30 till 120 miljarder kronor till Välfärdsföretagen?

I söndags skrev civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Ali Esbati (V) på DN Debatt om den proposition utifrån Välfärdsutredningen som kommer i mars nästa år. Alliansen anser i sin replik till denna att de vill att vi ska använda mellan 30 till 120 miljarder kronor av våra skattemedel för att bygga upp privata förmögenheter i dessa företag. De är visserligen inte helt tydliga med detta, men det blir resultatet av deras resonemang.

I debatten kring vinster i välfärden, och det förslag som Välfärdsutredningen lagt, har de som inte vill reglera vinsterna refererat till en rapport som Svenskt Näringsliv har beställt av revisions- och konsultföretaget PwC. Exempelvis så har Alliansens ekonomiskpolitiska talespersoner flera gånger hänvisat till rapporten. I maj skrev de på DN Debatt att Välfärdsutredningens förslag ”skulle leda till att 8 av 10 verksamheter tvingas lägga ned, enligt en kartläggning från PWC” och nu är de där igen och skriver att det ”faktum att bolagen kommer att ha små möjligheter att bygga upp ekonomiska buffertar innebär att verksamheterna blir mycket sårbara för ekonomiska störningar”.

Det står inte uttryckligen i PwC:s rapport att 80 procent av välfärdsföretagen skulle läggas ner om Välfärdsutredningens förslag skulle verkställas. När jag påpekat detta har företrädare för välfärdsföretagen hänvisat mig till följande text i PwCs rapport: ”Vår [dvs. PwC:s] bedömning är att en rörelsemarginal över tid om högst två procent som regel är otillräcklig i Välfärdsbranschen för att driva en ekonomiskt sund och stabil verksamhet”. Denna mening i sig säger inget om 80 procent, men till saken hör att PwC tidigare i rapporten har skrivit att cirka 77 procent av välfärdsbolagen kommer att begränsas till en rörelsemarginal under 2 procent. Tankegången är att eftersom 77 procent av välfärdsföretagen har en rörelsemarginal under 2 procent och enligt PwC:s bedömning går det, som regel, inte att driva ”en ekonomiskt sund och stabil verksamhet” med den rörelsemarginalen så kommer företagen att tvingas lägga ner sin verksamhet. Det bör givetvis diskuteras huruvida det är möjligt att utifrån resultaten för endast ett år dra sådana slutsatser, men vi lämnar den diskussionen för denna gång.

Det intressanta i sammanhanget är att PwC också för ett resonemang om hur lång tid det tar för företagen att bygga upp en ekonomisk buffert. Hela deras resonemang blir således att det inte är möjligt att driva en ekonomiskt sund verksamhet eftersom det med en rörelsemarginal på 2 procent tar mellan 12,5 till 50 år för företagen att bygga upp en buffert som motsvarar mellan 3 till 12 månaders omsättning. Konsekvensen av detta är att Alliansen, m.fl., som hänvisar till PwC:s rapport, anser att välfärdsföretagen behöver bygga upp en ekonomisk buffert motsvarande mellan 3 till 12 månaders omsättning för att kunna driva sin verksamhet. Eftersom omsättningen i välfärdsföretagen inom vård, skola och omsorg årligen är på över 120 miljarder kronor så innebär det att välfärdsföretagens totala ekonomiska buffert i så fall ska vara mellan 30 till 120 miljarder kronor.

Alliansen vill med andra ord att vi ska använda upp till 120 miljarder av våra skattemedel för att bygga upp privata förmögenheter i välfärdsföretagen. Det är inte ett ansvarsfullt sätt att använda våra gemensamma skattemedel.

onsdag 6 december 2017

Av Torbjörn Dalin

KATEGORIER: Vinster i välfärden

TAGGAR: PwC, välfärd, välfärdsmarknad, Vinster i välfärden, vinstutdelning