Kommunals utredare

Konsten att investera för en friskare befolkning och förbättra samhällsekonomin

Sverige är ett rikt modernt land som har råd att investera i bättre och jämlikare psykisk hälsa, för en friskare arbetskraft och en friskare befolkning.

Jag hade förmånen att delta på en konferens som Stockholm Stress Center ordnade den 14 november för att uppmärksamma sitt tioårsjubileum. Flera framstående stressforskare höll föredrag som gav en sammanhållen bild om den psykiska ohälsan, som under de senaste åren har varit i fokus i Sverige liksom i flera andra västländer.

Enligt psykologiprofessorn David Clark, som var en av föreläsarna på konferensen, svarar psykisk ohälsa i rika länder för 38 procent av alla sjukdomar, jämfört med hjärtsjukdomar, stroke, cancer, lugnsjukdomar och diabetes som tillsammans svarar för 22 procent (se bilden nedan).

I David Clarks dragningar framgick också att psykiska sjukdomar skapar ett onödigt lidande hos de drabbade och leder till stora ekonomiska kostnader för samhället. Han talade om Storbritanniska erfarenheter av storskaliga satsningar på beteende terapier som framgångsrikt hjälper flertalet människor att leva ett friskare liv och fortsätta delta i arbetslivet. Cirka 575 000 personer behandlas årligen och i 98 procent av fallen leder satsningen till positiva resultat. Men framgångar förutsätter att insatser kommer igång vid tidiga skeden av symptom, att det finns god kontinuitet, uppföljning och utvärdering, påpekade han.

Detta har visat sig vara ett ekonomiskt nollsummespel för Storbritannien, medan obehandlade psykiska sjukdomar skulle ha resulterat i minskat BNP med 4 procent. Konkreta och tydliga samhällsekonomiska kalkyler är starka drivkrafter som kom att hjälpa brittiska politiker, oavsett partipolitisk färg, genomföra det storskaliga programmet IAPT (Improving Access for Psychological Therapy), som startades av Labourregeringen under Gordon Browns ledning.

I Sverige har psykisk ohälsa varit den vanligaste orsaken till sjukskrivning sedan 2014, enligt Försäkringskassan . Det har inneburit både hälsomässigt och ekonomiskt lidande för flertalet sjukskrivna.

Docent Ellenor Mittendorfer-Rutz, forskare på Karolinska Institutet , berättade på konferensen bl.a. om överrisken för förtida död hos sjukskrivna i olika psykiska diagnoser jämfört med icke sjukskrivna.

Bilden visar att kvinnor sjuskrivna för ångest år 2005 hade 2,5 gånger högre risk att dö i förtid jämfört med icke sjukskrivna kvinnor samt att män sjukskrivna för depression under samma år hade cirka 2,7 gånger högre risk att dö i förtid jämfört med män som var icke sjukskrivna.

Ellenor Mittendorfer-Rutzs forskningsstudier har också visat att sjukskrivna i psykiska diagnoser har mycket högre risker för att bli utslagna ur arbetslivet jämfört med de som är friska.

Med referens till den brittiska erfarenheten känns det rimligt att fråga sig varför det ser ut som det gör i Sverige?

Debatten i Sverige har relativt ofta handlat om att regelvägen minska sjukskrivningen. Kraven på effektiv handläggning av sjukskrivningsärenden hos Försäkringskassan har varit i centrum. Troligen resulterar detta i att fler lämnar försäkringen, men det är tveksamt att det bidrar till bättre psykisk hälsa.

Det effektivaste sättet att minska sjukfrånvaron till en ”rimlig nivå” är att förebygga ohälsa och sjukskrivning och genom rehabilitering förebygga utslagning ur arbetslivet. Om mekanismer som bidrar till ohälsa i arbetslivet och om hur detta kan förebyggas finns tillräcklig kunskap om. Det som fattas är en beslutsamhet för att helhjärtat satsa på att tillämpa effektivare åtgärder.

De överenskommelser för ett friskare arbetsliv som nåddes mellan parterna under 2017 grundades på förebyggande av ohälsorisker och rehabilitering vid sjukskrivningar. Men för att minska den hälsomässiga och ekonomiska ojämlikhet mellan olika grupper som psykisk ohälsa orsakar och för att minska de totala samhällsekonomiska kostnaderna borde överenskommelsen uppgraderas till en mer kraftfull handling.

Att säkerställa tillgången på företagshälsovård med kompetens om psykisk ohälsa och behandling av det kan vara en av de mest konkreta insatserna för att förebygga långtids sjukskrivning med de diagnoserna. Även primärvården borde ha kompetens inom detta. På konferensen berättade Mats Lekander, forskare på Karolinska Institutet, om Gustavsbergsbergs vårdcentral, som i samarbete med Karolinska Institutet bedriver forskningsprojekt, som bl.a. undersöker nya behandlingar för ångest, stress, depression, hälsoångest och sömnproblem genom KBT i grupp samt internet KBT och självbehandlingshjälp i bokformat. De undersöker också vikten av kontakt med arbetsplats och stöd för arbetsåtergång vid sjukskrivning.

Kunskap finns och det kan finnas flera konkreta idéer om hur man kan vända på det negativa läget. Men det krävs ett ännu kraftigare nationell vilja för förändring. Sverige är ett rikt och modernt land som har råd att investera i bättre och jämlikare psykisk hälsa, för en friskare arbetskraft och en friskare befolkning.