Kommunals utredare

Gymnasiala yrkesutbildningar ska ge både generell och yrkesspecifik kunskap

En gymnasial utbildning är den minsta gemensamma nämnaren för de flesta medarbetare inom Kommunals organisationsområde. Däremot är det långt ifrån alla som har rätt yrkesutbildning för arbete inom det aktuella verksamhetsområdet. Gymnasiereformen från 2011 (GY11) har starkt bidragit till bristen på gymnasialt yrkeutbildad arbetskraft. Det är dags för ett nytag om gymnasieskolan.

Figuren visar att antalet elever i gymnasieskolan varierat stort under de senaste tjugo åren. Läsåret 1996/97 läste drygt 160 000 elever ett högskoleförberedandeprogram (50 procent), över 122 000 elever ett yrkesprogram (40 procent) och närmare 27 000 elever ett individuellt eller specialinriktat program (10 procent). Under slutet av 1990-talet minskade antalet elever i yrkesprogram samtidigt som gruppen övriga program ökade. Runt millenniumskiftet vände trenden och antalet elever i yrkesprogram ökade igen.

Läsåret 2011/12 kom ett trendbrott – införandet av en ny läroplan för gymnasieskolan kallad GY11. Kombinationen av minskade barnkullar och den nya läroplanen innebar en drastisk minskning av antalet studerande vid yrkesprogram – från över 154 000 elever (40 procent) läsåret 2010/11 till drygt 94 000 elever (30 procent) läsåret 2015/16.

Antal elever i gymnasieskolan fördelat på yrkes- och högskoleprogram samt övriga program läsåren 1996/97 – 2015/16.

Källa: Skolverket, SCB och Kommunals egna beräkningar. Jämförelser över åren är emellertid svår att göra då gymnasieskolan har genomgått stora reformer med ändrade läroplaner, kunskapsmål och betygsystem. * Internationell Baccalaureate (IB) ingår här som ett högskoleförberedandeprogram.

GY11 innebär bland annat elever vid yrkesprogram behöver läsa kompletterande kurser för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Många föräldrar och ungdomar uppfattar därmed att ett yrkesprogram erbjuder sämre möjligheter till etablering på arbetsmarknaden och förutsättningar till högskolestudier.

För att kunna möta kommande demografiska utmaningar måste fler elever läsa yrkesförberedande program i gymnasieskola – inte färre. Att det finns yrkesutbildade både med gymnasial och med eftergymnasial skolning är en förutsättning för att kunna leverera en verksamhet som möter medborgarnas och lagstiftarnas krav.

Det är viktigt att föräldrar och ungdomar ser yrkesprogrammen som spännande utbildningar där eleverna får möjlighet till både generell och yrkesspecifik kunskap. För att öka attraktionskraften till gymnasieskolans yrkesprogram föreslår Gymnasieutredningen (SOU 2016:77) att alla yrkesförberedandeprogram ska erbjuda grundläggande behörighet till högskolan i ordinarie studieplanen, därefter kan elever välja bort dem. Förslaget är ute på remiss och Kommunals förbundsstyrelse är positiva till förslaget.

En yrkesutbildning med hög kvalitet och anställningsbarhet lägger grunden för ett arbetsplatslärande med yrkes- och löneutveckling samt hög omställningsförmåga under ett långt och stimulerande arbetsliv.

måndag 20 mars 2017

Av Anna Spånt Enbuske

KATEGORIER: Arbetsmarknad

TAGGAR: #GY11, #gymnasieutredningen, utbildning