Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Kommande forskningsrapport visar på försämrade arbetsvillkor i hemtjänsten – ”vi jobbar som på löpande band”

Gästblogg av rapportförfattaren och doktoranden Rebecka Strandell. Hemtjänsten har genomgått omfattande förändringar under de senaste decennierna och trots utmaningar med att behålla och rekrytera personal finns det begränsad kunskap om personalens arbetssituation. I vår rapport Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? visar vi hur hemtjänstpersonalens arbetssituation har förändrats mellan 2005 och 2015. Flera problematiska aspekter av personalens arbetsvillkor lyfts – brister som både bör och kan förändras för att personalen ska vilja och orka vara kvar i arbetet.

Fortsätt läsa

Ett första oroande resultat är att antalet personer som en anställd hjälper under en arbetsdag har ökat påtagligt och mest bland dem som jobbar mindre än 30 timmar i veckan. Det ökade antalet hjälptagare i hemtjänsten är mycket problematiskt, bland annat på grund av att det ökar tidspressen och ”springet” i hemtjänsten.

En pressad arbetssituation skapar också oro för såväl hjälptagarnas säkerhet som den egna hälsan. Dessutom visar våra resultat att ju fler personer en anställd hjälper, desto fler vill sluta. Många deltagare i vår studie betonar erfarenheter av tidspress och alltför många hjälptagare i enkätens öppna svar om skäl att sluta i arbetet:

”Om det fortsätter på det här sättet, att vi besöker 13 eller 14 hjälptagare om dagen, tror jag inte att jag orkar jobba tills jag går i pension”

”Orkar inte med stressen. Det har blivit värre och värre hela tiden. Vill ge dem, mina gamla mer. Men det kan jag ej”

Ett annat alarmerande resultat är att hemtjänstpersonalens handlingsutrymme kraftigt har minskat under tioårsperioden. År 2005 uppgav 39 procent av de anställda att de oftast kunde påverka sitt dagliga arbete – år 2015 är det endast 16 procent som kan göra det. Att inte ha tillräckligt handlingsutrymme påverkar inte bara personalens arbetssituation negativt utan det innebär också att de äldres inflytande över hjälpen inskränks.

I rapporten visar vi även hur bristande handlingsutrymmet i hemtjänsten har ett starkt samband med personalens benägenhet att sluta i arbetet. Detta sätter fingret på vikten av att basera styrningen av äldreomsorgen på tillit och att ge utrymme för personalens kunskap och erfarenheter i arbetet. Personalens egna beskrivningar om sin situation belyser problemen med bristande handlingsutrymme ytterligare:

”Slopa minuträkningen, låt oss arbeta flexibelt eftersom både vi och vårdtagarna är människor vars behov skiftar från en dag till en annan. Sänk tempot och höj lönen – gör jobbet mer attraktivt!”

”Lita på medarbetarna. Uppskatta, stötta, lyssna och låt oss vara med och bestämma om förändringar”

Vår rapport visar tydligt hur personalen i hemtjänsten, som historiskt sett har haft det tufft, har fått det värre under det senaste decenniet när det kommer till flera arbetsmiljöaspekter. Hur kommer det sig att vi accepterar att den yrkesgrupp som arbetar med ett av samhällets viktigaste uppgifter har en så pass pressad och bristfällig arbetssituation?

Förbättrade arbetsvillkor inom hemtjänsten – med färre antal hjälptagare under en arbetsdag och ökat handlingsutrymme – är avgörande för att kunna leverera en god omsorg av hög kvalitet, men också en förutsättning för att rekrytera och behålla personal. Personalens perspektiv och kunskap måste vara en drivkraft i utvecklingen och förbättringen av äldreomsorgen.

Rebecka Strandell, doktorand, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Rebecka Strandell, doktorand, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Rapporten Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? publiceras på www.socarb.su.se den 15 februari 2017 och diskuteras samma dag på ett seminarium på Kommunal. Seminariet kommer att webbsändas på www.kommunal.se. Studien har finansierats av forskningsrådet Forte.