Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
För lönesänkarna är en invandrare alltid en analfabet
Invandring kan vara lösningen på den demografiska utmaningen. I utredningen ”Migration, en åldrande befolkning och de offentliga finanserna” framgår det att i och med den växande andelen äldre krävs det att andelen förvärvsarbetande ökar för att de offentliga intäkterna och utgifterna ska gå ihop på sikt.
Endast 12 procent av de som invandrade till Sverige 2012-2014 åren hade fyllt 45 år. Generellt är flest utrikesfödda mellan 25-34 år. Konsekvensmässigt är invandrares offentliga konsumtion i genomsnitt lägre än för inrikesfödda, det vill säga statens totala utgifter för pensioner, försörjningsstöd, a-kassa, sjukförsäkring, vård, skola, omsorg med mera, även om fördelningen på vissa specifika utgiftsposter kan se olika ut. Skillnaden beror nästan uteslutande på att andelen äldre växer och är högre bland svenskfödda.
Eftersom att utrikesfödda är i förvärvsaktiv ålder i mycket högre utsträckning än inrikesfödda ser utredningen ökad invandring som en möjlighet att öka det offentliga sparandet.
På SNS förra veckan reducerades dock utredningen och ämnet ”hur invandrare ska komma i arbete” till att bara handla om lägre löner. Utredaren Lennart Flood själv tog ton och menade att om svenskar som arbetat ett helt liv kan få leva på garantipension på 8000 kronor i månaden, varför skulle inte nyanlända kunna göra det? Övriga panelister nickade instämmande. Vice VD för Fores, Andreas Bergström, lyfte också som argument att de som redan tjänar mest skulle tjäna mer om man sänkte lägstalönerna.
Sällan hör man lönesänkarförespråkare tala sådant klarspråk:
8000 kronor i månaden för ett heltidsjobb. Ökade löneklyftor har ett egenvärde.
Detta trots att utredningen visade att utbildningsnivåerna bland nyanlända stämmer rätt så bra överens med utbildningsnivåerna bland inrikesfödda. Över 35 procent av de som invandrat till Sverige 2012-2014 har en eftergymnasial utbildning och över 50 procent har minst en gymnasial utbildning. Ungefär 18 procent har endast en förgymnasial utbildning, samma som för inrikesfödda. Då ska man komma ihåg att inrikesfödda till antalet är fler.
Självklart är det svårare för de nyanlända som inte har en utbildning att få arbete, eftersom de till skillnad från inrikesfödda inte kan språket. Men paneldiskussionen på SNS visade hur man kan ta sakförhållanden och vrida till dem för att passa sin egen uppfattning. Allt fokus hamnade på ”analfabeterna” och hur lägre löner och enkla jobb var den enda möjliga vägen framåt. Det är en värdering och en grov generalisering av invandrare, inte vetenskap. Får det genomslag i debatten kommer det i sin tur pressa lönerna neråt för både arbetare och nyanlända. Här ligger Kommunals medlemmar i riskzonen.
Snarare gäller det att tillvarata den kompetens som finns och vidareutbilda de som behöver det, oavsett födelseland. Frågan man måste ställa sig är: vilken sorts arbetsmarknad är det vi vill vi ha? Svaret är inte fler fattigarbetare och fattigpensionärer, utan långsiktig etablering för ett jämlikt arbetskraftsdeltagande. Så kan invandringen vara lösningen på den demografiska utmaningen.
Utredningsenheten
