Kommunals utredare

Att såga av den gren barnskötarna sitter på

”Vi har sju och ett halvt barn per pedagog på min förskola, vi klarar inte att barnen går längre dagar!” Så sa en barnskötare till mig efter släppet av Kommunals rapport Alla andra hämtar tidigt. När vi diskuterade vidare visade sig att uppmaningen till föräldrar att hämta tidigt var den enda väg hon såg för att skapa en dräglig arbetsmiljö och god kvalitet för barnen. Hon hade inte en tanke på att det gick att påverka förutsättningarna för verksamheten genom politiska beslut om bemanning, resurser och gruppstorlek.

Jag tänkte på det samtalet när Kommunalarbetaren nyligen publicerade artikeln ”Barnskötare larmar om långa dagar” utifrån en enkät om barnskötares arbetsmiljö. Kommunalarbetaren skrev att enkäten visade att två av tre barnskötare ”upplever att de flesta barn går för långa dagar”. Detta bekräftades, enligt Kommunalarbetaren, av Skolverkets statistik som visade att ”andelen barn som är över 40 timmar i veckan på förskola ökat med 75 procentenheter”!

Kan detta stämma? Går en majoritet av barnen för långa dagar i förskolan? Svaret på den frågan beror förstås på vad som kan anses vara en för lång dag.

Vi kan börja med att titta på hur länge barn är på förskola. Skolverkets senaste stora föräldraenkät från 2012 visar att den genomsnittliga närvarotiden per vecka för barn i förskolan är 31 timmar. Det är en ökning med 2 timmar jämfört med enkäten från 2005. Den största gruppen barn, drygt 40 procent, går mellan 31-40 timmar i förskola. Andelen barn som går över 40 timmar är 13 procent. År 2005 var det sju procent. Det är alltså en ökning med sex procentenheter, inte 75! Skolverket beskriver inte den ökade närvarotiden som ett problem.

Nästa fråga är om detta är för lång tid. Kommunalarbetaren har här intervjuat en psykolog som säger att det är viktigt att föräldrarna har tid att vara med barnen. Finns det skäl att oroa oss för att barn i Sverige inte hinner träffa sina föräldrar?

Forskarna Magnus Nermo, Ann-Zofie Duvander och Tommy Ferrarini har jämfört hur mycket tid föräldrar är med sina barn i 12 länder. (”Moulding Parents’ Childcare? A Comparative Analysis of Paid Work and Time with Children in Different Family Policy Contexts” i boken Work-Life Balance in Europe (2011)). Studien visar att föräldrar i Sverige är mer med sina barn än föräldrar i jämförbara länder. Det gäller i synnerhet papporna, vilka är betydligt mer med sina barn i länder som för en politik som syftar till att föräldrar ska kunna kombinera jobb med omsorg om barn, det vill säga länder där barnen kan vara lite längre dagar på förskolan!

Alltså måste skon klämma någon annanstans. I debattartikeln ”Sluta moralisera över barnens långa dagar” i GP, menar sex förskollärare och forskare att barnskötarna som larmar är en del av en utveckling på förskolan där moralismen vinner mark och där föräldrar (läs mammor) ifrågasätts som bra föräldrar om deras barn går långa dagar på förskolan.

Kommunals ordförande Annelie Nordström, som svarar förskollärarna och forskarna i repliken ”Mer resurser löser förskolans problem”, hävdar att barnskötarna inte är moralister utan att det snarare handlar om hur verksamheten ser ut och hur barnskötarna värderas:

”Samtidigt som omsorgsuppdraget trängs undan, ifrågasätts barnskötarna. Deras yrkesutbildning och kompetens som pedagoger med fokus just på omvårdnad och omsorg värderas inte. Andelen visstidsanställda och timanställda barnskötare ökar, liksom personal som helt saknar yrkesutbildning. Utifrån den situationen bör svaren på enkäten förstås. Ofta upplever barnskötare att politikerna inte lyssnar, att det enda de kan påverka för att nå en dräglig arbetsmiljö och god kvalitet för barnen är barnens vistelsetid.”

Det går att förstå varför barnskötarna i Kommunalarbetarens enkät svarat som de gjort. De är pressade av osäkra arbetsvillkor och ifrågasatta av politiker som inte ser deras kompetens. Men är det en bra strategi att larma om att barn går för långa dagar?

Nej, det är att såga av den gren barnskötarna sitter på. Om förskolan inte uppfyller det behov föräldrarna har av barnomsorg för att kunna förvärvsarbeta eller studera kommer viljan till att betala för verksamheten via skattesedeln minska.

Kommunal har valt en annan strategi än att ge föräldrar dåligt samvete. Vi bedriver ett aktivt opinionsarbete för att politikerna ska förstå att förskolans verksamhet måste vara en kombination av aktivitet och vila, av lärande och omsorg. Bra barnomsorg, som har tillräckliga resurser och kombinerar lärande och omsorg, är en vinna-vinna-politik. Den utjämnar skillnader i barns uppväxtvillkor och den gör det möjligt för båda föräldrarna att yrkesarbeta vilket stärker barnfamiljernas ekonomi och förhindrar barnfattigdom. Vi menar att det måste bli självklart att både lärande och omsorg ska ligga till grund för hur verksamheten läggs upp.

Att Kommunal har valt den strategin beror också på att många av Kommunals yrkesgrupper har behov av barnomsorg, även på andra tider än kontorstid. I går kom LO:s rapport Arbetstider år 2015. Den visar att hälften av Sveriges arbetarkvinnor arbetar kvällar (mellan 18-22) och att över hälften jobbar helger. Så ser arbetslivet ut för de många kommunalare, även de som har små barn. Nästan var tredje kommunalare med småbarn kan inte arbeta heltid eftersom förskolan öppnar för sent eller stänger för tidigt. När jag är ute och pratar för kommunalare om att barnomsorgen ska vara öppen när föräldrarna jobbar är budskapet alltid mycket mer uppskattat bland undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter och busschaufförer än bland barnskötare.

Den fackliga verksamheten är fylld av svåra vägval. Det finns barnskötare som är kritiska till Kommunals strategi, även om jag är tveksam till om Kommunalarbetarens enkät ger en rättvisande bild av hur många de är (detta särskilt som svarsfrekvensen var besvärande låg, endast en av tre tillfrågade besvarade enkäten). Om Kommunalarbetaren hade nyanserat sina resultat och ställt frågan vilken strategi som fungerar för att skapa en bra arbetsmiljö och bra verksamhet i förskolan hade tidningen kunnat bidra till att förbättra barnskötarnas villkor och vässa Kommunals arbete.

 

Kommunals rapporter om barnomsorg:

Bra barnomsorg får samhället att hänga ihop – sammanfattning av flera rapporter

Alla andra hämtar tidigt

Sommarlovshetsen

Barnomsorg på obekväm arbetstid – för vem?

Har någon sett Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara.

Skilda världar

Trygga famnar är inte utbytbara