Kommunals utredare

Sifferkrig om vi har råd med välfärden – svaret från siffrorna är ja.

 

Det pågår nu ett sifferkrig – det sifferkriget  handlar om vi kommer att kunna finansiera välfärden med skatter i framtiden eller om vi måste hitta andra lösningar. Det är ett politiskt sifferkrig mellan de som vill släppa in andra finansierings lösningar – läs privata försäkringar – i välfärden och oss som anser att det är möjligt och rimligt att klara vården, omsorg och skola framöver med skattefinasniering.

Det positiva med detta krig är att det framkommer mer och mer fakta. Faktiskt mer och mer fakta som stärker Kommunals ställningstagande att det är möjligt med en gemensamt finansierad välfärd.

Den kanske tyngsta inlagan i denna debatt är Konjunkturinstitutets (KI:s) rapport, för att den visar:

• Att en permanent skattehöjning på 2 procent är tillräcklig för att skapa hållbara offentliga finanser mer bibehållen personaltäthet fram till år 2060. 2 procent skatteökning är inte så myket om man tänker på att vi i Sverige sänkt skatterna med 7 procent sedan 2006.
• Att om man tittar bakåt till början av 1990-talet så är den verkliga offentliga konsumtionen (vård, omorg och skola) lägre än om personalresurserna per brukare hade hållits lika över tiden. KI säger alltså att det är mindre personal per brukare idag jämfört med i början av 1990-talet.

KI:s rapport stärker också Kommunals rapport, Välj välfärden vi har råd, där vi visade på att:

• Det krävs en kommunalskatteökning på runt 3 procent för att klara demografin fram till år 2050.

Men det sifferkrig som startades av Sveriges Kommuner och Landsting SKL ,  tillsammans med Svenskt näringsliv, handlar om att ”kommunsektorn har aldrig haft så mycket resurser som nu”. Jag säger inte att de har fel, men vi har heller aldrig varit så många i Sverige som nu. Och SKL pratar resurser och kronor och säger att Svenska folket har fel som inte förstår att det aldrig satsats som nu. Konjunkturinstitutet pratar om verkliga resurser – anställda per brukare och visar att det blivit färre. Det visar fakta som:

• Att mellan 20012 -2011 så har personalen i äldreomsorgen minskat med 25 000 säger Socialstyrelsen samtidigt som de över 65 år ökat med 250 000.
• Att de som får äldreomsorg och är över 80 år har minskat från 62 procent 1980 till 37 procent 2012.
• Att barngrupperna på fritids ökat från 19 barn i början av 1980-talet till 38 barn 2011 och att barn per personal har tredubblats under samma period.

Detta är fakta som SKL  blundar för. Men en annan fråga är ju också om vi fått en dyrare välfärdsmodell? Är det så att utbudet av utförare, upphandlingar och allt mer mätande har lett till en dyrare välfärdsmodell? Jag vet inte, men det finns en del som talar för att administrationen ökat. Det som Arena ide visar i rapporten ”Lägre skatter – färre personal- Större behov” förutom att det är 50 000 färres syselsatta i absoluta tal, är att utgifterna  för insatsförbrukning stigit kraftigt , dvs hyror, it, läkemedel samt inversteringar.

Kommunal vill ha kvalité i välfärden.  Omsorgsforskning säger att tid och kontinuitet är viktigast för god kvalité, för att uppnå kontinuitet krävs heltider, fasta jobb och utbildning. Låt personalen vara ledstjärnor i välfärden.

 

 

 

 

Svaret på denna debatt är ett politiskt svar, för det handlar om hur vi väljer att organisera samhället.