Kommunals utredare

Vem har plockat bären?

Förberedelserna är i full gång inför bärsäsongen 2014. Snart kommer bärplockare att från tidig morgon till sen kväll vandra över stock och sten i de djupa skogarna, från södra Dalarna och norra Uppland till nordligaste Norrland. Många kommer att bo i sovsalar på förläggningar. Andra kommer att bo i tält i skogen. Alla drömmer om skogens guld och en bättre framtid.

Historien går igen. Amerikakoffertarna är en påminnelse om våra egna förfäder som reste över Atlanten med drömmar om jobb och en bättre framtid. Några skulle jobba som hembiträde för att spara ihop till brudgiften. Andra skulle gräva efter guld. På vår egen ärvda amerikakoffert står det Betty Persson, New York – Liverpool, White Star Line.

Bild 1. Amerikakoffert.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Amerikakoffert.

Det är inte första gången bärplockarna kommer till Sverige. Förra året gjorde drygt 6 000 thailändare den långa resan till Sverige för att plocka skogsbär. I två månader var de svenska skogarna deras arbetsplats. De flesta thailändska plockare var anställda av thailändska bemanningsföretag med filialer i Sverige. Svenska bäruppköpare (filialer) hyrde bärplockare av moderbolaget, de administrerade plockningen, de anställdas löneutbetalningar, transporter inom Sverige samt mat och logi. För många plockare gick hela den första lönen till att betala av lånet för paketresan till Sverige. Den andra lönen gick till att betala för mat, logi och till sparande inför drömmen om en bättre framtid.

Frilansjournalisten och utredaren Mats Wingborg beskriver i rapporten ”Bärbranschen tar krafttag för bättre villkor i blåbärsskogen” två parallella aktörskedjor – bemanningsföretag eller friplockare. Att arbeta för ett bemanningsföretag eller att vara friplockare hade stor betydelse för bärplockaren och för hens inkomst. Friplockarna sålde bären vidare till småföretag med inköpsstationer. De sålde bären vidare till en eller flera mellanhänder som i sin tur sålde bären vidare till en grossist. Denne sålde slutligen bären vidare till dagligvaruhandel eller på export. Ju fler mellanhänder desto mindre intäkter till plockarna.

Källa: Egen bearbetning av figur i Wingborg, M. (2013), Bärbranschen tar krafttag för bättre villkor i blåbärsskogen, Swedwatch, nr 60, s. 6.

Organisationen Swedwatch har engagerat sig i bärplockarnas situation. I rapporten från blåbärsskogen 2013, beskriver Wingborg sina erfarenheter.

”I skogen slog ett hundratal bärplockare från Bulgarien läger i slutet av juli. De tuffa förhållandena står i kontrast till thailändarnas ordnade matsalar och sovsalar på anläggningarna i Västerbotten. En anställd thailändsk plockare får ihop 80-100 kilo bär om dagen medan fria plockare från Bulgarien och Ukraina berättat att de plockat omkring 30 kilo bär om dagen.”

I den svenska modellen på arbetsmarknaden tecknar en arbetsgivarorganisation kollektivavtal med facklig organisation som ger de anställda löneskydd (lägsta lön enligt avtalet), förhandlingsstöd, rättshjälp och möjlighet till skadestånd. Arbetsgivarna är väl organiserade, arbetstagarna har en bra arbetsmiljö, korrekta anställningskontrakt, ett gott försäkringsskydd och rätt utbetald lön på sitt bankkonto i hemlandet. Med hjälp av lagar och avtal löser parterna eventuella tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare. Tillsammans säkerställer arbetsmarknadens parter att hela produktionskedjan följer fastställda etiska regler i branschen. Tyvärr gäller inte dessa förhållanden för bärplockarna. De saknar den trygghet och förutsägbarhet som många anställda tar för given.

Bild 3. Migrantarbetare i svenska bärskogar. Foto: Torbjörn Jakobsson.

Källa: http://www.swedwatch.org/sites/default/files/thai_0.jpg

Arbetsmarknadens parter har tyvärr svårt att på egen hand lösa branschens alla problem. Migrationsverket har inte befogenhet att avslå ansökningar om arbetstillstånd från oseriösa arbetsgivare som saknar förutsättningar att betala ut löner. Det innebär att bärplockarna saknar lönegarantier och kan i värsta fall bli högt skuldsatta.

”– Vi vill ha seriösa företag här och då tror vi att det här är ett bra regelverk för att båda parter ska veta vad som gäller, säger Per Holmström till Sveriges radio.”

Branschen behöver ändrade spelregler för att stärka plockarna. De behöver i förväg få veta sina anställningsvillkor. Om arbetsgivaren inte följer arbetsvillkor måste Kommunal ha möjlighet att i Sverige tvista mellan arbetstagare och arbetsgivare. För att stänga ute de oseriösa arbetsgivarna måste regelverket bli skarpare. Migrationsverket borde bland annat få möjlighet att göra uppföljningskontroller efter utfärdat tillstånd. Kommunal vill också att regeringen ska tillsätta en bärplockardelegation som ska säkerställa goda förutsättningar för alla aktörer i branschen. Tyvärr delar inte regeringen Kommunals uppfattning.

Bild 4. Kommunals ordförande Annelie Nordström och Kommunals förste vice ordförande Per Holmström överlämnar initiativet om en bärdelegation till Migrationsminister Tobias Billström.

Källa: Kommunal.

Svenska skogsbär hittar vi bland annat i sylt och som frysta bär. Just nu är det ett företag som vill utveckla varumärket schyssta! bär. Det skulle säkerställa att hela aktörskedjan. Från rätt lön till goda bär i frysdisken. Jag hoppas att de lyckas. Just nu verkar utvecklingen gå i positiv riktning. Kunskapen om bärplockarnas situation blir bättre för varje säsong, men problemen är fortfarande omfattande. Som konsument har vi makt att påverka villkoren för bärplockarna. En viktig fråga att ställa i vår närbutik är – Vem har plockat mina bär?

Läs mer:

Swedwatch (2013), Bärbranschen tar krafttag för bättre villkor i blåbärsskogen, Swedwatch rapport nr 60.

http://www.dagensarena.se/opinion/tobias-billstroms-tal-ekar-ihaligt/

http://www.dagensarena.se/innehall/lattare-for-arbetskraftsinvandrare-att-fa-uppehallstillstand/

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/varlden/article18877908.ab