Kommunals utredare

Yttrande över Skolverkets allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Svenska Kommunalarbetareförbundet har av Skolverket erhållit ovan rubricerade allmänna råd för yttrande.

Sammanfattning

Svenska Kommunalarbetareförbundet är positiva till att Skolverket tar fram nya allmänna råd för fritidshemmet och instämmer i huvudsak med skrivningarna i råden. Det finns ett stort behov av att samlat beskriva fritidhemmets uppdrag och vem som har ansvar för vad.

Kommunal ställer sig helt bakom det helhetsperspektiv där pedagogik och omsorg integreras som beskrivs i de allmänna råden. För att uppnå denna integration måste råden formuleras som något huvudman, rektor och personalen i fritidhemmet ska följa, inte bör följa. Kommunal föreslår därför att ”bör” byts mot ”ska” i samtliga råd.

Kommunal anser vidare att det är bra att råden rör alla yrkeskategorier som arbetar i fritidshemmet. Vi menar att det behöver förtydligas vilka dessa yrkesgrupper är. Yrkesutbildade pedagoger, som barnskötare, elevassistenter och fritidsledare, behöver omnämnas för att tydliggöra att dessa yrkesgrupper är en självklar del av arbetslaget i fritidshemmet.

Det behöver också förtydligas att samtliga yrkesgrupper som arbetar i fritidshemmet behöver få tillgång till kompetensutveckling, planeringstid samt omställningstid mellan tiden de arbetar i skolan och tiden i fritidshemmet. De yrkesutbildade pedagogerna saknar ofta tillgång till kompetensutveckling, planeringstid samt omställningstid.

Utvecklingen med allt större barngrupper och lägre personaltäthet på fritidshem är alarmerande. För att få bukt med den utvecklingen anser Kommunal att de allmänna råden ska innehålla råd om vad som är en maximalt stor grupp och en rekommendation på gruppstorlek och personaltäthet.

Skrivningarna om elevhälsa i Läroplanens andra del beskrivs i råden som enbart riktade till skolan. Kommunal anser att all personal, även personalen i fritidhemmet, behöver integreras i det hälsofrämjande arbetet och att elevhälsan vara en del även av fritidshemmets verksamhet.

Kommunals uppfattning om fritidshemmets utvecklingsbehov

Vi vill inleda med att ge en kort beskrivning av Kommunals syn på fritidshemmets utvecklingsbehov.

I Kommunals rapport Har någon sett Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara (2012) beskrivs fritidshemmens utveckling. Barnskötares berättelser och föräldrars enkätsvar bekräftar och fördjupar den bild som visats i flera utvärderingar. Den kraftiga minskningen av resurser per inskrivet barn drabbar barnen och personalen, men också föräldrarna och samhället i stort. Konsekvenserna är:

• Fritidshemmen har svårt att garantera barnens säkerhet. Barn och personal utsätts för trängsel, hög ljudnivå och konflikter.
• Fritidshemmet är förvaring snarare än en utvecklande verksamhet.
• Var tredje förälder är orolig för sitt barn när det är på fritidshemmet och hälften känner press att hämta tidigt.

Samhället förlorar på att yngre skolbarn inte får det stöd de behöver, i synnerhet barn med särskilda behov samt från socioekonomiskt utsatta familjer. Om föräldrarna känner sig tvungna att gå ned i arbetstid för att kompensera bristande verksamhet på fritidshemmen försämras barnfamiljernas ekonomi samtidigt som antalet arbetade timmar i hela samhället minskar.

Satsningar på fritidshem är lönsamma investeringar för samhället. Bra fritidshemsverksamhet bidrar till:

• Ökad måluppfyllelse i skolan, främst gällande sociala mål men även kunskapsmål.
• Mer likvärdig skola genom att bättre kompensera för barns olika behov och uppväxtvillkor.
• Bättre möjligheter för föräldrar att kombinera förvärvsarbete med ansvar för skolbarn.

För att fritidshemmens ska kunna nå sina mål krävs insatser inom olika områden. De handlar om mindre barngrupper och högre personaltäthet, bättre förutsättningar för personalen att göra ett bra jobb och förstärkning av fritidshemmens möjlighet att kompensera för barns olika bakgrund och särskilda behov.

En helhet där pedagogik och omsorg integreras

Kommunal ställer sig helt bakom det helhetsperspektiv där pedagogik och omsorg integreras som beskrivs i de allmänna råden. För att uppnå denna integration måste råden formuleras som något huvudman, rektor och personalen i fritidhemmet ska följa, inte bör följa. Kommunal föreslår därför att ”bör” byts mot ”ska” i samtliga råd.

Yrkesutbildade pedagoger i fritidshemmet

Kommunal anser att det är bra att de allmänna råden rör alla yrkeskategorier som arbetar i fritidshemmet. Vi menar att det behöver förtydligas vilka dessa yrkesgrupper är. Yrkesutbildade pedagoger, som barnskötare, elevassistenter och fritidsledare, behöver omnämnas för att tydliggöra att dessa yrkesgrupper är en självklar del av arbetslaget i fritidshemmet.

Det kunnande som barnskötare, fritidsledare och elevassistenter besitter har stor betydelse för fritidshemmets verksamhet. De har kompetens om barns och ungdomars socialiserings- och utvecklingsprocesser. Kommunal menar att dessa yrkesgruppers betydelse för verksamheterna behöver beskrivas i de allmänna råden för fritidshemmet.

Det behöver också förtydligas att samtliga yrkesgrupper som arbetar i fritidshemmet behöver få tillgång till kompetensutveckling, planeringstid samt omställningstid mellan tiden de arbetar i skolan och tiden i fritidshemmet. I rapporten Har någon sett Matilda? vittnar flera barnskötare om att de aldrig får vare sig kompetensutveckling eller planeringstid och att deras rektorer inte inser vikten av detta.

Personaltäthet och barngruppens storlek och sammansättning

De senare årens utveckling är oroande, med allt större barngrupper och lägre personaltäthet. Kommunal instämmer med Skolverket om att det inte finns någon optimal formel för detta då det handlar om att ta hänsyn till varje fritidshems förutsättningar. Vi är dock starkt oroade över den nuvarande tendensen med ofattbart stora barngrupper och låg personaltäthet. Det handlar om små barn som behöver trygghet och bli sedda och bekräftade av vuxna, och att varje individ får stöd för sin identitetsutveckling och sitt lärande. Detta är inte möjligt som det ser ut i dag. Även fritidshemmen har pedagogiska och kompensatoriska uppdrag. För att få bukt med den här utvecklingen anser Kommunal att de allmänna råden ska innehålla råd om vad som är en maximalt stor grupp och en rekommendation på gruppstorlek och personaltäthet.

Det är tydligt utifrån Skolverkets rapporter, att vare sig anpassning utifrån verksamheternas behov eller konsekvensutredningar utförs på fritidhemmen. Det är stadgat både i svensk lagstiftning och i FN:s barnkonvention som Sverige har ratificerat, att alla beslut ska utgå från ”barnens bästa”. Enligt arbetsmiljölagen ska konsekvensutredningar göras. Kommunal föreslår därför att ”bör” byts mot ”ska”.

Elevhälsa

Det händer mycket utanför klassrummet, de flesta mobbningssituationer uppstår när inte skolhälsovårdens eller den undervisande personalen finns i elevens närhet. Det finns många situationer där exempelvis vaktmästare och elevassistenter är de som har möjlighet att uppmärksamma elever som mår dåligt eller situationer där elever utsätts för övergrepp. Kommunal vill därför understryka vikten av att all personal integreras i det hälsofrämjande arbetet och att elevhälsan ska vara en del även av fritidshemmets verksamhet.

Med vänlig hälsning

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Annelie Nordström                          Ulrika Lorentzi