Kommunals utredare

Nytt upphandlingsdirektiv ger möjlighet att ställa bättre krav

Efter många år av diskussioner, initiativ och förhandlingar antog idag Europaparlamentet ett nytt upphandlingsdirektiv. Förhoppningarna är många, och olika aktörer presenterar sig som vinnare på de nya reglerna. Exakt vilka konsekvenserna blir är dock svårt att säga i detta skede. Min bild är ändå att resultatet är positivt, inte minst för att möjligheten att ställa krav på kollektivavtal förtydligas.

Kommissionen tog initiativ till ett nytt upphandlingsdirektiv i december 2011 och det förslaget har nu tagits igenom de långa och komplicerade turer som är EU:s lagstiftningsprocess. De huvudsakliga målsättningarna har varit att göra upphandlingsförfarandet enklare för upphandlare, möjliggöra användningen av sociala och miljömässiga kriterier, underlätta för innovationer, förbättra förutsättningarna för små och medelstora företag samt förbättra kunskap och tillsyn.

Som alltid när det kommer ny EU-lagstiftning tar det lång tid innan vi exakt vet vad konsekvenserna blir, särskilt nu när det gäller ett så omfattande direktiv. En statlig utredning har fått i uppdrag att genomföra de nya reglerna och utredningen kommer att lägga fram sina slutsatser den 1 maj 2014. Jag återkommer då med en mer omfattande analys av vad som är bra och dåligt med de nya reglerna.

Några intressanta saker är dock värda att lyfta.

Lägsta pris inte längre i fokus

Marc Tarabella, den belgiske socialdemokrat som varit en av huvudspelarna i EU-förhandlingarna sa i höstas följande om det nya direktivet:

Det är ett stort steg framåt att tydligt säga att lägsta pris inte längre är det viktigaste kriteriet för att tilldela ett kontrakt, utan snarare det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Det är viktigt eftersom det hjälper till att hantera sådana anbud som är låga enbart för att kvaliteten har försämrats, eller för anbud som är orimligt låga.

Även om inte användandet av ”lägsta pris” förbjuds har det skett en intressant förskjutning i synen på pris. Om detta synsätt kan följa med och förändra hur upphandlingar genomförs finns stora förbättringar för oss som hoppas att upphandlingsreglerna på ett bättre sätt än idag ska kunna främja miljömässig och social hållbarhet.

Användande av krav på kollektivavtal

En annan glädjande nyhet återfinns i artikel 18 med rubriken ”principer för upphandling”. Här finns först de principer om likvärdighet, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet som är väl kända för alla som arbetar med offentlig upphandling. I artikel 18.2 utvecklas dock bestämmelsen och det stadgas att medlemsstaterna ska vidta

[…] lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rtätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.

Skrivningen är ny och beroende på politisk hemvist kommer säkert olika tolkningar att göras. För mig är det dock klart att det innehåller åtminstone ett glädjande besked: upphandlande myndigheter får kräva att företag följer kollektivavtal! Detta är också den tolkning som svenska socialdemokrater i Bryssel tycks ha gjort. Av detta följer också att företag som bryter mot kollektivavtal ska uteslutas från upphandlingen.

Bättre kontroll av underleverantörer

Samläser man artikel 18 med de delar av direktivet som berör underleverantörer blir det än mer intressant. Där stadgas att nationella myndigheter ska säkerställa att underleverantörer iakttar arbetsrättsliga skyldigheter enligt artikel 18. Vidare får upphandande myndigheter begära att anbudsgivaren anges hur stor del av kontraktet som kan komma att läggas ut på underentreprenad och vilka entreprenörer som föreslås.

Förhoppningsvis leder detta till att upphandlande myndigheter får tillräckliga verktyg för att få ett slut på oseriösa aktörers underleverantörskedjor som syftar till att kringgå gällande kollektivavtal, lagar och regler. Även det en efterlängtat utveckling.

Oskar Taxén, nyanställd jurist på utredningsenheten – kommer främst att jobba med upphandling, kundval och alternativa styrmodeller inom välfärden.