Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fakta, analyser och kommentarer
Vad händer i hemtjänsten när personalen ställer sig frågan: “Vad är det som skapar kvalitet i mötet mellan den äldre och hemtjänstpersonalen?” och agerar utifrån svaret?
Det kan personalen i den kommunala hemtjänsten i stadsdelen Skönsmon i Sundsvall berätta om. Genom att utgå ifrån de äldres önskemål, och inte organisationens förutsättningar, rev hemtjänstpersonalen tillsammans med ledningen ner sitt gamla arbetssätt och byggde upp en helt ny hemtjänstorganisation från grunden.
Personalen har alla skäl att känna sig nöjda med resultatet. De äldre tycker att hemtjänsten fungerar bättre, hemtjänstpersonalens sjukfrånvaro har minskat och deras kompetens och expertis inom området vård och omsorg tas tillvara i betydligt större utsträckning än tidigare.
Det var i samband med att rapporten “Matlåda, med eller utan samtal?” presenterades och SVT:s Rapport skildrade de orimliga villkoren i hemtjänsten i Uppsala som kommunalaren Håkan Nilsson tog kontakt med oss på Kommunals förbundskontor. Han kände inte alls igen sig i problembeskrivningen och bjöd in oss för att visa hur de har organiserat verksamheten där han arbetar. Jag och Kommunals ordförande Annelie Nordstöm åkte dit på ett besök och vi blev minst sagt imponerade.
Det första steget i deras förändringsarbete var att ta reda på vad hemtjänstmottagarna värdesätter i mötet med hemtjänsten. För att undersöka det intervjuade personalen äldre i stadsdelen.
Personalkontinuitet och att slippa bli omhändertagen av många olika personer stod högt upp på de äldres önskelista. Att vara trygg med att någon kommer när man larmar och att på förhand veta hur mycket kommunen kommer att ta betalt för hemtjänstens hjälp var också viktigt.
Genom att personalen delade in sig i mindre grupper med ansvar för ett begränsat antal omsorsgtagare har man lyckats ge de äldre allt på deras önskelista, och mer därtill.
Varje morgon träffas personalgruppen och lägger upp dagens arbete. När planeringen görs av personal som regelbundet träffar omsorgstagarna blir den mer verklighetsnära och realistisk än när den görs av en person som inte känner de äldre, ofta med hjälp av ett tidsplaneringssystem, vilka är vanliga inom hemtjänsten. Att slopa det halvautomatiska planeringssystemet var också en av de första förändringarna som gjordes av personalen i Skönsmon.
Det finns oerhört mycket att vinna på ökad personalkontinuitet. När de äldre känner personalen upplever de trygghet som bland annat kommer till uttryck i att de larmar mer sällan. Det ömsesidiga förtroendet som byggs upp mellan personal och omsorgstagare ger utrymme för en dialog om när och hur olika hemtjänstinsatser ska utföras, vilket i sig skapar flexibilitet i verksamheten.
Det nya sättet att arbeta har frigjort tid som tidigare gått till administrativt krångel, missnöje från omsorgstagare och personal och onödigt dubbelarbete. Tid som personalen har valt att spendera tillsammans med de äldre.
Ett konkret exempel på det är att personalen återigen levererar mat, en insats som tidigare var utlagd på en extern aktör. Administrativt krångel på grund av felleveranser förekommer inte längre. Och när den ordinarie personalen själva levererar maten har de möjlighet att byta några ord med den äldre, kontrollera att de äter ordentligt och kan på det sättet tidigt agera för att förhindra undernäring, vilket förebygger mänskligt lidande och håller nere samhällets kostnader för sjukvård.
Personalen utvärderar och korrigerar regelbundet vården och omsorgen tillsammans med de äldre. Även om de flesta är nöjda kan det som skapar missnöje vara sådant som personalen inte har reflekterat över och som ofta med lätthet kan rättas till. Det kan exempelvis handla om sådana saker som hur personalen vikt lakanen efter en tvätt eller hur den äldre vill ha sin frukost.
Sammantaget har organisationsförändringarna gett personalen mer tid till det som hemtjänsten är till för; att ge vård och omsorg av hög kvalitet. Nu hoppas jag att fler ska låta sig inspireras av arbetssättet i Skönsmon och att vi får se fler kommuner och privata vårdgivare som organiserar arbetet smartare och drar nytta av vad personalkontinuitet innebär för en värdig och effektiv vård och omsorg.