Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fakta, analyser och kommentarer
I P1-morgon imorse diskuterades regeringens förslag att reservera 80 procent av föräldrapenningdagarna till barnets första fyra år. Förslaget finns i promemorian Ds 2013:36 Förändrade åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen.
Förslaget är ett steg i rätt riktgning och liknar det förslag som togs fram i Karl-Petter Thorwaldssons utredning SOU 2005:73 Reformerad föräldraförsäkring – Kärlek, trygghet, omvårdnad. Thorwaldssons förslag var att begränsa föräldrapenningen tills barnet fyllt fyra år och införa barndagar därefter som ger möjlighet för föräldrar att följa med till förskola och skola tills barnet gått ut tredje klass.
Det som är bra med att reservera majoriteten av föräldrapenningdagarna till barnens första år att föräldraförsäkringens huvudsyfte blir tydligare. Föräldraförsäkringen ska göra det möjligt för föräldrar att vara lediga under en period från sitt förvärvsarbete och ge heltidsomsorg när barnen är riktigt små. Föräldrar och barn ges tillfälle att knyta an samtidigt som föräldrar inte behöver säga upp sig när de får barn utan kan ha ett förvärvsarbete att gå tillbaka till.
Att föräldrapenningdagar i nuvarande system kan användas tills barnet fyller åtta beror på att föräldraförsäkringen även har som syfte att underlätta för föräldrar att kombinera förvärvsarbete med omsorg om barn. Den stora flexibiliteten i föräldraförsäkringen har dock baksidor, bland annat att män i hög utsträckning tar ut föräldrapenningdagar först när barnet är äldre. Pappor missar alltså det som är föräldraförsäkringens huvudsyfte – att ge heltidsomsorg när barnet är litet och få möjlighet att knyta an till barnet och stärkas i sin roll som förälder.
Förändringen att reservera majoriteten av föräldrapenningdagarna till barnets första år kan ha goda effekter på jämställdheten om fler pappor använder föräldraförsäkringen till att vara hemma med små barn. Märkligt nog ägnar regeringen bara någon sida åt den effekten i promemorian. Nästan hela skriften handlar om uttag av föräldrapenning bland nyanlända utlandsfödda mödrar.
Att få fler utlandsfödda kvinnor in på arbetsmarknaden var en av tidigare jämställdhets- och integrationsministern Nyamko Sabunis hjärtefrågor. För att uppnå det ville hon bland annat täppa till något hon kallade för ett ”kryphål” i föräldraförsäkringen, det vill säga att föräldrar som kommer till Sverige med barn som är under åtta år får tillgång till 480 dagar föräldrapenning för vardera barn. Det förslag som Nyamko Sabuni laborerade med var att föräldrar som kommer till Sverige med barn födda utomlands inte skulle få rätt till hela föräldrapenningen, utan antalet dagar skulle kortas beroende på hur gammalt barnet var när det kom till Sverige. Även Maud Olofsson lanserade denna idé, bland annat med hänvisning till rapporten Sysselsättning för invandrare – en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration.
Kritiken mot Nyamko Sabunis och Maud Olofssons utspel om var hård. De anklagades för att vilja ge invandrare en sämre föräldraförsäkring och hetsa mot invandrade kvinnor.
Regeringen jobbade vidare med frågan och hösten 2012 kom utredningen SOU 2012:69 Med rätt att delta – Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden som gör en bredare analys av vad som utgör hinder för nyanlända kvinnors arbetsmarknadsetablering. I den konstateras att huvudproblemet med föräldraförsäkringen för nyanlända mödrar är att de pressas av kommunerna att ta ut föräldrapenning innan de kan få försörjningsstöd – och när de är hemma med föräldrapenning får de inte tillgång till etableringsinsatser. Utredningen föreslog fyraårsbegränsning av majoriteten av föräldrapenningdagarna (de barn som har fyllt fyra år när de kommer till Sverige får alltså 20 procent av föräldrapenningdagarna med regeringens förslag) som ett sätt att komma åt detta. Men utredningen hade en mycket bredare pallet av förslag med introduktionsgaranti, förbättrad tillgång till kompetenshöjande insatser för korttidsutbildade, likvärdigt stöd för kvinnor och män, möjlighet till etableringsinsatser på deltid, särskilda introduktionssatsningar inom ramen för öppna förskolor, tidigare kontakt med Arbetsförmedlingen och bättre uppföljning.
Nu väljer regeringen att köra ett av förslagen, fyraårsbegränsningen, på ett snabbspår till lagstiftning. De andra förslagen står kvar på perrongen. Dessutom argumenterar regeringen huvudsakligen för förändringen med att det skulle stärka nyanlända kvinnors position på arbetsmarknaden, trots att problemet att invandrade kvinnor pressas att ta ut föräldrapenning innan de får försörjningsstöd och insatser för att etablera sig på arbetsmarknaden rimligen kan, och även efter den här förändringen bör, lösas genom att kräva att kommunerna inte får agera på det sättet.
Att kvinnor tar ut avsevärt fler föräldrapenningdagar än män och att det försämrar kvinnors position på arbetsmarknaden och mäns kontakt med barn berör alla föräldrar och jämställdheten i hela samhället. I Försäkringskassans helt färska rapport De jämställda föräldrarna. Vad ökar sannolikheten för ett jämställt föräldrapenninguttag? konstateras att de ojämställda mönstren är starka, till exempel spelar kön mycket större roll än ekonomi i uttaget av föräldrapenning. Det är förklarar varför försök att uppnå ett mer jämställt uttag med ekonomiska incitament, som jämställdhetsbonus, inte har haft någon effekt.
Så fast förslaget om fyraårsgräns är ett steg i rätt riktning trampar regeringen i klaveret igen när de bara pekar ut nyanlända mödrars alltför stora uttag av föräldrapenningdagar som det problem som måste åtgärdas. Tyvärr bidrar förslaget också till att göra den snårskog av regler som omgärdar föräldraförsäkringen än mer svårgenomtränglig.
Jag tror att föräldraförsäkringen skulle bli enklare att förstå och dess olika syften bli tydligare om den delas upp i två olika system – ett som möjliggör för föräldrar att vara hemma en period med riktigt små barn och ett system som underlättar för föräldrar att kombinera förvärvsarbete och omsorg om barn. Just så som föreslogs i utredningen Reformerad föräldraförsäkring och även LO förespråkar. För att få fler män att vara hemma en längre period och knyta an till sina barn, och fler kvinnor att komma tillbaka snabbare till arbetsmarknaden, behöver detta kombineras med att en tredjedel av dagarna öronmärks till vardera föräldern, vilket är en förändring som Kommunal har ställt sig bakom.
En annan enkel åtgärd som både gör rensar upp i snårskogen och stärker kvinnors position på arbetsmarknaden, och som bland annat förespråkas i ESO-rapporten om arbetsmarknadsintegration ovan, är att avskaffa vårdnadsbidraget.