Kommunals utredare

Om miljöpåverkan och miljöarbete

Jag har fått dåligt miljösamvete på sista tiden: Jag har använt mer sköljmedel det senaste halvåret än vad jag gjort de tio föregående åren tillsammans. Och jag har slängt mat. Dessutom befarar jag att det finns triklosan i den tandkräm som senast tog sig in i hushållet.

Usch! Jag tror att både slöseriet och de utsläpp som dessa produkter orsakar belastar miljön. Och därmed även oss som lever i och av den. Men jag undrar hur.

Min samlade miljöbelastning vet jag ytterst lite om. Jag vet inte ens hur jag eller någon annan bäst borde mäta och värdera den. Vilka effekter på miljön och på samhället orsakar min privata konsumtion, plus min andel av den offentliga konsumtionen? Och är det allt? Utgör de ”min” samlade miljöbelastning.

Jag funderar också på hur stor del av min miljöbelastning jag egentligen själv kan påverka.

Miljöproblem och miljöfrågor är ofta komplexa. Det finns både ”naturliga” och ”mänskligt orsakade” processer som leder till tillfälliga eller permanenta obalanser och till att miljöresurser förbrukas. Ibland är det inte processen i sig, utan mängden av just den processen under en viss tid, som skapar problem. Miljöproblem uppstår många gånger som ett resultat av flera processer, och olika faktorer inverkar på dess effekter. Var ska man då börja, för att bidra till ett hållbart samhälle där miljöbelastningarna inte är större än att miljön på lång sikt kan bära dem?

Varför är miljöfrågor viktiga? Har det med egennytta eller solidaritet att göra? Solidaritet med barnbarn, eller med geografiska grannar? Har det med något annat att göra? Det finns svar på dessa frågor, det verkar till och med finnas många olika svar.

Varför inte börja med att identifiera problemen? Vilka miljöbelastningar är det vi pratar om? Vilka av dem är kritiska, och vad leder de till för konsekvenser? En del miljöproblem syns inte, känns inte och märks inte ens för oss som är mitt i dem. Betyder det att de inte finns?

För vem är ett miljöproblem ett problem, och när?

Några av svaren på dessa frågor kan man finna i Naturvårdsverkets rapporter kring de nationella miljökvalitetsmålen. I alla fall de frågor som rör utvecklingen på 16 olika miljöområden där riksdagen beslutat om miljökvalitetsmål. I korthet kan man säga att på de flesta håll går det inget vidare. Naturvårdsverkets beräkningar och uppskattningar pekar på att vi misslyckas med att nå den absoluta merparten av de 16 miljökvalitetsmålen inom utsatt tid. Tyvärr. Varför är det så?

Är det för att det är tekniskt svårt eller för att det saknas politisk vilja och förmåga? Eller är det både ock?

Kommer vi att ha gjort vårt bästa när målen och arbetet slutgiltigt ska utvärderas?

Och vad händer när vi inte når målen? Kommer vi så småningom att märka av miljöproblemen som för dem flesta inte ännu syns? Hur drabbar de i så fall oss då? Räcker det att vi på allvar tar i tu med problemen då? Varför har vi iså fall redan lagt resurser på det nu. Ja, om man inte passar sig kan frågorna börja snurra i rundgång. Men här finns en viktig detalj som vi inte ska missa.

Många är redan idag drabbade av problem som orsakas av att vårt samhälle är organiserat på ett ohållbart sätt när det gäller ett antal miljörelaterade områden. Är det rimligt att de drabbas? Och att bristen på ekologisk hållbarhet leder till socialt ohållbara förhållanden?

Vad är det som är ohållbart? Det har vi redan lärt oss: Vi överkonsumerar. Och vi gör det å det grövsta. Vi skulle behöva flera extra jordklot, likadana som detta, att sprida ut vår konsumtion på, för att vår nuvarande nivå skulle kunna bli hållbar ur resursanvändningssynpunkt.

Våra miljöresurser är ändliga, men vi lever som vore de oändliga. Och vi i norr konsumerar och förbrukar mest. Men vi drabbas minst av de effekter överkonsumtionen för med sig.

Det kan tyckas märkligt, men allt hänger samman. Många miljöfrågor är globala, det vi gör här ger effekter även där, och tvärt om. Klimatfrågan är ett sådant exempel. Det ena påverkar det andra, och det är inte orimligt att tro att oberäkneliga effekter någonstans i processen uppstår där man minst anat det. Så komplexa tycks dessa sammanhang vara.

Hur löser man då miljöproblem? I vilket sammanhang ska man lägga sitt engagemang? Räcker det att med krafttag minska vår konsumtion för att miljöbelastningarna ska minska? Vilka effekter, sociala och miljörelaterade, kan det ge?

Och hur ska man som individ eller organisation fördela sina möjligheter att bedriva miljöarbete? ”Tänk globalt, agera lokalt” lyder en gammal slogan som uppmanar till handling när frågorna känns övermäktiga.

Det är inte bara vad vi ska göra som har betydelse, även var. Ska vi arbeta för att minska miljöbelastningar här där de är höga, eller någon annanstans, där de förvisso är låga men håller på att öka?

Miljöfrågornas mångsidighet rymmer många dimensioner. Till exempel sociala dimensioner så som solidaritet, och internationell solidaritet.

Handlar lösningarna om att förändra sitt eget beteende, i fråga om verksamhet och konsumtion? Eller gäller det att påverka politiker så att de skapar plats för befintliga lösningar? Är det så att innovationer är svaret på vårt dilemma, kommer vi imorgon att kunna utveckla nya lösningar som vi inte förmått fram till idag? 

Några av alla dessa frågor kommer Kommunal att ställa sig under arbetet med att ta fram en strategi för hur Kommunal ska bidra till målet om ett hållbart samhälle. Jag tror vi kommer att finna många intressanta svar, och att vi får lov att ställa oss ytterligare, kanske ännu svårare frågor.