Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fler arbetade timmar
Idag presenterar Kommunal rapporten Fler arbetade timmar. Över 5 000 medlemmar som arbetar med omsorg om äldre har intervjuats om hur de upplever sina arbetsvillkor och förutsättningar för att kunna ge god vård- och omsorg.
Resultatet kan sammanfattas med att:
- En av tre upplever dagligen att bemanningen är otillräcklig.
- Var fjärde upplever minst någon gång i veckan att bemanningen är så låg att det innebär risker. Var tionde att så är fallet varje dag.
- En av fem har dagligen svårt att hinna ta rast.
- Intresset för att jobba kvar inom äldreomsorgen sviktar. Endast två av tre svarar att de vill fortsätta att arbeta med omsorg om äldre i framtiden.
När det handlar om en verksamhet som erbjuder vård och omsorg kan verkligheten aldrig göras rättvis med antal och andelar. För varje personal som uppger att de äldre inte får sina behov tillgodosedda finns det minst en äldre person som inte får den hjälp som han eller hon behöver. Konsekvensen av en bristande omsorg kan för den enskilda bli oerhörd.
Det finns många exempel på äldreomsorg som erbjuder ett bra omhändertagande. Men det är samtidigt alldeles för vanligt att personalen tycker att det fungerar dåligt, och det är på för många ställen för att vi som medborgare ska känna oss trygga med att välfärden erbjuder den trygghet som den är avsedd att garantera oss alla, oavsett vilken inkomst vi har eller vad vi har för bakgrund.
Det växande gapet mellan förväntningar på välfärden och den verklighet som personal, brukare och anhöriga möter är inte ett tillstånd som är av naturen givet, utan ett resultat av politiska beslut om neddragningar och besparingar. Det är med andra ord förhållanden som vi i allra högsta grad kan påverka och förändra.
På dagens DN-debatt ställer LO-ekonomerna Ola Pettersson och Anna-Kirsti Löfgren frågan om vi vill och kan finansiera framtidens offentliga välfärdstjänster. De hänvisar till LO:s rapport Effektiv omfördelning över livet som handlar om hur den offentliga konsumtionen omfördelar resurser inte bara mellan individer med olika ekonomiska förutsättningar och behov, utan också mellan olika perioder i livet. Mest kostar vi för samhället som barn och när vi blir äldre eftersom det är perioder då vi har störst behov av vård, omsorg och utbildning. Perioden där emellan bidrar vi till välfärdens finansiering via skattesedeln. Vidare menar de att betalningsviljan i samhället är god, men för att den ska bestå på sikt är det viktigt att upprätthålla en hög kvalitet i den offentliga välfärden.
Förutom den viktiga frågan om vi vill och kan finansiera framtidens offentliga välfärdstjänster måste vi också ställa oss frågan: Vilket är priset för en offentlig välfärd på reträtt?
Anhörigomsorgen ökar i takt med att den offentliga omsorgen minskar. Enligt Socialstyrelsens beräkningar har 100 000 personer gått ner i arbetstid eller helt slutat att förvärvsarbeta för att ge vård och omsorg till en nära anhörig. I vissa fall frivilligt, medan andra har gjort det för att det inte finns något rimligt alternativ. Många av dem som går ned i arbetstid är kvinnor med arbetarbakgrund.
Samhället behöver fler arbetade timmar – inte färre. Nyckeln till en bra äldreomsorg är rätt bemanning. Bemanning handlar inte bara om att det ska finnas tillräckligt med personal, utan också om att personal ska finnas på plats när det behövs, och att de som arbetar har den kunskap och erfarenhet som arbetsuppgifterna kräver.
För att säkra den offentliga välfärden, minska ofrivillig anhörigomsorg och möjliggöra för fler arbetade timmar kräver Kommunal en reglerad minimibemanning och bättre kvalitetskontroller.
Utredningsenheten
