Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Delade turer – och risker för kvinnors hälsa

I dag publicerar Kommunal rapporten Delade turer i välfärdssektorn. Delade turer är en arbetstidsform som innebär att arbetsdagen styckas upp i två eller flera pass med flera timmars uppehåll mellan passen. Det finns antagligen många varianter på delade turer, men ett exempel kan vara att arbeta mellan 07:00 och 11:00 på förmiddagen, göra ett fyratimmars uppehåll och börja igen 15:00 och arbeta fram till 19:00.   

En av fem medlemmar i Kommunal arbetar delade turer och allra vanligast är denna tidsform inom äldreomsorgen och trafiken, där varannan berörs, men det förekommer också inom sjukvården och inom omsorgen om personer med funktionsbegränsning.

 

Källa: Novus 2012

Varför finns delade turer och vilka konsekvenser har de för de anställda?

Arbetsgivares vanliga motivering för tillämpning av delade turer brukar vara effektivisering av resurser. Så kan tolkas även uttalandet av Ingela Gardner Sundström, ordförande för avtalsdelegationen i Sveriges kommuner och landsting, i Ekot: ”I till exempel hemtjänsten behövs den största insatsen på morgnar och kvällar, och däremellan behövs inte lika mycket”, säger hon och menar att det inte är möjligt att avskaffa delade turer. Denna motivering är vanligt förekommande i debatten och den riktas mot hela äldreomsorgen och inte enbart hemtjänsten.

Men här finns problem som behöver belysas, diskuteras och lösas. Det långa uppehållet är gratis för arbetsgivare, men det kostar personalen på olika sätt och är också en kostnad för samhället på lite längre sikt.

I Kommunals undersökning är det bara en av tio som är positivt inställda till delade turer. För de flesta av de som är negativt inställda innebär det obetalda uppehållet en belastning för fritiden, det sociala livet och för familjelivet. Nio av tio kan inte använda uppehållet på ett vettigt sätt. ”Man får sitta i ett konferensrum och har man tur ligger det en tidning där som man kan läsa”, säger undersköterskan Anna Lindgren till Ekot.

Källa: Novus 2012

Ännu en motivering för delade turer som framförs av arbetsgivare brukar vara att de delade turerna behövs för att skapa fler heltidstjänster, men rapporten visar att även deltidsarbetande arbetar delade turer. Som framgår av diagrammet ovan är det något fler deltidsanställda, 23 procent, som arbetar delade turer än heltidsanställda, 17 procent.

Kommunals medlemmar i undersökningen uppger att de relativt ofta upplever både trötthet, stress och en känsla av otillräcklighet. Den 35-åriga undersköterskan Annika Fahlström berättar för Aftonbladet att delade turer tar mycket energi.

 

Källa: Novus 2012

Hittills har delade turer inte varit uppmärksammade i forskning, vilket betyder att det fattas tydliga fakta om konsekvenserna för hälsan. I stressforskningsrapporten Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? * tas delade turer upp bland de arbetsformer som mest är kopplade till ohälsa.    

I Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsmiljöns bidrag till hjärt-kärlsjukdom. Rapport 2012:9 framgår att omsorgsarbetare hör till de grupper som har sämst villkor som innebär höga krav och låg kontroll. Beroende på om det går att räkna delade turer bland de arbetstidsformer som i rapporten betecknas som icke regelbunden dagtid kan delade turer bidra till ökade risker för arbetsrelaterad hjärt- kärlsjukdom.  På sidan 6 i rapporten står följande:      

 ”Både hjärtinfarkt och stroke har minskat kraftigt under senaste 10-15 åren. Det gäller både när man mäter incidens och mortalitet och särskilt i den äldsta av de åldersgrupper vi analyserar (65-74 år). Det är därför troligt att antalet arbetsrelaterade dödsfall i hjärtkärlsjukdom kommer att minska eftersom dessa sjukdomar minskar kraftigt i samhället generellt sett. Den exponering som förefaller öka är arbete på icke regelbunden dagtid. Ska man ange områden där det sannolikt finns många fall av arbetsrelaterad hjärt- kärlsjukdom skulle det vara inom näringsgrenarna vård och omsorg samt utbildning. Vård och omsorg omfattar ganska många människor, har hög andel som arbetar skift och en relativt hög job strain*. En hög och ökande förekomst av job strain finns inom utbildningssektorn.”  

 

 


*  Åkerstedt, T., Ingre, M. & Kecklund, G(2012). Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Stressforskningsrapport Nr 324. Stressforskningsinstitutet. Stockholms universitet.

 * Job strain definieras som ”samtidigt höga krav i kombination med låg kontroll”. Arbetsmiljöverket (2012). Arbetsmiljöns bidrag till hjärt-kärlsjukdom. Rapport 2012:9