Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fakta, analyser och kommentarer
I förra veckan var det dags igen för Naturvårdsverkets och SMHI:s årliga klimatforum. Titeln på årets forum var Hur ser vägen mot 2050 ut? Vid FN:s klimatkonferens i Cancún förra året åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga planer för att åstadkomma låga koldioxidutsläpp och på forumet presenterade olika föreläsare sina framtidsvisioner.
Ett populärt diagram bland föreläsarna var diagrammet nedan. Tre föreläsare valde att visa upp samma bild.
EU:s färdplan till 2050: utsläppsminskningar fördelade på olika sektorer
Källa: http://europa.eu
Diagrammet kommer från EU kommissionens färdplan för hur EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 80 procent till 2050 och visar minskningen fördelat på olika sektorer. Den första personen som visade upp bilden var miljöminister Lena Ek. Sverige har som målsättning att vara klimatneutrala till år 2050.
Regeringen gav i somras uppdrag åt Naturvårdsverket att ta fram ta fram underlag till en svensk färdplan och i mitten av november drog Lena Ek igång sitt arbete med färdplanen och tillsatte en beredningsgrupp. Miljöministern medger ”det var inte så mycket tänkt på hur vi skulle nå till de här målen så därför har jag tagit modellen för EU:s färdplan och översatt den till svenskt perspektiv”. Konkreta exempel på hur det skulle nås var få och Lena Ek valde istället att lyfta fram målen; att minska växthusgasutsläppen med 40 procent till 2020, en fossilfri fordonsflotta till 2030 och så ett klimatneutralt Sverige 2050.
Men vad innebär egentligen målet, hur definieras det? Räknas koldioxidsänkor och flexibla mekanismer? Och hur räknas konsumtionen? Ja, det kunde Lena Ek inte svara på; ”jättesvår fråga, massor av olika åsikter, massor av olika forskningsrapporter. Och det är därför som jag då i den här beredningsgruppen har plockat in mycket folk som kan hjälpa mig (..)”.
Miljöministern beskrev sig själv som en coach som nu ska samla alla goda krafter och alla goda medel som krävs för att nå målet. Och att det är nödvändigt att nå målet var både hon och forskarna på plats eniga om. För läget är allvarligt. Växthusgasutsläppen ökar idag snabbare än vad som IPCC rapporten från 2007 förutspådde i sina värsta prognoser samtidigt som jorden är känsligare än vad man trott.
Klimatforumet bjöd även på en rapport från Durban där FN:s klimatmöte pågår. Förväntningarna inför mötet är lågt satta och förhoppningarna verkar ligga på att i alla fall få till några små steg i rätt riktning. ”Det gäller att vi hjälps åt och det gäller att vi sätter tryck på alla beslutsfattare; industri, regering och oss själva” säger miljöministern. Förhoppningsvis är hon lika tuff i sitt coachande. Det blir upp till bevis i januari då den svenska färdplanens första delrapport kommer. Lyckas hon inte får vi ta till oss henne ord och samla de goda krafter som finns och ställa krav. För att, som Maria Wetterstrand ironiskt uttryckte det, ”får vi bara igång tillväxten igen, kan vi köpa tillbaka klimatet efteråt”, är inte något alternativ.