Kommunals utredare

Vem går i pension efter 65 års ålder, och vem gör det inte?

Tanken att gå i pension vid 65 års ålder är djupt rotad i det svenska samhället. Den genomsnittliga åldern för uttag av ålderspension är 64,7 år. Detta genomsnitt har legat mycket stabilt de senaste tio åren. Men en uppluckring kan ändå skönjas. Spridningen har nämligen ökat, allt fler tar ut sin ålderspension före respektive efter 65 år.

För många går utträdet från arbetsmarknaden och inträdet i ålderspensionen via sjukersättning (som tidigare hette och som fortfarande ofta kallas förtidspension).

I mitten av 1990-talet hade till exempel runt 35 % av alla i åldersgruppen 60-64 sjukersättning. Då var siffran för den åldersgruppen som högst. 2010 var den nere på 20 % för män och 30 % för kvinnor.

Med tanke på att utflödet från sjukersättning till arbetsmarknaden historiskt varit mycket lågt är det också anmärkningsvärt att vid samma tidpunkt var andelen med sjukersättning i yngre åldrar än 60-64 hög. En fjärdedel av alla kvinnor i åldersgruppen 55-59 år hade i mitten av 00-talet sjukersättning. Dessa personer hade i värsta fall sjukersättning i tio år innan de övergick till ålderspension.

Den här vägen ut från arbetsmarknaden är nu mer eller mindre stängd. 2010 nybeviljades knappt 1 % av de mellan 45 och 65 sjukersättning. I mitten av 00-talet beviljades knappt 5 % av alla kvinnor i åldersgruppen 60-64 sjukersättning.

Behovet av arbetskraft kommer inte att minska. Enligt Finansdepartementets beräkningar ökar arbetskraften med 2 % under de närmaste tjugo åren, ca 0,1 % per år. Det är att betrakta som praktiskt taget oförändrad arbetskraft. Enligt SCB kommer samtidigt antalet i befolkningen som är 65+ under samma period öka med ca 34 %. Andelen 65+ i procent av arbetskraften ökar från 35,5 % till 46,9 %. Om människor fortsätter att ta ut ålderspension precis som de gör idag ska om tjugo år två personer i arbetskraften försörja varje ålderspensionär.

Medellivslängden ökar med ett drygt år per decennium. Den ökar snabbare än utträdesåldern från arbetsmarknaden, det vill säga när man lämnar arbetslivet (oavsett om man går direkt till ålderspension eller via sjukersättning).

Pensionens storlek följer medellivslängdens utveckling och det finns ingen formell pensionsålder. Pensionen beräknas vid pensionering utifrån förväntad medellivslängd. Om medellivslängden ökar utan att pensionsåldern gör det, kommer pensionen successivt bli lägre i förhållande till slutlönen. Om informationen finns om att livsinkomsten och pensionsåldern liksom medellivslängden påverkar pensionen finns direkta drivkrafter att arbeta längre och skjuta på sitt pensionsåldersuttag. Men eftersom det är livsinkomsten som räknas så är det inte bara att arbeta längre som kan ge högre pension utan också att arbeta mer. Undvika frivilligt deltidsarbete, till exempel. Eller att ens partner – om man är gift eller sambo – betalar en privat pensionsförsäkring i ens namn.  Det ofrivilliga deltidsarbetet sätter den enskilda i en särskild rävsax.

Fler arbetar efter 65 år. Men fler tar också ut ålderspension före 65 års ålder. Kan alla arbeta fram till 65 års ålder? Som siffrorna om sjukersättning ovan visar så har långt ifrån alla gjort det tidigare. Om den låga andelen nybeviljade fortsätter kommer allt färre att gå från arbetslivet till ålderspension via sjukersättning. Vad händer då? Kommer människor att arbeta mer men med sämre hälsa, arbeta mer deltid anpassat efter vad de orkar och vilka arbeten de kan få eller gå i ålderspension tidigare än 65 år?

Vad behöver göras för att fler ska ha möjlighet att arbeta längre? Behöver arbetslivet anpassas efter äldre arbetskraft och i så fall hur? Hur ska förebyggande arbete utformas för att förslitningar inte ska uppstå efter tjugo, trettio år på arbetsmarknaden. Behöver nedsatt arbetsförmåga subventioneras för att behålla arbetskraften i arbetslivet under längre tid?

Från 1 oktober är jag tjänstledig från mitt arbete som utredare på Kommunal för att arbeta med de här frågorna i Pensionsåldersutredningen. Följ oss på http://www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com/