Kommunals utredare

Samma krav på offentliga måltider som på jordbruket?

Förutom att mat är något fantastiskt som både gör livet värt och möjligt att leva (!) så har maten avgörande betydelse i många av samhällets delar. Det tycks dock vara svårt att skapa samklang i den politiska styrningen av dessa delar. Å ena sidan ställs höga krav på produktionen när det gäller livsmedelssäkerhet, djurskydd, arbetsmiljö och minskade miljöbelastningar. Å andra sidan köper de offentliga verksamheterna allt som oftast livsmedel som producerats på helt andra villkor än de som gäller för den svenska produktionen. Då krävs varken salmonellafrihet, djurvälfärd, goda arbetsvillkor eller begränsning av produktionens miljöeffekter. Det rimmar illa. Kommunal vill att kommunerna ska bli bättre på att ställa krav på sociala villkor och miljöhänsyn vid offentlig upphandling.

Mat är både trivialt och extraordinärt. Den finns runt omkring oss i vår vardag utan att vi egentligen behöver reflektera djupare kring vad och varför vi äter. Vi äter flera gånger varje dag och kommer knappast ihåg vad vi åt till middag eller lunch tio dagar tidigare. Samtidigt är det maten som ibland ger oss de mest fantastiska upplevelserna och förutsättningarna. Det handlar både om sinnesupplevelser som smaker, dofter och stämningar. Liksom om ork, skärpa och prestationer. Ytterst ger mat oss trygghet, för mat är vad som bokstavligen talat håller oss vid liv. Därför maten är så viktig i många offentliga verksamheter, till exempel skolan, omsorgen och sjukvården.

Den mat vi väljer att äta påverkar hela vårt samhälle. Utöver befolkningens överlevnad påverkar den till exempel landskapets utformning, hur våra naturresurser nyttjas och hur jordbruket och landsbygden utvecklas. Detta är viktiga anledningar till att jordbruket regleras av en omfattande politik som i första hand formuleras på EU-nivå och sedan tillämpas genom de nationella, i vårt fall svenska, regelverken.

I Kommunal är kunskaper om mat en viktig del av yrket för många medlemmar. Kommunal har medlemmar både i livsmedelskedjans producentled, jordbruket, och konsumentled, inom skola, vård och omsorg. Därför är det självklart för Kommunal att fundera kring om och hur produktion och konsumtion av livsmedel hänger ihop.

Omkring tre miljoner måltider serveras varje dag i offentligt finansierad verksamhet i Sverige. Mer än en miljon av dessa serveras av Kommunals medlemmar inom skola, vård och omsorg. De måltiderna är avgörande för verksamheterna i sig. De måste uppfylla relevanta krav på kvalitet och tillgänglighet för att skolan, vården och omsorgen ska fungera, både som verksamheter och som arbetsplatser. Men måltiderna har lika så stor betydelse för de andra delarna i livsmedelskedjan. Till exempel för jordbruket, eftersom de offentliga måltiderna utgör en betydande del av den mat som efterfrågas och konsumeras i Sverige. De motsvarar stora summor som har betydelse för jordbrukets utveckling.

Kommunal vill att det svenska jordbruket ska bidra till säker livsmedelsförsörjning och till en landsbygd som är attraktiv att leva och verka i. Jordbruket ska utvecklas med goda arbetsvillkor, säker arbetsmiljö, ett gott djurskydd och minskade miljöbelastningar för att vara en del av ett hållbart samhälle. Och det ska konkurrera på marknadsmässiga villkor utan att hindra utvecklingen i länder utanför EU. Dessa idéer ligger i hög utsträckning i linje med de lagar och regler kring jordbruk och livsmedelsproduktion som gäller i Sverige.

Utifrån våra medlemmars perspektiv ställer sig Kommunal frågan: Motsvarar den mat som serveras i offentlig sektor de krav som vi ställer på jordbruket?

Svaret är att många av de tre miljoner måltider som det offentliga köper per dag är tillagade av råvaror som produceras med andra villkor än de som krävs för svensk produktion. Vad beror det på?

Vem och vad ska bestämma måltidernas innehåll, utformning och syfte? Den debatt som förts kring offentliga måltider har dominerats av krav på ökad kvalitet samtidigt som ständiga kostnadsbesparingar läggs på verksamheterna.

Om vi tror på de krav vi ställer i produktionen i Sverige så bör väl motsvarande krav ställas även i konsumtionen? Först då kan vi påstå att vi för en sammanhållen och konsekvent politik, som leder oss till våra mål. Är det besparingarna som gör att maten upphandlas utan krav på hur produktionen gått till?

Det kanske inte bara är ekonomiska begränsningar som hindrar kommunerna från att ställa dessa krav. Flera kommuner har försökt att ställa olika typer av kvalitetskrav på livsmedel inom ramarna för den offentliga upphandlingen. Vissa har lyckats. Men många har gått bet i den offentliga upphandlingen när det handlar om krav på hur produktionen ska vara utformad. Det vill säga när det gäller djurskyddsregler, transporter av djur och livsmedel, sociala krav samt miljökrav.

Det är dock inte ett skäl att ge upp. Saknas det kunskap och rutiner så måste sådant utvecklas.

Lagen om offentlig upphandling tycks innebära en stor utmaning för många kommuner som vill ställa kvalitetskrav på produktionen när de upphandlar livsmedel. Och den utmaningen måste kommunerna ta sig igenom. Kommunal vill uppmuntra de kommuner som försöker! Och även påminna om våra många medlemmar inom äldrevården, barnomsorgen, på skolorna och inom vården som har goda kunskaper om mat och som sätter värde och stolthet i att servera näringsriktig, god mat, gjord på råvaror som producerats under socialt acceptabla former med minimal miljöpåverkan.

Jag vill också passa på att tipsa om Måltidssymposiet med HRF/Grythyttans Stiftelse i Almedalen torsdag den 7 juli. Temat är offentliga måltider och inriktningen är kostnaden för offentliga måltider.

Kommunals ordförande Annelie Nordström kommer att medverka i paneldebatten. Där kommer till exempel frågor om hur måltidernas innehåll, utformning och syfte ska bestämmas och vad som är kvalitet att undersökas. Det finns många olika sätt att se på frågan. Det kommer att bli intressant.

Är till exempel spansk lufttorkad skinka utan knorr på svansen eller svensk julskinka med knorr högre kvalitet? Vad tycker du?