Kommunals utredare

Kongressrapport: I alla människors vardag (2010)

Förbundsstyrelsen beslutade i oktober 2008 att tillsätta en kongressarbetsgrupp inför Kommunals kongress 2010. Uppdraget var att ta fram en sammanhållen strategi för att belysa medlemmarnas situation som samhällsmedborgare och utveckla Kommunal som organisation och stärka medlemmarnas inflytande och delaktighet.

Underrapporter till denna kongressrapport presenteras som fyra faktaunderlag:

• Kön, lön och arbetstid belyser frågor som rör löner och arbetstider inom kvinnodominerade arbetsområden.
• Insikter och fakta om ojämlik hälsa belyser skillnader i hälsa mellan Kommunals medlemmar och genomsnittet på arbetsmarknaden.
• Välfärdstjänsternas framtida finansiering belyser just sådana fundamentala finansieringsfrågor och rapporten
• Kommunals medlemmar och den globala utmaningen belyser hur Kommunals medlemmar påverkas av globaliseringen.

Inledning: En ny verklighet växer fram

Klassamhället är fortfarande verklighet

Klassamhället ser inte längre ut som det gjorde vid tiden för arbetarrörelsens födelse, men det är fortfarande en realitet.

Den klassiska definitionen av klassamhälle är ett samhälle där egendomsfördelningen är avgörande för maktfördelningen i samhället. Klassamhället som rådde vid den tid då arbetarrörelsen föddes, är förändrat, men långt ifrån borta. Klass och kön har fortfarande betydelse. Till detta kommer att människor behandlas olika i förhållande till sin ålder, utbildningsnivå eller etniska bakgrund. De senaste åren har klyftan mellan de som har jobb och de som är arbetslösa fördjupats, inte minst till följd av att de ekonomiska villkoren för de arbetslösa försämrats. På många tidigare bruksorter har kommunen tagit över som den största arbetsgivaren. Neddragningar i den offentliga sektorn slår därför särskilt hårt mot små orter. Konflikten stad vs land tenderar att växa, särskilt i tider av ekonomisk kris.

Människor anser att klass främst avgörs av yrke och ställning i arbetslivet. Andra viktiga faktorer är inkomst och levnadsstandard. Därefter följer arv och familjebakgrund tätt efter. Men bara hälften anser att utbildning avgör klassen och endast en fjärdedel tycker att det går att avgöra klass på yttre statustecken.

Det håller på att växa fram en ökande polarisering i samhället. Sverige framstår som alltmer delat. De rika blir fler och rikare, de fattigas levnadsförhållanden försämras ytterligare. Inkomstklyftorna började minska på 1960-talet, men började öka igen redan på 1980-talet. Ojämlikheten ökar och förlorarna återfinns bland invandrare, ungdomar och ensamstående med barn. De har fått bära den stora bördan när tillväxten sjönk, arbetslösheten ökade dramatiskt och trygghetssystemen förändrades.

Sverige riskerar att få en grupp människor som aldrig får tillträde till arbetsmarknaden och därmed till samhället. De riskerar att bli marginaliserade och hamna i ett mer eller mindre permanent utanförskap.

I det finns ett tydligt samband med hälsa. Barnen i fattiga familjer utsätts för fler hälsorisker än andra barn. Det finns tecken på att arbetarfamiljer i genomsnitt äter sämre, röker mer, motionerar mindre och mår sämre både psykiskt och fysiskt än tjänstemannafamiljerna. Trots år av medvetna satsningar på att utjämna utbildningsskillnader, är det fortfarande så att arbetares barn i större utsträckning lämnar skolan utan fullständiga betyg. Att allt fler gymnasieprogram inte längre ger rätt att gå vidare till högskolan cementerar klyftorna.

På sikt kan detta få mycket allvarliga konsekvenser. Skolan och vården måste utvecklas med gemensamma resurser. En ökad privatisering av vård, skola och omsorg skulle innebära en risk för en ökad segregering och avdemokratiserar samhället.

Att bekämpa klassamhället, dess orsaker och dess konsekvenser är och förblir arbetarrörelsens huvuduppgift. Den nuvarande utvecklingen måste vändas och det måste göras nu.

Förbundsstyrelsen vill, i det här programmet, betona tre områden som kommer att påverka såväl det fackliga framtida arbetet som samhällsutvecklingen i stort: den politiska verkligheten, värderingar under förändring och globaliseringens möjligheter.

Den politiska verkligheten

Den politiska verkligheten förändras. Politikens utrymme för att lösa människors vardagsproblem har minskat i takt med att privatiseringarna har ökat. Detta har varit en tydlig utgångspunkt för den borgerliga regeringens politik sedan regeringsskiftet 2006. Det har skett en tydlig avpolitisering. Privatiseringar och avknoppningar har gjort att marknadskrafternas makt har ökat på bekostnad av de politiska församlingarna. Beslut som tidigare fattades på politisk nivå, fattas i dag i ökad utsträckning av opolitiska tjänstemän. Människors inflytande över och insyn i skattefinansierade verksamheter minskar. Kommunals möjligheter att utkräva politiskt ansvar för medlemmarnas dagliga verksamhet minskar likaså. Det är allvarligt.

Samverkan och sammanslagningar mellan kommuner och landsting blir allt vanligare. Sveriges administrativa karta förändras i riktning mot centralisering. Detta ställer nya krav på Kommunals förtroendevalda som måste behärska nya, större sammanhang.

Antalet medlemmar minskar i såväl politiska partier som i flertalet fackliga organisationer. Det ska dock inte ses som ett tecken på ett minskat samhällsengagemang. Tvärtom ökar intresset för olika organisationer med ett fåtal sakfrågor på agendan såsom miljörörelsen och liknande.

Sedan Sveriges inträde i EU 1995 tenderar svensk politik att harmoniseras med EU-förhållanden. Frågor som tidigare ansågs vara självklart nationella, är inte längre det. Sverige har blivit en del av det europeiska samarbetet och många politiska beslut fattas nu på Europanivå och ska implementeras i det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden.

Värderingar under förändring

Individens betydelse ökar, men inte nödvändigtvis på bekostnad av kollektivet. Den individualism som växt fram i Sverige står nämligen inte i kontrast till kollektivismen. Ordet solidaritet står fortfarande högt i kurs i samhället, inte minst bland de unga. Kollektiva lösningar måste anpassas till detta.

Skillnaderna mellan höger och vänster tenderar att växa på nytt. Efter några år där de politiska partierna av strategiska skäl har försökt ge sken av att närma sig varandra och där skillnaderna mellan de politiska blocken har blivit otydligare, ser vi nu en alltmer tydlig kontrast mellan de värderingar som de olika alternativen representerar. Nya partier, med en smalare politisk agenda än de klassiska partierna, vinner terräng. I EU-valet 2009 skördade Piratpartiet, ett parti som i praktiken bara har frågan om integriteten på internet på agendan, stora framgångar och i opinionsundersökningarna inför valet 2010 ligger Sverigedemokraterna på höga siffror.

Skillnaden mellan ”vi” (här nere) och ”dom” (där uppe) tenderar också att fördjupas och förstärkas. Den manifesteras ofta i en känsla av maktlöshet inför och misstänksamhet mot det man upplever som etablissemanget, alltså personer som uppfattas som representanter för olika slags makteliter.

En annan växande klyfta i samhället är den mellan de som har jobb och de som är arbetslösa. Denna skillnad har förstärkts av de skatteförändringar som genomförts sedan 2006, där endast den som har ett jobb har fått ta del av skattesänkningarna. Skattesänkningarna har dessutom ytterligare fördjupat motsättningarna mellan generationerna i och med att pensionärerna inte har fått del av skattesänkningarna i samma utsträckning som den arbetande delen av befolkningen, samtidigt som de ändå har varit med och betalat priset i form av en försämrad välfärd.

Synen att trygghetssystemen inte längre kan eller bör finansieras solidariskt via skattsedeln utan i stället via avgifter, vinner alltmer terräng. Skatterna sänks, steg för steg, men samtidigt förväntas den enskilda människan betala själv för de välfärdstjänster som tidigare finansierades solidariskt via skattsedeln. Detta slår hårdast mot dem med de minsta marginalerna.

Globaliseringens möjligheter

Globalisering kan ses som en samlingsbenämning som syftar på den utveckling inom politik, ekonomi och kultur som sker till följd av en utökad och inte lika lokalt förankrad världsbild. Politiskt sett innebär begreppet en förskjutning av makten från nationell nivå till över- och mellanstatliga organ, men generellt syftar globalisering oftast på att de nationella ekonomierna alltmer knyts samman.

Globaliseringen är en realitet. Den påverkar förbundets medlemmars vardag. Den påverkar deras arbetsliv när arbetsgivarna inom välfärdssektorn ser alltmer olika ut och i allt högre grad är multinationella företag. Den påverkar deras ekonomi när händelser i andra delar av världen påverkar deras bolån. Den bidrar till ett ökat utbyte av varor, tjänster, åsikter och kultur mellan människor ifrån världens alla hörn.

Utnyttjandet av barn som arbetskraft i världen är omfattande – i dag tvingas vart sjätte barn i världen arbeta. Ett växande europeiskt och globalt problem är så kallad trafficking, när kvinnor, tonåringar och även ännu yngre barn, förs till ett annat land och tvingas till prostitution. Längst ner finns kvinnor som av olika skäl hamnat i en utsatt situation. Kommunal arbetar aktivt för en facklig samsyn kring dessa frågor för att motverka krafter som förespråkar legalisering av prostitution och andra former av sexhandel.

Trots lagstiftning förekommer människohandel även i Sverige. Därför ska kampen föras på flera plan. Dels här hemma där Kommunal som facklig organisation måste bidra till att förändra attityder och värna alla människors lika värde, dels i andra länder där förbundet är med och bygger upp demokratiska samhällen.

Ekonomin globaliseras. Sverige integreras alltmer i EU. De internationella styrkeförhållandena förändras. Kunskapskraven på arbetskraften ökar. Nya klyftor leder till nya motsättningar. En framväxande främlingsfientlighet begränsar individers möjligheter, men även samhällets utveckling.

Globaliseringen ger möjligheter. De senaste årtiondenas ekonomiska globalisering har skapat ett ökat välstånd och har bidragit till att avstånden mellan människor minskat i vissa delar av världen. Samtidigt lever en fjärdedel av jordens befolkning, 1,2 miljarder människor, i absolut fattigdom. Det betyder att de tvingas försörja sig på mindre än motsvarande en amerikansk dollar per dag. Världens länder har gemensamt förpliktigat sig att halvera fattigdomen till år 2015. Det är ett av målen i FN:s Millenniedeklaration.

Det krävs ett ökat fackligt engagemang för att fackligt stärka varandra över nationsgränserna. Den fackliga rörelsen är en av världens största folkrörelser. Facklig verksamhet är viktig, inte minst i länder där arbetarna har en utsatt situation. Där kan den fackliga solidariteten vara vägen att få en förändring till stånd.