Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Nationell kvalitetscertifiering av offentligt finansierade vårdgivare (2009)
Kommunal är mycket positiv till förslaget att tillsätta en statlig utredning med direktiv att utveckla en modell för nationell kvalitetscertifiering av offentligfinansierad vård. Det går att läsa i Kommunals yttrande över socialdemokraternas rapport: En nationell kvalitetscertifiering av offentligt finansierade vårdgivare.
Kommunal delar socialdemokraternas uppfattning om att klyftorna i vården har blivit större beroende på var i landet patienten bor, vilken socioekonomisk grupp hon tillhör, vilket kön eller vilken etnisk bakgrund hon har. Utifrån det är Kommunal mycket positiv till förslaget att tillsätta en statlig utredning med direktiv att utveckla en modell för nationell kvalitetscertifiering av offentligfinansierad vård.
Vi vill särskilt understryka att:
- Ett kvalitetssäkringssystem bör också sätta ett nationellt tryck på huvudmännen att välja vårddistributionssysystem som är kostnadseffektiva, vilket betyder att fördelning av vård med god kvalitet till patienter/brukare uppnås till lägsta kostnad. Sett i det perspektivet är det inte rimligt att vårdscentraler i glesbygdsområden är hänvisade till att anlita läkare från bemanningsföretag, som resulterat i höga kostnader och låg kvalitet. Det kan heller inte anses vara rätt att tillåta fri etableringsrätt som innebär att medborgare i välbärgade områden får stor tillgång till vård medan befolkningen i ytterstadsområden får begränsad tillgång till vård.
- Särskilt angeläget är det att kvalitetscertifieringen utvecklar parametrar som gör det möjligt att kvalitetssäkra patientens/brukarens väg genom vårdsystemet, så att en certifierad vårdgivare tvingas lämna garantier för att patienter/brukare inte ska ”falla mellan stolarna”.
- Det är av stor betydelse att det system som utvecklas får en utformning som möjliggör för den offentliga finansieringens företrädare d.v.s. kommun- och landstingpolitiker att garantera medborgarna vård av god kvalitet så väl i diagnoser, behandlingar, läkemedel, omvårdnad och rehabilitering som i bemötande och tillgänglighet så nära patientens eget närområde som möjligt.
Kring följande punkter önskar vi större tydlighet eller närmare analys:
- Kommunal uppfattar förslaget som att kvalitetscertifieringen endast ska gälla den vård som bedrivs inom ramen för Hälso- och sjukvårdslagen. Vår uppfattning är att kvalitetscertifiering är minst lika angelägen när det gäller delar av den vård som bedrivs inom ramen för Socialtjänstlagen, särskilt när det gäller äldreomsorg och missbruksvård.
- Det kvalitetscertifieringssystem som utvecklas bör inkludera väntetidsdatabasen och de kvalitetsregister som redan finns och överväga att utöka dem.
- Bristen på vårdpersonal som vill bosätta sig och arbeta på vissa orter har skapat en stor marknad för bemanningsföretag som med höga löner och dyra förmåner lockar ”stafettläkare”. Att locka vårdpersonal till glesbygden kan därför vara en svår utmaning för beslutsfattare. Det handlar, bland annat, om att konkurrera med storstäder som har stort utbud av modern service, kultur och rekreation, som flertalet människor idag betraktar som förmåner de inte skulle vilja vara förutan. Detta är en viktig aspekt som måste tas med, när man försöker lösa problemet med regionala vårdskillnader. Går det att locka vårdpersonal som vill bosätta sig i glesbygden och arbeta utan att göra anspråk på enorma resurser ur den offentliga kassan?
- En faktor som bidrar till stora klyftor i vårdutnyttjande är skillnader i patienters förutsättningar avseende eget inflytande. Det finns skillnader i kunskap och i informationshantering, som allmänt sett är socioekonomiskt betingade. Som flera andra saker handlar även detta om att förstå och behärska språket, allmänt det svenska språket men också den specifika kommunikationen i vården. Kommunal delar socialdemokraternas grundläggande uppfattning om att det inte ska ligga på patientens ansvar att skaffa sig en bra vård.
Men Kommunal anser ändå att en eventuell utredning bör ta hänsyn till betydelsen av välinformerade medborgare för att kontrollera kvalitetssäkringen.
- Vidare anser Kommunal att den viktigaste delen av en kvalitetssäkring av vården är personalens kompetens. En högre grad av patientsäkerhet, bra bemötande och god service förutsätter lämplig kompetens, tillräcklig bemanning och god arbetsmiljö. Med hänvisning till dålig ekonomi brukar dessa faktorer vara eftersatta. Kommunal anser att utredarens uppdrag bör kompletteras med en tydlig vägledning för att titta efter kvalitetsmodeller som tar hänsyn till kompetensutveckling av alla personalkategorier inom vården och betydelsen av arbetsmiljön för kvaliteten.
- Enligt Kommunals uppfattning går det inte tillräckligt tydligt fram om utredningens uppdrag att föreslå en finansieringsmodell kommer att omfatta även finansieringen av högre bemanning och kompetensutveckling av alla personalkategorier och förbättring av arbetsmiljö.
Utifrån egen erfarenhet i Vård- och Omsorgscolleges certifiering (VOC) vill Kommunal slutligen understryka betydelsen av samverkan mellan olika parter. Med samverkan som ett kriterium ”tvingas” parterna i VOC komma överens om mål och andra gemensamma åtaganden för att få så hög kvalitet som möjligt på utbildning och praktik.
Med vänlig hälsning
Svenska Kommunalarbetareförbundet
Ylva Thörn och Yeshiwork Wondmeneh
söndag 26 april 2009
Av Yeshiwork Wondmeneh
Utredningsenheten
