Kommunals utredare

Yttrande över betänkandet Stärkt rätt till heltidsanställning (2006)

Svenska Kommunalarbetareförbundet har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat betänkande.

Heltidsutredningen ger en omfattande och grundlig bild av problematiken kring ofrivilligt deltidsarbete på den svenska arbetsmarknaden. Det ofrivilliga deltidsarbetet beskrivs dels ur ett jämställdhetsperspektiv, där

statistik från SCBs Arbetskraftsundersökningar (AKU) visar att år 2004 var 74 procent av de deltidsarbetande kvinnor. Dels i ett branschperspektiv, där det är betydligt vanligare med deltidsarbete i vissa branscher jämfört med andra. Statistik från AKU visar att det även här finns ett mönster där kvinnodominerade branscher tenderar att ha fler deltidsanställda jämfört med branscher där andelen män dominerar.

Betänkandet beskriver i ett avsnitt olika försök med att öka sysselsättningsgraden hos de anställda. Det pågår olika projekt runt om i landet där man försöker att hitta olika lösningar på problemet. Dessa har dock inte fått något bredare genomslag. Samtidigt har olika försök att nå en lösning genom avtal inte lyckats. Därför anser betänkandet att det krävs en lagstiftning om rätt till heltidsanställning.

En majoritet av Kommunals medlemmar arbetar i den näringsgren som har den största andelen deltidsarbetande – vård och omsorg. Därför har Kommunal arbetat för rätt till heltid under en lång tid. En lagstiftning om rätt till heltid förändrar normen, vilket kan förändra beteendet hos både arbetsgivare och arbetstagare.

Kommunal delar Heltidsutredningens uppfattning om att det måste till en lagstiftning för att lösa problematiken kring ofrivilligt deltidsarbete. Kommunal har i flera år arbetat med att genom avtal med arbetsgivarna minska det ofrivilliga deltidsarbetet. I 2005 års avtalsrörelse var en lösning av deltidsproblematiken ett av Kommunals avtalskrav.

Dessutom har Kommunal sett det som bekräftas av AKU, nämligen att det på många arbetsplatser är ett stort uttag av mertid och övertid. Detta tillsammans med ett stort nyttjande av tillfälligt anställd personal innebär att det finns behov av fler arbetade timmar än vad som har budgeterats. Med en alternativ arbetsorganisation skulle fler anställda få sin önskade sysselsätt- ningsgrad, samtidigt som det skulle bli en bättre kontinuitet i verksamheten.

Vårdkommissionen, under Mona Sahlins ledning, hade som uppdrag att minska deltidsarbetslösheten. Arbetsgivarna hävdade då att detta var en fråga som kunde lösas utan lagstiftning. Om detta inte kunde lösas av parterna, såg Sahlin ingen annan utväg än lagstiftning. Trots detta har inte arbetsgivarna ansträngt sig för att minska de ofrivilliga deltidsanställning- arna.

Arbetsgivarna är fortfarande motståndare till en reglering av sysselsättningsgraden och Kommunal ser därmed inte någon annan lösning än en lagstiftning. En lagstiftning om stärkt rätt till heltidsanställning och en vidareutveckling av företrädesrätten kan vara rätt sätt att tvinga arbets- givarna till att se över och ändra sin arbetsorganisation, så att de anställda kan få önskad sysselsättningsgrad.

Betänkandet har beaktat att det finns näringar som anses ha särskilda behov av deltidsanställningar. Av detta skäl har utredarna presenterat ett antal undantag till lagstiftningen som ska underlätta för arbetsgivare med en verksamhet som kräver deltidsanställda.

Kommunal anser att det finns potential att ändra arbetsorganisationen hos de flesta arbetsgivarna, så att de kan erbjuda heltidsanställningar. Erfarenheter från de stora kvinnodominerade verksamheterna där Kommunals medlem- mar verkar, visar att det går att erbjuda heltidsanställningar och ändå bibehålla en stor del av den flexibilitet som kan behövas inom verksam- heterna.

Det kräver en helhetssyn där arbetsgivarna samtidigt arbetar med att förändra arbetsorganisation, arbetstider och sysselsättningsgrader. Som utredningen påpekar finns ett antal lyckade projekt runt om i landet. Med hjälp av tidigare erfarenheter, nya tankebanor och informationsteknik är det fullt möjligt att skapa arbetsorganisationer som tillfredsställer de anställdas krav på sysselsättningsgrader, flexibla arbetstider, arbetsgivarnas krav på ekonomisk effektivitet samt brukare/kunders krav på kvalitet.

Till detta kommer en stor del av arbetskraften som frivilligt arbetar deltid. Dessa kommer inte att påverkas nämnvärt av det här lagförslaget, utan de kommer fortfarande att finnas tillgängliga på arbetsmarknaden.

Det finns dessutom en personalekonomisk poäng med att anpassa arbetsorganisationen efter fler heltidsanställda och färre deltidsanställda. Med varje anställd finns det kostnader som är förknippade med själva anställningen och inte hur många timmar de arbetar, de s k personalkring- kostnaderna. Med färre anställda som arbetar fler timmar minskar dessa kostnader och har en positiv inverkan på organisationens resultaträkning.

När det gäller att regleringen ska anpassas till verksamhetens storlek har Kommunal följande invändningar:

• Arbetsgivare verksamma inom samma bransch ska ha samma förutsättningar. Att små företag ska undantas kan vara hämmande för branschens utveckling.
• Det skapar trösklar för företag; för arbetsgivare med färre än tio anställda blir det en stor förändring i förutsättningarna om de expanderar och får fler än tio anställda.
• Det skapar även olika förutsättningar för anställda inom samma bransch.
• Kan ge upphov till incitament att göra fler och mindre enheter i stället för en stor med många anställda.

Betänkandet förespråkar att arbetsgivarna ska ha ett friutrymme, mot- svarande 1/7 av det totala antalet anställda, där de kan göra avsteg från huvudregeln om rätten till heltidsanställning. Det urholkar lagstiftningen och minskar incitamenten för arbetsgivarna att förändra sin arbets- organisation så att samtliga anställda får önskad sysselsättningsgrad. Ett friutrymme innebär att 1/7 av alla anställda på arbetsplatsen inte kommer att omfattas av rätten till heltidsanställning.

Det blir svårt att hävda att de omfattas av företrädesrätten till högre sysselsättningsgrad. Detta då även företrädesrätten innehåller flera förbehåll som arbetsgivaren kan åberopa. Dels kan arbetsgivaren hävda att arbetstagaren inte har rätt kompetens för en heltidstjänst. Detta kan förstärkas av att de deltidsanställda ofta får mindre kompetensutveckling jämfört med sina heltidsanställda kollegor. Dels kan arbetsgivaren även hävda att det inte finns behov på arbetsplatsen som kan tillgodoses genom att arbetstagaren får högre sysselsättningsgrad.

Ett ytterligare argument som arbetsgivaren kan ha som stöd för en deltids- anställning är att det inte finns behov i organisationen av arbetskraft som den deltidsanställde, med sina kvalifikationer kan erbjuda i en oförändrad organisation.

Detta argument kan komma att användas godtyckligt som stöd för att arbets- givare ska kunna erbjuda endast deltidsanställningar. De flesta av de arbets- givare som i dag har deltidsanställda, har det för att de anser att verksamheten är av sådan art att det krävs många som är anställda på deltid. Detta undantag riskerar att stjälpa hela lagstiftningen, då det är troligt att många arbetsgivare kommer att åberopa undantaget.

Ett undantag som ligger i linje med Kommunals uppfattning, är att arbets- tagaren själv ska kunna välja att arbeta deltid. Det är bra att Heltidsutredningen tagit upp problematiken med att arbetsgivarna kan tänkas favorisera arbetssökande med önskan om en deltidsanställning vid anställningsförfarandet. Det kommer dock bli svårt att bevaka om denna regel följs korrekt, då alla parter inte har insyn i hela rekryteringsprocessen.

Alla undantag och de fall då arbetsgivarna inte följer lagstiftningen ska prövas av en domstol. Detta kommer dock att bli en lång och utdragen process. Detta är ytterligare ett argument mot betänkandets förslag, det kommer att ta alldeles för lång tid innan lagstiftningen får genomslagskraft. Det tar minst fem år innan företrädesrätten får genomslag efter ett införande. Om det därefter uppstår en tvist tar det upp emot ett år innan en dom kan fastställas. Kommunal anser att en lagstiftning måste få full genomslagskraft på kortare tid.

Betänkandet är oklart när det gäller vilket typ av domstol som ska avgöra tvisterna. Eventuella tvister är dock av arbetsrättslig karaktär och det är arbetsmarknadens parter som förfogar över avtal och lagar samt uppkomna tvister. Därför anser Kommunal att tvisterna ska avgöras i Arbetsdomstolen.

Kommunal anser, tvärtemot betänkandet, att det är bättre att inkludera en lagstiftning om rätt till heltidsanställning i lagen om anställningsskydd (LAS). Anledningen är att betänkandets förslag innebär att det blir två lagar på den svenska arbetsmarknaden som reglerar anställningstryggheten. Det kan skapa förvirring om vilken lag som ska gälla i olika lägen. Dessutom kommer den nya lagstiftningen främst att omfatta kvinnor som arbetar inom lågavlönade yrken. Detta kan i sig definieras som en form av diskriminering av lågavlönade kvinnoyrken.

Med vänlig hälsning

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Ylva Thörn och Tor Hatlevoll