Brandbloggen

En blogg om att arbeta i räddningstjänsten

Att arbeta som brandman är mer än det vi ser på tv

Vem borde egentligen arbeta som brandman? Kvinna, man, lång, kort, stark, intelligent? Vad är det för kravprofil som gäller om man ska bli anställd som brandman, för att räddningstjänsten ska fungera?

När jag började som brandman 1997 debatterades det mycket om kvinnor verkligen klarade brandmannayrket. Kunde en kvinnas fysiska förmåga räcka till?

Det är fortfarande den stora frågan inom räddningstjänsten, frågan om den fysiska kapaciteten.  Jag önskar verkligen att det inte var så, men normen inom yrket är fortfarande att man ska vara stor och stark – och helst man.

Om vi ställer frågan fritt är det också vad allmänheten anser. Inte så konstigt egentligen, se bara på alla dokumentära tv-serier i stil med ”112 – på liv och död”, med stora, starka brandmän som rökdyker hela dagarna. Men det programmen visar är inte hela bilden av arbetet i räddningstjänsten.

Jag tycker det är på tiden att vi ser individen med all sin kompetens för att hitta den som ska jobba som brandman. Se helheten i rekryteringen för att kunna avgöra vilken fysisk förmåga och utbildningskompetens som krävs för yrket – oavsett kön eller ursprung. Ge oss rätt förutsättningar inom utbildningen för att klara våra arbetsuppgifter.

Arbetet som brandman är i dag oerhört komplext. Det ingår i jobbet att klara av flera typer av fordon som blir allt mer tekniskt avancerade. Till det kommer all den tekniska utrustning som krävs för att bekämpa bränder och klara olika typer av olyckor. Vi ska också arbeta med information och förebyggande verksamhet.

Vatten

Foto: Eva Wernlid

I takt med att samhället har förändrats har förändringar krävts även av Räddningstjänsten. För att möta framtiden kommer ytterligare utveckling att vara nödvändig. Räddningstjänsten behöver ta ett helhetsgrepp över säkerhetsarbetet i kommunerna för att så mycket det går förebygga olyckor, bränder och andra skador. För att klara uppdraget krävs fler yrkeskunskaper inom räddningstjänsten.

Men hur mycket förebyggande arbete som än görs kommer det alltid att förekomma olyckor, bränder och skador. För att hantera dessa i många fall farliga händelser krävs välutbildade, kvalitetssäkrade och väl samövade brandmän. Förutom fysisk träning behövs teori, praktisk övning och förarutbildning! Kommunal vill ha ett nationellt förarbevis för utryckningskörning och vi vill införa en nationell nyrekryteringstest som ser lika ut över hela landet.

För att bli heltidsbrandman krävs en tvåårig eftergymnasial utbildning (SMO) och för att få tjänst som räddningspersonal i beredskap (RIB) måste du ha genomgått en 45 dagar lång utbildning vid någon av MSB:s räddningsskolor. Sedan kan du bli anställd vid någon av landets räddningstjänster.

Det är räddningstjänsterna själva som drivit fram utbildningen SMO-utbildningen. Det tidigare sättet att rekrytera folk från olika yrkesgrupper och från gatan bedömdes inte hålla måttet för att möta framtidens räddningstjänst.

Nu vill några räddningstjänster i landet återgå till det tidigare sättet att rekrytera och utbilda internt inom respektive räddningstjänst. Det tycker jag är märkligt.

Är det så att SMO-utbildningen inte motsvarar de krav som ställs på en brandman? I så fall är det innehållet i utbildningen som ska förändras. Kommunal ser SMO-utbildningen som ett yrkesbevis. De brandmän som rekryteras i framtiden ska genomgått SMO eller motsvarande validerad som är godkänd av MSB, för att de brandmän som går ut i yrkeslivet ska ha en kvalitetssäkrad utbildning. Och eftersom räddningstjänsten har förändrats behöver även utbildningen hänga med. Tillägg: Kommunal står för att SMO-utbildning ska gälla för den som anställs som brandman i framtiden. För medlemmar som inte har den utbildningen arbetar Kommunal för att de ska få validering till motsvarande krav och nivå för att komma vidare i MSB:s utbildningssystem.

Om det finns räddningstjänster som istället fortsätter rekrytera från gatan kan det få minst två allvarliga konsekvenser.

En sådan är inlåsningseffekten. Har du inte gått en SMO- eller RIB-utbildning kommer du inte vidare i MSB:s utbildningssystem.

En annan konsekvens är att om det blir fritt att anställa vem som helst som brandman är risken överhängande att ett av syftena med dessa rekryteringar, att få in fler kvinnor och personer med annan bakgrund än svensk, leder till det motsatta. Jag är inte alls säker på att ”fri rekrytering” gynnar dessa grupper. Det är tack vare SMO-utbildningen som fler kvinnor börjat arbeta inom räddningstjänsten. Det är bra att rekrytera brandmän med olika kön och bakgrund. Men de ska vara utbildade till brandmän.

Med andra ord: skapa gärna organisationer med en bredare kompetens för att möta framtiden – men gör det bra. Vi som arbetat eller arbetar som brandmän är stolta över vårt yrke och vet också vad som krävs för att upprätthålla kvalitet och kompetens.

Det går att förändra och det behöver inte ta tid.

Inga kommentarer

Innan du kommenterar, läs våra regler för kommentarer.