Brandbloggen

En blogg om att arbeta i räddningstjänsten

Reflektion kring rökdykning och den statliga utredningen om räddningstjänsten

Jag håller på att rensa bland gamla papper och hittade bland annat studiematerial till brandmannautbildningen 1980 och fastnade vid ett kompendium som heter ”Räddning av djur vid brand” daterat 1972.

Efterdyningar till sommarens bränder 2018

Nu gungar det på med efterräkningar för bränderna som var sommaren 2018 och i centrum står MSB som nu går ut med att frivilliga skall förmånsbeskattas. Varför denna omvända ordning nu när man skulle ha kunnat göra rätt från början?

Det behövs fler kollegor på brandstationerna

Sedan jag blev förbundsordförande sommaren 2016 har jag besökt ett flertal räddningstjänster och har även gjort arbetspraktik på en brandstation. Överallt har jag mött yrkesskickliga brandmän som arbetar dag och natt för att alla vi andra ska vara trygga och säkra. Sommaren 2018 var otroligt tuff och slitsam för brandmännen. Den extrema torkan medförde ett stort antal skogsbränder över hela landet.

Vittnesmål från skogsbranden i Ljusdal

Den största skogsbranden någonsin har rasat i skogarna i Ljusdalstrakten och det har krävts stora insatser, både från räddningstjänster över hela landet och från internationellt och frivilligt håll. Här följer en rapport från den 27 juli, vid ett av flera besök i området, av Magnus Alfredsson, regionalt ombud, och ombudsman Gudrun Swerin från Kommunal Mitt.

Varför är 1+4 så viktigt för oss brandmän?

AFS 2007:7 Rök- och kemdykning är en föreskrift som räddningstjänsten sedan 1980-talet varit hänvisade att förhålla sig till. Det hörs på rubriken att den rör vår bransch och att den av en särskild anledning har kommit till.

Det behövs nya tag i cancerfrågan

Jag lovade att återkomma om cancerfrågan och hur man borde förhålla sig, då det finns många olika uppfattningar i den här frågan.

Vad innebär egentligen ”Effektivisering inom Räddningstjänsten?”

Vad innebär en effektivare räddningstjänst för dig? För mig och många jag frågat innebär det bl.a. fler brandmän, en mer förberedd personal, bättre förebyggande åtgärder, effektivare organisation och så vidare. Dessvärre får jag uppfattningen att ordet ”effektivisering” används på ett förskönande sätt för att omskriva ord som besparingar och dölja dålig organisatorisk förmåga.

Löper brandmän större risk än andra för att få cancer?

Jag vill vända mig direkt till insamlingsstiftelsen Brandmännens Cancerfond och hur deras arbete har utvecklat sig sedan starten i september. Man har vid flera tillfällen lyft fram riskerna och hänvisar till studier, och det finns studier i mängder, på deras hemsida. Man jobbar med att redovisa studier från framför allt USA och Kanada, vilka är ifrågasatta av forskare i Sverige. Även BRF har varit aktiva med att skriva i sin egen tidning om risker som man ser och hur man internationellt jobbar med cancerfrågan.

#MeToo Räddningstjänsten

Kommunals avtalssekreterare, Lenita Granlund och Susanne Gällhagen, Förbundsombudsman skriver om #metoo, #larmetgår och sexuella trakasserier inom räddningstjänsten och om vilket ansvar arbetsgivaren har.

Hot och våld mot räddningstjänstpersonal

Under mina dryga 15 år inom kommunal räddningstjänst har jag varit med om ganska mycket händelser och livsöden som så klart har påverkat mig och mitt sätt att vara och tänka. Jag har både arbetat i ”utsatta” områden, förorter och innerstadsmiljö men har personligen klarat mig från att direkt blivit utsatt för hot och våld. Däremot har jag varit i miljöer och situationer som har upplevts oroliga och där det har funnits en känsla som har styrt.
Tyvärr har jag en hel del kollegor som har upplevt både hot och våld inom räddningstjänsten och det gör mig både arg och ledsen.