Barbro Andersson – ordförande Kommunal Mitt
Jag är en glad, trygg och stolt förtroendevald i Kommunal Mitt. Här är mina tankar, visioner och idéer för ett bättre arbetsliv och därigenom ett bättre samhälle.
Jag är en glad, trygg och stolt förtroendevald i Kommunal Mitt. Här är mina tankar, visioner och idéer för ett bättre arbetsliv och därigenom ett bättre samhälle.
I mitt förra inlägg skrev jag om rädslan, och vad den gör med dig och mig. Nu vill jag skriva om modet, modigheten- vad gör den med oss?
Det finns ett talesätt om mod och rädsla som låter ungefär så här: ” När förändringens vindar blåser så sätter den rädde upp vindskydd men den modige sätter upp väderkvarnar.
När jag tänker på rädsla och mod, så hör de ihop. Att känna rädsla inför en svår eller otäck situation kan skapa mod att agera. Att agera genom att sätt upp vindskydd för att skydda sig och de omkring sig, eller att sätta upp väderkvarnar för att utnyttja kraften och energin i situationen.
Att visa mod, kommer nog ofta ur rädslan och oron. Kraften att visa mod kommer från rädslan. Modet att säga ifrån att nu får det räcka, nu är det nog, hit men inte längre!
Att visa mod kan vara att kliva fram, att släppa taget om nåt som inte känns bra och att våga tänka” Vad skulle jag göra om jag inte kände mig rädd?”
Att känna oro och rädsla för sin arbetssituation tyvärr en alldeles alltför vanlig känsla just nu. Många, många medlemmar och skyddsombud i landets alla kommuner, regioner och hos andra arbetsgivare beskriver att de känner oro för att skyddsutrustningen inte kommer att räcka, att det inte tillräckligt med skydd av det som finns tillgängligt. Att inte veta om det inte kommer någon vikarie idag heller eller att jag inte får semester i sommar. I Kommunals egen undersökning bland skyddsombuden så svarar så många som 85 % av de svarande att de känner oro inför tillgången på utrustning. I samma undersökning svarar 65% Ja på frågan att det finns tillräckligt med skyddsutrustning inom äldreomsorg och hemtjänst. Så det finns att göra!
Men ur den rädslan och oron föds modet. Modet att säga ifrån, att använda arbetsmiljölagens möjligheter att säga ifrån. Att sätta fingret på vad som känns fel, att begära åtgärder och till och med ibland stoppa arbetet om det blir farligt!Det är modigt och beundransvärt gjort! Ni gör skillnad, ni är modiga och ni är så viktiga!
Jag tror, till och vet känner jag, att den här så speciella tiden vi har nu, kommer att förändra många saker i arbetslivet. Det vi nu sätter upp vindskydd om, för att skydda, som att det finns tillräckligt med skyddsutrustning, att det finns tillräckligt med personal, att det finns basala hygienrutiner- kunskaper, kommer vi i Kommunal att ha som argument framåt. Argument som kommer att ge förståelse och insikt om att välfärdens tjänster inom kost, vård, förskola, skola, bussar och vaktmästeri behöver, förtjänar och ska ha schyssta villkor. Det kommer också att vara en bra bas för att stärka de gröna näringarna och djurskötarens villkor eftersom vi ser vad sårbara vi är när vi blir för beroende av andra länders möjlighet till import av daglig varor.
Jag har gott hopp om framtiden, kommer att sätta upp en stor väderkvarn inom kort, av bästa märke! Med er alla, för allas bästa och för kommande kollegor och medlemmar.
När jag skriver detta, hör jag göken kokoa från väster, vilket ju är ”bästergök”, det tolkar jag som ett bra tecken.
Jag vill önska er alla, en skön sommar. Jag för min del tänker ha en sommar med sol och bad, och en bra bok på gång, och däremellan promenader och cykelturer. Och jobb förståss, med att hitta en stark och uthållig väderkvarn!
Trevlig sommar på er!