Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Vem tar ansvar för de 50 000 barn som mobbas varje dag?

De svenska skolresultaten och elevers utsatthet - både på internet och på skolgården - diskuteras mer eller mindre frekvent. OECD har i år släppt en utökad rapport utifrån PISA-undersökningen som visar att Sverige tappar i den internationella rankingen vad det gäller förekomst av mobbning i skolan. Rapporten visar att i Sverige finns det minst en person i varje skolklass som blir mobbad och totalt mobbas mer än 50 000 barn i skolan varje dag.

Rapporten konstaterar att mobbning är det kanske största hotet mot elevers välbefinnande, med allvarliga konsekvenser för offer och mobbare samt personerna runt omkring. Det har på kort och långsikt stor påverkan på såväl lärandeprocesser som skolresultat.

Sverige har tidigare utmärkts för låg förekomst av mobbning i och med omfattande åtgärdsprogram och tillägg till skollagen exempelvis. Peter Gill, professor emeritus i pedagogik, Högskolan i Gävle, skriver om att Sverige tidigare varit bäst i klassen men den nya rapporten visar att vi tappat denna position.

Samma PISA-mätning visar att det är fortsatta problem med likvärdigheten i skolan, det vill säga att skillnaden mellan elever kopplat till föräldrarnas utbildningsbakgrund ökar. Skolan förmår inte bryta kopplingen mellan socioekonomisk bakgrund, kunskapsresultat eller välmående i skolan. Så många som 16 procent av landets 15åringar att de blivit retade eller hånade minst några gånger per månad eller oftare. När det gäller socioekonomiskt missgynnade elever stiger siffran till 20 procent av de tillfrågade.

Parallellt rapporteras det om omfattande lärarbrist – samtidigt som lärarna själva uppger att de tvingas lägga tid på fel saker. När skolans team fungerar som bäst utgörs de av en mängd olika pedagogiska kompetenser vilket möjliggör en variation i stödjande strukturer utifrån alla elevers olika behov. Ett multiprofessionellt arbetslag av lärare, specialpedagoger, fritidsledare, elevhälsa och barnskötare, elevassistenter och lärarassistenter behövs för att arbeta för en trygg lärandemiljö.

Det krävs omfattande förändringar för att öka alla elevers möjligheter till en trygg och också lustfylld skolgång. En satsning på lärar- och elevassistenter skulle innebära ett kvalitetslyft i den svenska skolan. Det skulle öka möjligheterna för de som idag arbetar i skolan att ta tillvara alla elevers kunskapstörst och ge det stöd som behövs för att alla ska kunna växa upp till trygga individer.

Mobbingen stannar inte heller bara kvar i skolan utan följer ofta med hem i och med sociala medier. Statsminister Stefan Löfven lyfte nyligen detta och har öppnat upp för nya lagar mot övergrepp på nätet. Barnombudsmannen får också en utökad plikt att anmäla till socialtjänsten om barn far illa.

Det ska råda nolltolerans mot mobbning i skolan. Utifrån detta hänseende är skollagen svår att misstolka. Men den senaste PISA-rapporten visar tydligt att skollagen inte efterföljs. Representanter från Lärarnas Riksförbund skriver att huvudmännen som har ansvar för att skollagen följs systematiskt brustit och att staten måste agera för att arbetet mot mobbning inte ska åsidosättas.

För att skolan på allvar ska bli en plats fri från mobbning behövs fler vuxna. Kommunal och LO har tidigare begärt att regeringen ska satsa på fler vuxna i skolan genom att anslå resurser till 20 000 nya elev- och lärarassistenter. Dessa resurser kan både avlasta lärarna i deras dagliga arbete och vara ett avgörande stöd till eleverna. Elevassistenter har både ett socialt och ett pedagogiskt uppdrag. De ska ge eleven stöd vid sociala kontakter genom att skapa trygghet, delaktighet och inkludering i skolmiljön. Lärarassistent är en annan yrkesroll som har till uppgift att avlasta läraren i det pedagogiska arbetet med klassen och samarbeta kring raster, kontakter med föräldrar och dokumentation.

Tillsammans kan fler vuxna i skolan identifiera och agera mot mobbing. Det är skolans plikt.