Zara Leghissa

Kommunal Norrbottens ordförande bloggar om möten med människor och det fackliga arbetet. Med medlemmens fokus.

”Välkommen till världen!”

Det är kväll den 8 mars och jag beger mig till Sunderby sjukhus i Luleå för att träffa kvälls- och nattpersonal som arbetar på BB, förlossningen, patienthotellet Vistet och akutmottagningen tillsammans med Lena Vikberg, sektionsföreträdare. Det är tyst och lugnt i foajén och några få besökare pratar tyst med varandra. En och annan sjukvårdspersonal svischar förbi på transportcykel.

Första mötet äger rum på BB- och gynekologavdelningen. Det är skiftbyte och det är dags för att avge rapport till nattpersonalen. Här arbetar undersköterskor, barnmorskor och läkare sida vid sida i team och jag träffar Monica Matti, undersköterska, som arbetat inom sjukvården sedan år 1981. Hon började sin karriär som sjukvårdsbiträde och anställdes som undersköterska tio år senare. Under 14 års tid har hon arbetat på BB och trivs jättebra med det.

Monica Matti, undersköterska på BB

”Det bästa med jobbet är att få arbeta med friska människor, att få vara med vid livets början och se till att amningen kommer igång ordentligt” berättar hon. Det råder tillit och öppenhet på arbetsplatsen och de är nöjda med sin chef. De har även ett arbetsplatsombud som medlemmarna är mycket nöjda med och tycker hon gör ett bra arbete för att företräda dem. De är även nöjda med Kommunal. ”Vi får det stöd vi behöver av facket” säger Monica.

 

Födslotavlan på förlossningen

Vi går vidare till förlossningen. Här föds i snitt ca 5-6 bebisar per dygn, ca 2000 per år och de flesta barn kommer till världen i juli månad. Det finns en tavla uppsatt där en guldnål representerar varje barn som föds. De vita banden står för tvillingfödslar. Det blir en snabbvisit, det är barnafödande på gång och de väntar inte på att få komma till världen när Kommunal hälsar på så det blir patienthotellet Vistet nästa.

Patienthotellet välkomnar med varma, lugna färger. I receptionen jobbar Annika, undersköterska, och Karin, sjuksköterska. Annika visar relaxen som har en bubbelpool samt tillgång till massage. Hotellet byggdes år 2014 som en del i att minska överbeläggningen på sjukhuset som ligger i direkt anslutning. Här finns 70 rum där utskrivna patienter från vårdavdelningarna och deras anhöriga får bo.

Våningarna har heltäckningsmattor som dämpar ljud, vacker belysning och väggarna pryds av konst. Jag träffar Anne-Mari som arbetar som undersköterska och är utbildad barnsköterska. Hon arbetar på den våning som har nyförlösta mödrar och deras barn som gäster.

Anne-Marie, undersköterska, jobbar på patienthotellet med nyförlösta mödrar och deras barn.

”Dag- och kvällstid jobbar vi undersköterskor tillsammans med barnmorskor, nattetid bemannas våningarna på hotellet med undersköterskor. Jag arbetar dygnets alla timmar under schemaperioden. Vi tar vissa prover, förbereder undersökningar, assisterar sjuksköterskorna, ser till att amningen fungerar, ser till att barnen och mödrarna mår bra, städar och finns tillgängliga för gästerna. Patienterna kommer direkt från BB-avdelningen. Här finns tydliga rutiner och arbetet är självständigt vilket jag gillar” berättar hon. Undersköterskorna ambulerar mellan förlossningen, BB och hotellet. ”Det tycker jag är bra. Flexibiliteten gör att man utvecklas och får stimulans i arbetet”

Nattens timmar kryper sakteliga mot tidig morgon och jag går vidare till akutmottagningen. Ambulanssjukvårdare, väktare, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor jobbar i team och det är en ström av patienter som kommer in. Här är ett högt flöde av patienter där många blir kvar länge. Det pågår en ombyggnation av en ny samt en provisorisk akutmottagning med allt vad det innebär för en redan pressad arbetssituation.

Jag träffar Ingela som arbetar som undersköterska. Hon berättar om sitt starka engagemang i arbetet för kvinnor som utsätts för våld. ”Det är jätteviktigt att fråga kvinnorna som kommer in om de blivit våldsutsatta” säger Ingela. Vi samtalar länge om detta. Vi kommer att fortsätta vår dialog mot kvinnors utsatthet.

Under kvällen och natten har vi samtalat om mäns våld mot kvinnor, om jämställdhet och jämlikhet, om arbetsbelastning, bemanning och om bra arbetstider. Om legitimering av undersköterskeyrket, att få göra karriär.

Vi har samtalat om vikten av att få bli sedd, om patientsäkerhet och att alla behövs.

Undersköterskorna berättar om de verksamheter de jobbar i. Om glädje men också sorg.

De värnar om kvinnors trygghet och de tar de svåra samtalen. Med respekt och i förtroende. För kvinnor i en sårbar situation.

De är stolta över deras yrken och det värdefulla arbetet de utför men får inte förutsättningarna till det fullt ut.

De berättar om ansvaret de tar för patienternas bästa, om deras drivkrafter för att höja statusen för yrket och en bra arbetsmiljö. Om deras stora frustration över att färre väljer undersköterskeyrket, orättvisor i personalpolitiken och otrygga anställningar.

De vill mer.

 

Vi fortsätter kampen för yrkesutveckling, bättre arbetsvillkor och bättre anställningsvillkor.

Vi gör det tillsammans.

För viktiga jobb, värda att älska dygnets alla timmar.

Tillsammans är vi starka.

 

Inga kommentarer

Innan du kommenterar, läs våra regler för kommentarer.