Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Kategori:
Välfärd

Välfärdsskatt – en statlig inkomstskatt för ett permanent välfärdslyft

Kommunal har i dag presenterat idéprogrammet Skatteväxling för välfärden. Syftet är att bidra till en, förhoppningsvis, konstruktiv diskussion om ett moderniserat skattesystem med finansieringen av välfärden i centrum.

Svar på publikfrågor från samverkanskonferens på Högskolan i Halmstad

Vid konferensen ”Är digitalisering svaret?” för framtidens vård och omsorg på Högskolan i Halmstad fick jag möjlighet att presentera Kommunals rapport om välfärdsteknik. Tur i oturen att min tid tog slut, för vi hade kunnat fortsätta diskutera digitalisering, arbetsmiljö och arbetsteknisk hjälpmedel resten av eftermiddagen. Här kommer de utlovade svaren på publikfrågorna. Om någon har ytterligare frågor eller vill veta mer om något går det bra att lämna en kommentar. Frågorna intresserar säkerligen fler än frågeställarna eftersom temat är digitalisering av välfärden.

Fast omsorgskontakt i hemtjänsten blir obligatorisk

Vid en presskonferens i torsdags berättade socialminister Lena Hallengren om en ny utredning som kommer leda till att alla personer med hemtjänst ska få en fast kontaktperson. Redan idag har åtta av tio kommuner någon form av kontaktmannaskap. Men, eftersom det inte varit reglerat i lag varierar det hur kontaktmannaskapet organiseras av huvudmännen och fungerar i praktiken.

Undersköterskeupproret kräver bättre arbetsvillkor och fler utbildade kollegor

Idag torsdagen 22 augusti demonstrerade undersköterskor på många håll i landet för att belysa krisen i äldreomsorgen. Initiativtagarna överlämnade drygt 14 500 namnunderskrifter till socialminister Lena Hallengren.

Läget i äldreomsorgen är akut. Lösningen är inte RUT

Regeringen ska utreda ”lämpligheten av en särskild utvidgning av rutavdraget för äldre personer”. Bland annat om att utöka antalet tjänster som omfattas men också en högre subventionsgrad eller ett högre tak. Är det här en del av lösningen på problemen inom äldreomsorgen?

RUT – en framgångssaga för bra för att vara sann

Sverige har brist på personal inom äldreomsorgen. Brist på sjuksköterskor. Brist på lärare. Brist på förskollärare. Brist på poliser. Brist på ingenjörer. Brist på programmerare. Listan kan göras långt. Bristen på personal är så stor att Sveriges befolkning och dess framtida utveckling långt ifrån räcker till. Svensk välfärd och tillväxt hänger på att varje möjlig person fyller detta avgrundsdjupa gap.
Samtidigt skapades genom RUT-reformen 2007 en helt ny bransch. Ett av RUT-avdragets syften är bland annat att ”omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva till marknadsarbete” (Dir. 2019:26, s 1). Genom konstgjord andning och miljarder i skattemedel kreerades en efterfrågan på tjänster som visserligen har skapat arbetstillfällen. Men till vilken kostnad?

Medlemmarna i Kommunal tar allt större plats i skolan

Just nu tycks lärarassistenter vara det allra hetaste när skolans problem ska diskuteras och regeringen gör med stöd från Liberalerna sin näst största budgetsatsning på just lärarassistenter. Det är bra. Men för att det ska bli en långsiktig satsning som faktiskt förändrar skolan – och möjliggöra för lärarna att fokusera mer på undervisningen – måste satsningen på fler yrkesgrupper i skolan vara bredare, och säkerställa dessa yrkesgruppers utbildning.

Hur funkar digital teknik, arbetstekniska hjälpmedel och välfärdsteknik på arbetsplatsen?

Förra året fick jag i uppdrag att leda Kommunals projekt om välfärdsteknik. I uppdraget ingick att besvara frågor som – Vad är välfärdsteknik? Vem finansierar och styr utvecklingen? Vem har testat och vad blev resultatet? Vad tycker medlemmarna? Nu är slutrapporten klar och jag tar tillfället i akt att framföra ett stort tack till alla kunniga kollegor och engagerade lokala fackliga företrädare, hjälpsamma tjänstemän i stat och kommun samt nyfikna medlemmar som har svarat på enkäter och deltagit i referensgrupp.

Satsa på äldreomsorgen och få ökad jämställdhet på köpet

Den svenska befolkningen blir allt äldre och får mer komplicerade omvårdnadsbehov. Samtidigt har andelen äldre över 80 år, som antingen får hemtjänst eller äldreboende, minskat från 62 procent 1980 till 37 procent. När kommun efter kommun väljer att spara in på hemtjänst och äldreboenden slår det framförallt mot anställda, omsorgstagare och anhöriga. Alla de här tre grupperna består till största delen av kvinnor. Det är tyvärr en del av förklaringen till att sektorn är så underfinansierad och negligerad. För att stressen, den strukturella lönediskrimineringen och bristen på inflytande över arbetstiden framförallt drabbar kvinnor.

Kvinnor betalar högsta priset när äldreomsorgen brister

Att ge omsorg till en äldre eller sjuk anhörig har negativa konsekvenser för många anhörigvårdares vardagsliv, arbete och ekonomi. Det har särskilt negativa konsekvenser för kvinnor, som i hög grad får betala priset när det offentliga ansvaret stramas åt och omsorgen refamiliseras.