Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Kategori:
Välfärd

Undersköterskeupproret kräver bättre arbetsvillkor och fler utbildade kollegor

Idag torsdagen 22 augusti demonstrerade undersköterskor på många håll i landet för att belysa krisen i äldreomsorgen. Initiativtagarna överlämnade drygt 14 500 namnunderskrifter till socialminister Lena Hallengren.

Läget i äldreomsorgen är akut. Lösningen är inte RUT

Regeringen ska utreda ”lämpligheten av en särskild utvidgning av rutavdraget för äldre personer”. Bland annat om att utöka antalet tjänster som omfattas men också en högre subventionsgrad eller ett högre tak. Är det här en del av lösningen på problemen inom äldreomsorgen?

RUT – en framgångssaga för bra för att vara sann

Sverige har brist på personal inom äldreomsorgen. Brist på sjuksköterskor. Brist på lärare. Brist på förskollärare. Brist på poliser. Brist på ingenjörer. Brist på programmerare. Listan kan göras långt. Bristen på personal är så stor att Sveriges befolkning och dess framtida utveckling långt ifrån räcker till. Svensk välfärd och tillväxt hänger på att varje möjlig person fyller detta avgrundsdjupa gap.
Samtidigt skapades genom RUT-reformen 2007 en helt ny bransch. Ett av RUT-avdragets syften är bland annat att ”omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva till marknadsarbete” (Dir. 2019:26, s 1). Genom konstgjord andning och miljarder i skattemedel kreerades en efterfrågan på tjänster som visserligen har skapat arbetstillfällen. Men till vilken kostnad?

Medlemmarna i Kommunal tar allt större plats i skolan

Just nu tycks lärarassistenter vara det allra hetaste när skolans problem ska diskuteras och regeringen gör med stöd från Liberalerna sin näst största budgetsatsning på just lärarassistenter. Det är bra. Men för att det ska bli en långsiktig satsning som faktiskt förändrar skolan – och möjliggöra för lärarna att fokusera mer på undervisningen – måste satsningen på fler yrkesgrupper i skolan vara bredare, och säkerställa dessa yrkesgruppers utbildning.

Hur funkar digital teknik, arbetstekniska hjälpmedel och välfärdsteknik på arbetsplatsen?

Förra året fick jag i uppdrag att leda Kommunals projekt om välfärdsteknik. I uppdraget ingick att besvara frågor som – Vad är välfärdsteknik? Vem finansierar och styr utvecklingen? Vem har testat och vad blev resultatet? Vad tycker medlemmarna? Nu är slutrapporten klar och jag tar tillfället i akt att framföra ett stort tack till alla kunniga kollegor och engagerade lokala fackliga företrädare, hjälpsamma tjänstemän i stat och kommun samt nyfikna medlemmar som har svarat på enkäter och deltagit i referensgrupp.

Satsa på äldreomsorgen och få ökad jämställdhet på köpet

Den svenska befolkningen blir allt äldre och får mer komplicerade omvårdnadsbehov. Samtidigt har andelen äldre över 80 år, som antingen får hemtjänst eller äldreboende, minskat från 62 procent 1980 till 37 procent. När kommun efter kommun väljer att spara in på hemtjänst och äldreboenden slår det framförallt mot anställda, omsorgstagare och anhöriga. Alla de här tre grupperna består till största delen av kvinnor. Det är tyvärr en del av förklaringen till att sektorn är så underfinansierad och negligerad. För att stressen, den strukturella lönediskrimineringen och bristen på inflytande över arbetstiden framförallt drabbar kvinnor.

Kvinnor betalar högsta priset när äldreomsorgen brister

Att ge omsorg till en äldre eller sjuk anhörig har negativa konsekvenser för många anhörigvårdares vardagsliv, arbete och ekonomi. Det har särskilt negativa konsekvenser för kvinnor, som i hög grad får betala priset när det offentliga ansvaret stramas åt och omsorgen refamiliseras.

Den nattarbetande välfärdsarbetaren måste kunna gå till jobbet

Även om du inte arbetar i välfärden tar vi alla del av den, och bidrar till den. Subventionerad barnomsorg och utbyggd äldreomsorg är ett signum för det svenska välfärdssamhället som gör att det finns ekonomiska drivkrafter, för båda könen, att lönearbeta och kunna vara förälder och anhörig samtidigt. Men tillgången till välfärd måste säkerställas för att jämställdheten på arbetsmarknaden och i familjelivet ska kunna bli bättre.

Recept för ett mer jämställt arbetsliv

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Den internationella kvinnodagen, som vi uppmärksammar den 8 mars, är en dag då vi kan vara stolta över vad vi åstadkommit på jämställdhetsområdet i Sverige.  Men det är också en dag för att lyfta det arbete vi fortfarande har kvar att göra för att kvinnor i arbetslivet och i samhället ska kunna verka utifrån samma förutsättningar som män.

Vad innebär januariavtalet för medlemmarna i Kommunal?

Det tog 131 dagar för en regering att bildas och våra folkvalda att komma överens om den politik som nu kommer prägla allas vardag, jobb, fritid och livspussel. Under hela denna tid hade vi dagar, nätter, helger, jul och nyår då människor gått till jobbet precis som vanligt.