Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Kategori:
Löner

Omvårdnaden av maskiner värderas fortfarande högre än omvården av människor

Med brister som otillräcklig bemanning och tajta scheman som försvårar överlappning mellan arbetspass, avsaknaden av basala rättigheter som att kunna ta en paus för att gå på toaletten eller rast för att få tid att äta, anställningsformer och strukturella löneskillnader som inte medger en lön som går att leva på gör att nästan tre av tio av Kommunals medlemmar inom äldreomsorgen inte tänker stanna kvar om tre år. Jag tänker, i vilken manligt dominerad bransch är det så illa?

Ovägd och standardvägd ojämställdhet – Vad säger lönestatistiken?

Svensk arbetsmarknad plågas fortfarande av en strukturell ojämställdhet, där yrken med en majoritet kvinnor systematiskt undervärderas och därför också betalas lägre än manligt dominerade yrken. För att få till stånd en förändring krävs satsningar som tillåter löneökningstakten inom kvinnodominerade yrken att öka snabbare än genomsnittet på arbetsmarknaden. Undersköterskesatsningen som drevs igenom av Kommunal 2016 var en sådan satsning.

Industrins dubbla märken – ett hot mot lönebildningen

I senaste avtalsrörelsen var det återigen igen en stor diskussion om ”dubbla märken”. Bland annat var Teknikföretagen ute och hotade att säga upp Industriavtalet på grund av att de ansåg…

Vi kan inte vänta i 50 år på jämställda pensioner!

Folksams senaste pensionsrapport visar att kvinnor i genomsnitt får ut 5 415 kronor mindre i pension varje månad, jämfört med män. I fjol minskade löneskillnaderna mellan kvinnor och män något, för första gången på nästan 10 år. Utvecklingen går oändligt långsamt. I den här takten kommer pensionsgapet mellan kvinnor och män inte att slutas förrän år 2070 – när årskullen födda 2005 fyller 65 år.

Kvinnodominerat yrke betyder lägre lön

Kvinnor har i genomsnitt 12 procent mindre i lön än män enligt Medlingsinstitutets årligarapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män. Kvinnorna har det senaste året knappat in 0,5 procentenheter på mäns lönenivå. Grattis Sverige. Eller något.

Hökar och duvor i avtalsrörelsen

I en avtalsrörelse är det stort fokus på det av industrin framförhandlade ”märket”. Synen på detta märke skiljer sig dock åt mellan olika parter på arbetsmarknaden. På den ena sidan har vi hökarna som anser att det bara finns en framförhandlad (procentuell) nivå och att allt ska rymmas inom denna. På den andra sidan har vi duvorna som anser att märket gäller men att det även är möjligt att hitta lösningar inom ramen för Industriavtalet som exempelvis ger vissa grupper/avtalsområden mer än den framförhandlade procentuella nivån.

Efter den sista löneutbetalningen – vad händer med inkomsten?

Kvinnor och män har pensionssparat i lika stor utsträckning visar Kommunals senaste rapport, Efter sista löneutbetalningen, som handlar om privat pensionsparande. Kvinnor är dock relativt bättre på att spara, trots det får män ut en större pension. Vad beror det på?

Tack vare dig fick undersköterskorna ett lönelyft

Den fackliga solidariteten sträcker sig längre än till bara dig själv. Det är när alla arbetstagare organiserar sig som fler, i synnerhet kvinnor, kan få bättre löner och arbetsvillkor.

Det är undervärderingen av kvinnors arbete som är problemet, låga livslöner är ett av flera symptom

Akademikernas centralorganisation SACO har nyligen presenterat beräkningar av teoretiska livslöner för olika utbildningar och drar slutsatsen att vissa utbildningar inte lönar sig tillräckligt mycket. Två yrken som lyfts fram som särskilt missgynnade är grundskolelärare och socionomer, vilka i genomsnitt sägs ha en lägre livsinkomst än gymnasieutbildade.

Det blev inte bättre – snarare sämre

Kommunal kan konstatera att de som argumenterade för att ett ökat antal privata utförare inom äldreomsorgen skulle ge möjlighet till bättre villkor för undersköterskor och vårdbiträden hade fel. Tyvärr blev det inte så mycket bättre. Tvärtom verkar det ha skapat en press nedåt av arbetsvillkoren.