Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Kategori:
Ekonomisk politik

Ett (litet) steg i rätt riktning

I samband med sitt sommartal föreslog statsminister Stefan Löfven förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Syftet är att minska de ekonomiska klyftorna mellan landets kommuner och regioner. I praktiken innebär det extra resurser till de mer glesbefolkade delarna av landet och mindre resurser till bl.a. Stockholm. En ökad omfördelning är ett steg i rätt riktning men för att stärka välfärden måste det samtidigt kombineras med ett rejält tillskott av resurser.

Läget i äldreomsorgen är akut. Lösningen är inte RUT

Regeringen ska utreda ”lämpligheten av en särskild utvidgning av rutavdraget för äldre personer”. Bland annat om att utöka antalet tjänster som omfattas men också en högre subventionsgrad eller ett högre tak. Är det här en del av lösningen på problemen inom äldreomsorgen?

RUT – en framgångssaga för bra för att vara sann

Sverige har brist på personal inom äldreomsorgen. Brist på sjuksköterskor. Brist på lärare. Brist på förskollärare. Brist på poliser. Brist på ingenjörer. Brist på programmerare. Listan kan göras långt. Bristen på personal är så stor att Sveriges befolkning och dess framtida utveckling långt ifrån räcker till. Svensk välfärd och tillväxt hänger på att varje möjlig person fyller detta avgrundsdjupa gap.
Samtidigt skapades genom RUT-reformen 2007 en helt ny bransch. Ett av RUT-avdragets syften är bland annat att ”omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva till marknadsarbete” (Dir. 2019:26, s 1). Genom konstgjord andning och miljarder i skattemedel kreerades en efterfrågan på tjänster som visserligen har skapat arbetstillfällen. Men till vilken kostnad?

Den nyliberala eran är slut

Den nyliberala eran med skattesänkningar är slut. Kommunal kan tillsammans med övriga fackföreningsrörelsen visa vägen mot framtidens skattesystem.

10 000 undersköterskor i vinst – tänk på det när Kristersson och Åkesson beklagar sig över bemanning i välfärden

Den samlade borgerligheten, inklusive Sverigedemokraterna, röstade igår nej till regeringen och Vänsterpartiets förslag om en begränsning av vinstläckaget i välfärden. Kommunal beklagar beslutet, men frågan är långt ifrån avgjord.

Låg- och medelinkomsttagare de stora vinnarna i budgeten

I går släppte SCB rapporten Effekter för hushållens ekonomi i statens budget 2018. Cirka 70 procent av befolkningen kommer att påverkas av budget. Sammantaget så kommer den disponibla inkomsten öka med 0,5 procent som ett konsekvens av budget, de stora vinnarna är dock individer med låga och medelhöga inkomster.

Delar av tesen om ”Somewheres” mot ”Anywheres” haltar betänkligt

I en uppmärksammad text har statsvetaren Katarina Barrling försökt importera den brittiske författaren David Goodharts analys om ett samhälle präglat av motsättningen mellan Anywheres och Somewheres till en svensk kontext. Slutsatsen blir att politiskt fokus måste flyttas från ekonomisk fördelning till kulturell återställning. Men den empiriska grunden för modellen är tunn.

Att leva i hundra år eller att dö för tidigt

Klyftor i hälsa både inom ett land och mellan olika länder eller olika regioner i världen är en tydlig markör för hur resurser och makt är fördelade, det visar i vilken grad social rättvisa finns. Men de villkorsskillnader som bestämmer detta är inte naturlagar utan kan påverkas på flera olika sätt: politiskt genom en bättre fördelning av resurserna och när det krävs genom regleringar, på arbetsmarknaden genom bra avtal och förhandlingar mellan parter. Medvetna om detta jobbar Kommunal målinriktat och strategiskt för att förbättra medlemmarnas villkor och öka förutsättningarna för ett friskare och längre liv.

Ta från de rika och ge till de fattiga, uppmanar IMF

Ojämlikhet leder till urholkad social sammanhållning, politisk polarisering och i förlängningen minskad ekonomisk tillväxt. Rika länder som Sverige gör därför bäst i att höja skatten för de rikaste och omfördela till de mindre bemedlade. Det hävdar IMF i en ny rapport.

Vi kan inte vänta i 50 år på jämställda pensioner!

Folksams senaste pensionsrapport visar att kvinnor i genomsnitt får ut 5 415 kronor mindre i pension varje månad, jämfört med män. I fjol minskade löneskillnaderna mellan kvinnor och män något, för första gången på nästan 10 år. Utvecklingen går oändligt långsamt. I den här takten kommer pensionsgapet mellan kvinnor och män inte att slutas förrän år 2070 – när årskullen födda 2005 fyller 65 år.