Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Kategori:
Arbetsmarknad

Heltid som norm är bara början

Arbetet för heltid som norm driver fram nödvändiga organisationsförändringar – det har blivit en dragkrok för en bättre arbetsmiljö. På sikt kan det bli en dragkrok för en förändrad arbetsmarknad.

Ovägd och standardvägd ojämställdhet – Vad säger lönestatistiken?

Svensk arbetsmarknad plågas fortfarande av en strukturell ojämställdhet, där yrken med en majoritet kvinnor systematiskt undervärderas och därför också betalas lägre än manligt dominerade yrken. För att få till stånd en förändring krävs satsningar som tillåter löneökningstakten inom kvinnodominerade yrken att öka snabbare än genomsnittet på arbetsmarknaden. Undersköterskesatsningen som drevs igenom av Kommunal 2016 var en sådan satsning.

Försörjning och frigörelse: nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden

Sett till hela arbetsmarknaden har Sverige nu den högsta uppmätta sysselsättningsgraden sedan 2005, bland såväl inrikes födda som utrikes födda. I sin prognos för arbetsmarknaden 2017-2019 skriver Arbetsförmedlingen att utrikesfödda kommer stå för över 80 procent av sysselsättningsökningen i Sverige under de närmaste åren.

Ett yrkesprogram som förbereder eleverna inför arbetslivet

Efterfrågan på yrkesutbildade har kontinuerligt ökat under 2010-talet, det gäller såväl för högskole- som gymnasial nivå. Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram som ger både generell och yrkesspecifik kompetens för arbete inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Utmärkande är en hög andel kvinnor och utrikesfödda, samt att många elever väljer att läsa vidare på högskolan.

Utan turordning ingen trygghet

Moderaterna har i veckan gjort ännu ett utspel om att försämra LAS. Den gången är siktet inställt på turordningsreglerna, med argumentet att kompetens ska avgöra vem som blir uppsagd. Men turordningen är en del av helhet som kallas anställningstrygghet.

Igår kom den efterlängtade rekryteringsprognosen

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerade igår en ny rekryteringsprognos som sträcker sig fram till 2026. Deras grundscenario resulterar i ett årligt rekryteringsbehov om närmare 51 000 anställda i välfärdstjänsterna. Det här inlägget handlar om huruvida utbildningssystemet matchar rekryteringsbehovet av nyutbildade undersköterskor.

Nekad sjukpenning drabbar Kommunals kvinnor

Socialminister Annika Strandhäll har lanserat ett välkommet åtgärdsprogram för att stärka samverkan mellan myndigheter och hälso- och sjukvården rörande sjukskrivna. Kritiken har varit stor som följd av att många sjukintyg, särskilt för psykiatriska diagnoser, överprövas eller avslås av Försäkringskassan. Debatten saknar dock ett jämställdhetsperspektiv.

Missvisande om etableringsjobben

Att förslaget om etableringsjobb skulle handla om att sänka ingångslönerna på svensk arbetsmarknad är missvisande. Förslaget syftar till att ge människor som står lång ifrån arbetsmarknaden en möjlighet att tillgodogöra sig de kunskaper som krävs på svensk arbetsmarknad.

Delar av tesen om ”Somewheres” mot ”Anywheres” haltar betänkligt

I en uppmärksammad text har statsvetaren Katarina Barrling försökt importera den brittiske författaren David Goodharts analys om ett samhälle präglat av motsättningen mellan Anywheres och Somewheres till en svensk kontext. Slutsatsen blir att politiskt fokus måste flyttas från ekonomisk fördelning till kulturell återställning. Men den empiriska grunden för modellen är tunn.

Akut brist på yrkesutbildade i förskola, skola och på fritidshem

De senaste veckorna har det kommit flera prognoser över det framtida rekryteringsbehovet inom förskola, skola och fritidshem. Prognoserna pekar på en brist på yrkesutbildade, både med gymnasial och eftergymnasial utbildning.