Kommunals utredare

Pedagogiska måltider har långsiktiga effekter för utbildning, hälsa och livsinkomster

Måltiderna är en viktig del av förskolans verksamhet. Det är ett tillfälle att tala med barnen om alltifrån hur maten smakar, var den kommer ifrån och vilken färg den har till hur man beter sig runt matbordet. På längre sikt har måltiden också positiva effekter på utbildning, hälsa och livsinkomst. Med andra ord är måltiden så mycket större än att enbart mätta hungriga magar.

Fortsätt läsa

Vilka funktioner fyller förskolans måltider, utöver att stilla hunger? Jo, måltiden är till exempel ett tillfälle att tala om naturvetenskap, matlagning, näringsinnehåll, bordsskick och social samvaro.

Sedan vet alla som varit på en förskola att ramarna för detta inte alltid finns. Barnskötarna gör sitt bästa för att skapa en harmonisk stund med stora barngrupper (ofta i lokaler utan ordentlig ljuddämpning) med små barn, som ibland hostar rakt ut eller behöver byta en blöja mitt i lunchen.

Det betyder att måltiderna i allra högsta grad är arbetstid för personalen. Trots det finns kommuner som vill ta betalt för personalens måltider genom avdrag på lönen.

Pedagogiska måltider är just pedagogiska

På Kommunals senaste kongress handlade några motioner om att vissa kommuner gör avdrag på barnskötarnas lön för pedagogiska måltider i förskolan. Givetvis ska ingen barnskötare behöva betala för att äta pedagogiska måltider tillsammans med barnen på förskolan. Enligt Skolverket och Livsmedelsverket är måltiden ett tillfälle för undervisning, relationsskapande och tillsyn. Ett tillfälle för barnen att lära sig om maten, näringsinformation och hälsa, men även om social gemenskap och trivsel.

Exempelvis används begreppet ”måltidspedagogik”, och hur måltiden kan användas för att arbeta mot läroplanens mål. Förskoleperioden lyfts fram som en tid där matvanor och attityder till mat grundläggs. Dessutom betonas pedagogernas roll som förebilder samt vikten av att de äter tillsammans med barnen och av samma mat. I riktlinjerna från Livsmedelsverket står det: ” Utifrån de vuxnas roll som förebilder finns ett stort pedagogiskt värde i att barn och vuxna på förskolan äter av samma mat.” (https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/riktlinjer-for-maltider-i-forskolan.pdf s.11)

Långsiktiga effekter på utbildning, hälsa och livsinkomst – till låg kostnad!

Kommunals uppfattning är att pedagogiska måltider måste värnas utifrån ett samhällsperspektiv. Exempelvis publicerades nyligen en forskningsartikel där skollunchens positiva effekt på utbildning, hälsa och livsinkomst betonas. (Forskningen som hänvisas till går att läsa i den sammanfattade versionen av Petter Lundborg och Dan-Olof Rooth, ”Skollunchens effekt på utbildning, hälsa och livsinkomst”

Artikeln visar att riktade insatser, såsom måltider i förskolan/skolan, både förbättrar barns livsvillkor och har viktiga långsiktiga effekter. Särskilt när de är riktade mot de tidigaste levnadsåren (som förskolan). Skollunchprogrammet har haft betydande positiva effekter på utbildningsnivå och hälsa, vilket senare också haft en positiv påverkan på elevernas framtida inkomster.

Elever som fått gratis skollunch under hela grundskolan fick tre procent högre livstidsinkomst. Effekten var större för elever från hushåll med låga inkomster, vilket betyder att reformen med gratismåltider kompenserar för elevernas olika ekonomiska och sociala bakgrund. Det minskar den socioekonomiska ojämlikheten i vuxen ålder.

Måltiderna har därmed gett en stor avkastning för liten peng. Forskarnas beräkningar visar att de ökade livsinkomsterna är nästan fyra gånger så stor som kostnaden för programmet (maten, löner, lokaler och utrustning). Det är med andra ord en bra investering både för samhället och eleverna.

Viktigt värna den fria pedagogiska måltiden

Kommunal vill därför vårda reformen med gratis pedagogiska måltider, både utifrån ett arbetstagarperspektiv och ett samhällsperspektiv. Om barnskötarna i förskolan tvingas betala för pedagogiska måltider, kan resultatet bli att fler avstår från att äta tillsammans med barnen.

I förlängningen riskerar det även att urholka idén om gratismåltider för eleverna. Trots att vi känner till de långsiktiga positiva effekterna för elevernas utbildning, hälsa och livsinkomst.