Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fakta, analyser och kommentarer
Pensionsfrågan har seglat upp som en allt viktigare fråga bland väljarna och politikerna är beredda att tillföra stora resurser för att höja pensionerna. På bordet ligger två förslag som kan göra stor skillnad i pensionärernas vardag. Båda förslagen är bra men för de med en bakgrund inom de yrken som Kommunal organiserar framstår ett alternativ som bättre än det andra.
Problembilden för medlemmarna i Kommunal att nå en bra pension är välkänd. Utbrett deltidsarbete och hög andel otrygga anställningar ger i kombination med låga löner ett svårt utgångsläge. Dessutom har många medlemmar tuffa fysiska och psykiska arbetsvillkor vilket gör det svårt att orka arbeta till den lagstadgade åldern för garantipension. Låg livsinkomst ger låg pension och som ett skyddsnät finns grundskyddet som bland annat innefattar garantipension, vilket sju av tio medlemmar får en del av sin inkomst ifrån.
I det läget är det positivt att både regeringen och oppositionen uppmärksammar de fattigaste pensionärerna och att de är beredda på att låta det kosta att höja pensionerna. Med regeringens förslag om garantitillägg, som ligger i vårändringsbudgeten, riktar de in sig på pensionärerna med lägst inkomster. Tillägget, som i grunden är en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, ger drygt en miljon pensionärer mer pengar i plånboken. Den som har en inkomstpension upp till cirka 11 800 kronor får maxbeloppet 1 000 kronor. Därefter sjunker det utbetalda beloppet successivt med stigande inkomst för att fasas ut för inkomster upp till cirka 14 300 kronor. Det är alltså de med sämst ekonomisk situation som får maxbeloppet och i denna grupp återfinns många med en bakgrund inom de yrken som Kommunal organiserar. Det handlar exempelvis om den undersköterska som inte fått en heltidstjänst eller inte orkat arbeta ett helt arbetsliv som får 1 000 kronor mer i plånboken. Åtta av tio som får maxbeloppet är kvinnor. Kostnad för reformen är beräknad till 9,3 miljarder kronor per år.
Förslaget från oppositionen (Moderaterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna) består av tre delar. Den första handlar om grundskyddet där garantipensionen höjs med 600 kronor i månaden före skatt för alla med en allmän pension under 14 000 kronor. Dessutom höjs bostadstillägget med upp till 350 kronor skattefritt. Den andra delen består av en skattesänkning med upp till 200 kronor i månaden för de som har en allmän pension på minst 14 000 kronor. Den tredje delen är en ”gas” som innebär att pensionerna kan höjas när ekonomin är stark, en motvikt till den broms som finns i dag där pensionerna kan sänkas tillfälligt när ekonomin går dåligt. Reformpaketet är beräknat att kosta 14,4 miljarder kronor per år när alla förslagen trätt i kraft.
Om vi riktar in oss på höjningen av pensionen för de sämst ställda ser vi att garantitillägget både ger ett högre belopp och påverkar fler än höjningen av garantipensionen och bostadstillägget gör. Garantitillägget ger, enligt beräkningar från regeringskansliet, stärkt ekonomi för 1 057 000 pensionärer medan oppositionens höjning av garantipension och bostadstillägg omfattar 882 000 pensionärer. Dessutom uppgår det genomsnittligt utbetalda beloppet för garantitillägget till 741 kronor och 509 kronor för oppositionens höjning av garantipensionen.
Oppositionens förslag kommer visserligen att påverka flest pensionärer men dessa effekter kommer fullt ut bli synliga längre fram eftersom skattesänkningen och gasen inte går att införa förrän om några år. I en tid då konsumentpriserna skjuter i höjden och räntorna tickar uppåt blir pengar ”här och nu” ytterligare en fördel med regeringens linje.
Garantitillägget är inte utan brister och räcker heller inte för att komma till rätta med problemet med låga pensioner. Respektavståndet, alltså skillnaden mellan de som arbetat och inte gjort det, minskar med garantitillägget. Det behöver snarare öka så att arbete lönar sig bättre. Samtidigt är det inte rimligt att ett ökat respektavstånd ska ske på bekostnad av de som har det sämst. Regeringens pensionspolitik behöver kompletteras med fler reformer som ökar den allmänna pensionen och som gör det mer lönsamt att ha arbetat länge.