Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Slopa karensavdraget
I samband med den internationella kvinnodagen den 8 mars samlar Kommunal in namnunderskrifter för att slopa karensavdraget. Listorna ska sedan överlämnas till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Det är nu dags att politikerna återigen lyssnar till medlemmarna i Kommunal och avvecklar karensavdraget för gott. En sådan handling skulle på riktigt vara en insats för jämställdhet och rättvisa på svensk arbetsmarknad.
Det finns så många argument för att slopa karensavdraget att jag ärligt talat inte vet vart jag ska börja. Men vi kan inleda med att kika tillbaka lite i tiden och ändå tacka medlemmarna i Kommunal för flera förbättringar. I många år lyfte medlemmar hur karensavdraget ekonomiskt drabbat dem och vilka konsekvenser det inte bara fick för hushållsekonomin utan också för arbetsmiljön. Många tvingades gå sjuka till jobbet med alla de negativa effekter det fick både för dem själva och de verksamheter de arbetar i. Medlemmarnas protester var bidragande till att karensdagen ersattes av ett karensavdrag, att karensersättning betalats ut under pandemin och att det nu finns möjlighet att i vissa kollektivavtal avtala bort karensavdraget inom kontaktnära yrken. Dessutom har regeringen tillsatt en utredning för slopande av karensavdrag för personer i kontaktnära yrken. Men även om det är som mest angeläget inom branscher där man arbetar nära andra människor inom vård, skola och omsorg innebär karensen problem för alla yrkesgrupper och avdraget bör därför tas bort för alla.
Karensavdraget infördes 2019 då karensdagen avskaffades eftersom den kunde ge orimligt stort inkomstbortfall av schemamässiga skäl. En undersköterska som hade jobbat deltid med nattpass förlorade mer än dubbelt så mycket av månadslönen på en karensdag jämfört med de som jobbade vanlig arbetstid på vardagarna. Politikerna insåg det orimliga i detta och därför infördes istället ett karensavdrag.
Under pandemin har vi också under perioder haft möjlighet att få ersättning för karensavdraget även om det bara delvis täckt hela inkomstbortfallet. Argumenten från ansvariga politiker har varit att minska smittspridningen av Covid-19 och sjuknärvaron. Det har varit avgörande för många och för arbetarkvinnor i synnerhet. En uppföljning av statistik över karensersättningen visar att det utbetalade beloppet, från april 2020 till och med september 2021, i ungefär sex av tio fall utbetalats till kvinnor. När nu smittspridningen går ner tas karensersättningen bort. Helt plötsligt är det rimligt med ett orättvist och ojämlikt avdrag. För hör och häpna – även innan pandemin blev människor sjuka.
Kommunals medlemsundersökning från 2021 visar att fyra av tio medlemmar i äldreomsorgen och förskola gått till arbetet de senaste 12 månaderna trots att de varit sjuka (och det ser liknande ut i tidigare undersökningar innan pandemin). Av dessa är det 15 procent som svarat att de gjort det mer än fem gånger. Det vanligaste skälet till att de gått sjuka till arbetet är hänsyn till kollegors arbetsbelastning (55 procent) och det näst vanligaste skälet är karensavdraget (20 procent). Nu tänker kanske flera att ett slopat karensavdrag skulle bidra till att ännu fler är borta från jobbet och i ännu större utsträckning påverka arbetsmiljön på grund av den redan ansträngda arbetsbelastningen och samvetet över kollegornas arbetsmiljö. Men detta är en fråga för en av Kommunals andra stora prioriteringar som handlar om att komma till rätta med underbemanningen. Och studier kring sjuknärvaro pekar också på flertalet skadliga konsekvenser som jag kommer återkomma till.
Pandemin har dessutom förstärkt en inbyggd orättvisa som finns med karensavdraget. Den snabba digitala utvecklingen har gjort att många tjänstemannayrken getts utökade möjligheter till hemarbete vilket gjort att man kunnat arbeta trots lättare sjukdomssymtom. Karensavdraget har alltså ännu tydligare blivit en klassmarkör och ekonomiskt drabbat de som inte kan jobba hemifrån. Det här kommer med säkerhet leva kvar efter pandemin.
Medlemmarna i Kommunal utsätts också i högre grad för risker i sina arbeten som smittor eller psykosociala eller fysiska skador vilket resulterar i sjukfrånvaro. Det är också orättvist utifrån att kvinnor generellt är överrepresenterade i sådana utsatta arbeten men också för att kvinnor överlag har en högre sjukfrånvaro, oavsett arbete.
Att många går till jobbet trots att de är sjuka hänger såklart ihop med inkomstförlusten. Det blir ett dilemma för många medlemmar att göra valet mellan att gå till jobbet trots att de inte mår bra eller att stanna hemma och ta den ekonomiska smällen. I kronor blir ett karensavdrag 975 kr för en medlem som arbetar heltid med antagen månadslön 26 400 kr. För en medlem som arbetar 75% blir avdraget 731 kr. För en individ som tjänar maxbeloppet 40 250 kr blir karensavdraget 1189 kr. Skillnaden om 214 kr i karensavdrag mellan medlemmen och maxbeloppet är relativt liten och speglar inte gruppernas olika förutsättningar att hantera det. Vi ska också komma ihåg att i och med de högre riskerna för sjukfrånvaro som nämndes ovan drabbas inte medlemmarna i Kommunal av sjukdom bara en gång per år utan det kan handla om att privatekonomiskt hantera flera karensavdrag under ett år.
Så resultatet blir som tidigare konstaterats ofta en sjuknärvaro som är skadlig för individen som inte får möjlighet att tillfriskna och återhämta sig, vilket i förlängningen kan påverka möjligheten till ett långt arbetsliv. Kommunal skrev 2015 en rapport om sjuknärvaro som trots sina 7 år på nacken är högaktuell. Friskt liv i sikte? – En rapport om sjuknärvaron i välfärdstjänstesektorn. Gunnar Aronsson, professor inom arbetsmiljöforskning, anser att mycket av den ekonomiska drivkraften till att gå sjuk till jobbet skulle försvinna om karensdagen (som det var 2017) slopades. Det skulle framför allt minska sjuknärvaron bland grupper med sämst marginaler. De skulle sjukskriva sig i högre utsträckning men på totalen är det inte säkert att sjukskrivningarna skulle öka. Det beror på att återhämtning är en förutsättning för att orka med arbetslivet, speciellt om det innehåller stressiga perioder. Aronsson menar därför att dagens sjuknärvaro är morgondagens sjukfrånvaro. Att fler sjukskriver sig innebär bättre möjligheter till återhämtning och därmed till att klara av ett långt arbetsliv (arbetarskydd.se).
Kommunal har alltid jämställdhet och rättvisa i fokus. Nu hoppas vi att även våra makthavare visar att de vill göra en insats för ett rättvist samhälle och för att kvinnor och män inte ska behöva göra valet mellan att gå sjuka till jobbet eller drabbas hårt ekonomiskt. Lyssna på våra kloka nordiska grannländer som inte har ett karensavdrag – men framför allt – lyssna på medlemmarna i Kommunal. Det är en klok investering.
Utredningsenheten
