Ett tyst övertagande med långsiktiga konsekvenser

I Kommunals färska rapport, Det tysta övertagandet – en kartläggning av ägandet av särskilda boenden för äldre, riktas ljuset mot ägandet av landets särskilda boenden för äldre. Rapporten visar att kommunerna i allt mindre utsträckning väljer att äga dessa boenden, vilket är något som får långsiktiga konsekvenser och som riskerar att påverka kvalitén i äldreomsorgen.

Det diskuteras ofta om för- och nackdelar med att kommuner eller externa aktörer, i huvudsak vinstdrivande, sköter verksamhetsdriften på landets särskilda boenden för äldre, SÄBO. Däremot är det förvånansvärt tyst om hur ägandet av dessa boenden ser ut, speciellt med tanke på de spridda rapporterna från landet om utförsäljningar av SÄBO och att externa aktörer äger allt större andel av nyproduktionen.

Rapporten beskriver de för- och nackdelar som finns med olika ägandeformer från kommunernas perspektiv samt kartlägger ägandet av SÄBO i landets kommuner. Utifrån tillgänglig statistik är det svårt att ge en bra bild av ägandet av SÄBO. För att samla in statistik och få reda på hur kommunerna resonerar kring ägandet av SÄBO skickade Kommunal därför en enkät till samtliga 290 kommuner under sommaren 2021, som 83 procent besvarade. Resultatet visar att av de senast färdigställda SÄBO, definierat som nuvarande mandatperiod, ägde externa aktörer 55 procent av nyproduktionen. I de mest tätbefolkade regionerna ägde de nästan åtta av tio SÄBO och i mer glesbefolkade områden ägde externa ägare drygt tre av tio nya SÄBO. Det är en betydligt större andel externt ägande i nyproduktionen jämfört med ägandet i det samlade beståndet, som enkäten visar uppgår till ett av fem boenden.

Med tanke på att kommunerna pressas av högt investeringstryck generellt och en demografi som pekar på en snabbt växande andel äldre är kommunerna svaga för snabba lösningar. Enkäten visar att en tredjedel av svaren från kommunerna om anledningen till att externa ägare äger SÄBO grundar sig i ekonomiska skäl av kortsiktig natur, antingen genom att de undviker nyinvesteringar vid nyproduktion eller att externt ägande tillför pengar till kommunkassan vid utförsäljning. Övriga svar på denna fråga visar på ett stort antal anledningar men nästan ingen kommun lyfter att det ekonomiskt är bäst ur ett långsiktigt perspektiv.

Ägande av verksamhetslokaler är generellt förknippat med flera för- och nackdelar och en avgörande faktor är tiden; ju längre tidshorisont som avses desto mer fördelaktigt framstår eget ägande. De hyreskontrakt som kommunen tecknar med externa aktörer löper vanligtvis på 15-25 år vilket, tillsammans med en stark underliggande efterfrågan på boendeplatser, suddar ut mycket av risktagandet och den minskade flexibilitet som ägandealternativet innebär.

Kommunal anser att fler SÄBO behöver byggas och att kommunerna ska äga sina boenden. Då är de mest flexibla och mer resurser kan läggas på att bedriva välfärd istället för att finansiera externa aktörers vinstmarginaler. När kommunerna tappar makten över lokalerna blir de beroende av att samarbetet med den externa aktören fungerar vilket är en riskfylld strategi givet det långa tidsperspektivet och det omsorgsansvar som vilar på kommunerna. Ägandet av SÄBO behöver få större uppmärksamhet i kommunerna och främst resurssvaga kommuner som sällan bygger boenden ska kunna ta del av andras erfarenheter, exempelvis genom samarbete inom Sveriges Kommuner och Regioner eller andra nätverk.

I arbetet med rapporten har det blivit tydligt att bristande statistik förmodligen är en anledning till att ägandefrågan inte uppmärksammas mer. Kommunal efterlyser bättre statistik inom området så att fler kan följa det övertagande som pågår i landets kommuner. Även om det på kort sikt kan vara svårt att bromsa utvecklingen ska övertagandet i alla fall inte få ske i tysthet.

Läs gärna rapporten här

måndag 21 februari 2022

Av Marcus Ershammar

KATEGORIER: Äldreomsorg

TAGGAR: Ägande, äldreomsorg, kommun, SÄBO, Särskilt boende för äldre

Kommunals utredare